Kameran tillbaka!

Igår hade jag äntligen möjlighet att hämta min kamera som varit inlämnad på lagning. Blixten hade de fixat och objektivet var utbytt och försäkringen täckte alltihop. Men eftersom jag hade jobbat natt sov jag i stort sett hela dagen och det var dessutom ganska mulet så jag kunde inte gå ut och fota.

Istället tog jag kameran med mig på kvällens träning i totohallen, men det blev inte så mycket fotat där heller. Jag tog några bilder när vi just hade kommit dit, men de flesta blev inte speciellt bra och sedan glömde jag bort att jag hade kameran med mig.

 Chansa väntar. 

 Susanne och Jackpot.

Jag och Chansa cyklade till träningen och då hände det jag länge varit rädd för skulle hända. En hund kastade sig fram och flög på Chansa när vi cyklade förbi och den kombinerade kraften av en springer spanielhane och Chansa som flög in i cykeln gjorde förstås att jag föll omkull och flög in i en snödriva. Jag landade relativt mjukt, men jag slog knät som jag skadade tidigare i vinter och som inte blivit helt bra sedan dess och detta lär ju inte påskynda läkningen.

Det är rätt sällan jag skäller på folk, men den här gången gjorde jag det. Det är i och för sig inte den kvinnans fel att det ofta är hundar som kastar sig fram eller förföljer oss när vi cyklar, men jag blev både rädd och arg. Jag är glad att det är vinter, för hade detta hänt på sommaren hade det hela nog inte gått lika bra.

Chansa klarade sig också ganska bra. Hunden kom av sig i sitt utfall när jag föll omkull och skrek åt den och jag såg inga skador på henne. Men när vi cyklade hem tyckte jag att hon markerade lite på ett framben och hon markerade även lite i morse. Det är vänster fram som hon markerar på, så antagligen fick hon en smäll när hon flög in cykeln. Det är säkert ingen fara med det (nu ser jag inget på henne), men vi tog i alla fall en vilodag idag.

Dock har vi inte helt vilat från träning. Lena tipsade igår om att lära Chansa att kampa medan hon sitter ner för att hon inte så gå upp i varv så mycket, så det har vi tränat på idag. Det gick faktiskt bättre än vad jag trodde. Kompaktkameran krånglade, men jag lyckades i alla fall till slut filma lite grann av träningen, så här är en liten film på när jag kampar med Chansa sittande. Om någon undrar varför det knappt hörs när jag ger henne lov att gripa, medan övriga kommandon hörs tydligt så beror det på att hon varvar upp för mycket om jag säger "ta" i högre tonfall än en viskning.

Vi har också tränat på lite självkontroll genom att hon fått hålla saker i munnen och vänta på lov att få äta upp. Myrrha kunde också hålla ätbara saker, som t ex korv och chips, i munnen, men det var absolut omöjligt att få henne att röra på sig samtidigt; då åt hon upp det hon höll eller spottade ut det. Chansa tyckte också att det var mycket svårt att hålla något gott i munnen och gå samtidigt, men hon klarade faktiskt att gå fot ett steg med en bit ljusugnsbröd i munnen.

 Väntar på varsågod att få äta upp en bit ljusugnsbröd.

Grisöra var betydligt svårare att hålla i väntan på varsågod; så svårt att hon var tvungen att blunda :-) Jag försökte få till en bild med dreglet som droppade ur munnen på henne, men lyckades inte (man kan ju inte plåga henne med att sitta och hålla godsaker hur länge som helst).