Jag vet

Ja, jag vet att jag är sämst på att uppdatera bloggen nuförtiden. Just nu känns det som att jag har tappat all energi för allting. Det är ganska struligt med jobbet eftersom vårt nya schema inte funkade av olika anledningar och det är helt uppenbart att jag inte mår bra av ovisshet. Jag trivs jättebra med att jobba oregelbundna tider (mycket bättre än 7-16 måndag till fredag- vilken mardröm!), men att inte veta när eller om jag jobbar mår jag dåligt av. Just nu mår jag mest dåligt av att inte kunna planera något för jul och nyår eftersom jag inte vet hur jag jobbar. Att sitta ensam hemma med Chansa på julafton känns inte speciellt kul, men det lutar väl åt att det blir så eftersom jag inte kan planera något i förväg.

Förra veckan hade jag planerat att gå på puben med syrran och några andra, men trots att jag egentligen var ledig hela helgen blev jag tvungen att jobba på lördag. Men jag gick i alla fall på puben med Fia, Ida, Bollan och Lillemor och vi hade riktigt kul.

Jag och Chansa har inte gjort speciellt mycket på sistone. Hon började löpa i lördags och när hon löper får hon fluff i öronen, precis som Nalle Puh, så jag vill helst inte släppa henne lös. Det gör förstås att det inte är särskilt kul att promenera, så vi har inte varit i skogen på hela veckan. Istället promenerar vi på gångvägarna runt i området eller så cyklar vi.

Chansa är inte speciellt bra på att gå i koppel och det gör förstås att koppelpromenader känns ännu jobbigare, men hon har faktiskt blivit bättre och bättre på det. I går kväll gick vi en promenad och hon drog nästan inte alls i kopplet, utan mest bara i början av promenaden. Så kanske det finns hopp om henne också, trots att jag inte lägger ner någon större energi på koppelträning :-)

I måndags var vi på inomhusträningen i totohallen igen. Hon var ganska jobbig i början och nosade på golvet hellre än lyssnade på mig och hon jagade upp sig för att hundar sprang o s v. Hon visade också att hon kan bli lite grinig. Jag har märkt förut att hon inte kommer riktigt överens med jämnåriga tikar när hon eller de löper och i måndags visade hon sig grinig mot Vinna när hon kom för nära, men hon morrade också åt en hanhund som hon tyckte var för närgången och det har hon aldrig gjort förut (fast det är förstås helt okej).

Hon var lite okoncentrerad i början, men sedan gick träningen ändå ganska bra. Jag gjorde inga arrangerade övningar i självkontroll som vi gjorde förra måndagen, p g a löpet, men jag la henne i bredvid när Lena och Jenny tränade lite skyddsövningar med Malle och Hades och det gick bra. Nästa gång vi ska på totohallen ska vi fortsätta att träna och försöka göra det lite svårare för henne.

Vi har som sagt inte gjort så mycket på sistone, men i fredags gick jag i alla fall en promenad med henne i skogen. Det var dock väldigt halt, även på skogsstigarna (för att inte tala om hur det var på bergshällarna!). Jag hade lilla kameran med mig och tog några bilder.

 Jag försökte få henne att posera för att visa upp det nya fina halsband som jag köpt till henne, men det gick inte så bra.

 Här kan man i alla fall se hur halsbandet ser ut. 

Hon jobbade länge och använde flera olika strategier för att försöka göra hål på den här istäckta vattenpölen (mest använde hon tänderna, men testade också att gräva och skälla).

  Snyggaste mallen.

Länge sedan

Jag fick i går ett sms med en fråga om varför det var så länge sedan jag skrev i bloggen, så det finns tydligen åtminstone en person som läser min blogg :-) Det är ju faktiskt möjligt att det också finns fler läsare som saknat mina blogginlägg, så därför skriver jag ett inlägg för att tala om att vi lever och mår bra, i alla fall fysiskt.

Chansa är frisk från kennelhostan och vi har börjat gå längre promenader och även cykla lite grann. Förra helgen var Chansa hos mamma från onsdag eftermiddag till måndag morgon, p g a att jag dels jobbade och dels var på föreläsning och sektorskonferens på Medlefors. Eftersom Erik och Liam var på besök hos mamma åkte jag och Fia upp på fredag eftermiddag och stannade och åt middag och åkte hem lagom tills jag skulle börja jobba natt, så jag och Chansa gick en timmes promenad i skogen i mörkret.

Hon har verkligen blivit mycket lugnare och det märks väldigt tydligt i närheten av barn. Liam och Frasse hoppade, sprang och klättrade medan hon låg i Eccos korg och tittade på. Visserligen vill jag hela tiden ha koll på henne och visst fick jag säga till henne ett par gånger att hon skulle ligga kvar i korgen, men för bara ett år sedan hade hon inte kunnat ligga så lugnt som hon gjorde.

Vi har också hunnit med att tävla lydnadsklass I, men vid platsliggningen var det en tävlande utanför planen som hetsade sin hund att hoppa och skälla med en leksak och det var en för stor störning för Chansa. Övriga moment gick dock bra och jag kände mig både väldigt ledsen och väldigt nöjd efteråt. Det jag känner mig mest nöjd över är känslan vi hade ute på planen; vi var verkligen ett team. Fast det är också en anledning till att jag känner mig så ledsen över det som inte gick så bra.

Första snön har både hunnit komma och försvinna. Det har dock varit ganska blött, trist och tråkigt väder, så jag har inte brytt mig om att ta med kameran ut. Dock tog jag med kompaktkameran ut när första snön kom:

Bus i första snön.

Både Chansa och jag blev glada över snön.

Föreläsningen på Medlefors, Spårhunden och lukterna med Tobias Gustavsson, var riktigt intressant och jag passade också på att köpa boken med samma namn som föreläsningen eftersom jag länge haft planer på att köpa just den boken då jag har hört att den ska vara bra. Jag har dock inte börjat läsa den än, men jag blev väldigt peppad på att spåra. I tisdags la jag därför ett spår på grusfotbollsplanen, över en gräsmatta, längs en gångväg och sedan över gräsfotbollsplanen. Spåret fick ligga ca en timme och det var nog många som hade passerat över spåret under den tiden (bara medan jag tog på henne selen passerade fem personer över spåret).

Jag filmade lite, men hon låg på ganska mycket så filmen blev lite skakig och om den verkar lite mystiskt klippt så beror det på att jag bitvis filmade min hand och linan, marken eller omgivningen :-) Dessutom slutar filmen ganska tvärt precis när hon hittar ett föremål, eftersom min telefon ringde precis då och jag svarade för att be personen ifråga att ringa lite senare. Under tiden svalde Chansa brandslangsbiten hon hittade. I alla fall gissade jag att hon gjort det då jag inte hittade den och det fick jag bekräftat när hon spydde upp den igår. Här är i alla fall en liten film på när jag och Chansa spårar. 

Annars har vi inte tränat så värst mycket på sista tiden, men i måndags var vi på måndagsträning i totohallen. Även där märktes det att Chansa har blivit lugnare, för hon var mycket mer avslappnad runt de andra hundarna både när vi tränade och fikade. Vi tränade också särskilt på att ligga stilla med lite provokationer. Först fick Lena och Malle gå runt oss medan jag höll henne i koppel och det gick bra. Sedan fick Lena leka lite med Malle alldeles bredvid henne, först bara busa upp honom med rösten men när det gick bra fick hon också kampa med honom. 

Jag trodde aldrig att Chansa skulle klara det, men det gjorde hon. Jag vågade mig till och med på att släppa kopplet och lämna henne medan Lena kampade med Malle bredvid henne och även det klarade hon jättebra. Lena och Malle brydde hon sig inte om, fast hon nosade lite på golvet och det tror jag beror på att det var jobbigt för henne, men hon klarade ju i alla fall av att behärska sig. Fast just nu känns det ändå som att jag aldrig kommer att ha lust att tävla igen, för jag kommer aldrig att jag känna att jag litar på henne på en platsliggning. Men vi ska träna detta på inomhusträningen i vinter, så vi får väl se hur det blir.

Själv har jag haft ganska fullt upp med nytt schema och en del förändringar på jobbet. Fotokursen jag gick är nu slut, men jag är rätt sugen på att fortsätta så jag kommer nog att försöka hitta någon fotokurs att gå till våren. Men under tiden ska jag öva på det jag lärt mig på den här kursen.