Dålig på att blogga

Nu har jag varit väldigt dålig på att blogga ett tag, så nu tänkte jag göra en uppdatering av vad vi har sysslat med på sistone. Först och främst så har jag jobbat en hel del och numera betyder det ju också att Chansa har jobbat. Hon trivs väldigt bra på jobbet, inte minst häromdagen då vi allihop tog en promenad till älven och kastade boll till henne.

 Min brukare får en puss på handen av Chansa.

Häromdagen gick vi på firandet av Parkbron som tydligen är 100 år. Det var mest bara en massa tal, men höjdpunkten var en parad över bron med gamla bilar. Jag tog lite bilder med mobilen:

Häst och vagn.

Snygg gammal bil.

Ännu en fin gammal bil.

En söt liten bil.

En sån här Opel tror jag att min morbror hade.

En gammal buss.

En gammal lastbil.

När vi inte har varit på jobbet så har vi tränat en hel del, eftersom jag anmält mig till två tävlingar . Jag har haft väldigt mycket nytta av att ha lärt henne att springa runt stolpar, bl a för tempo och ingångarna på inkallningen och ingångarna på apporteringen. Dessutom älskar hon att springa runt stolpar:

Förra helgen var det så dags att tävla. På lördagen tävlade vi lydnadsklass I hemma. Jag var också tävlingsledare på trean och eliten, så därför fick Chansa och jag starta som nr 1. Jag var förstås väldigt nervös för platsliggningen, men den kunde inte ha gått bättre- vi fick en 10:a! Vi fick också en 10:a på tandvisningen och det hade jag inte heller väntat mig. Jag var så glad och stolt över att hon klarade platsliggningen att jag nästan började gråta :-) Att hon sedan nollade både läggandet och ställandet och gick en usel linförighet gjorde inte så mycket. 

Resultatet:

Platsliggning: 10

Tandvisning: 10

Linförighet: 6,5 

Läggande: 0

Inkallning: 10

Ställande: 0 (hon gjorde ett supersnyggt ställande, men kom emot mig när jag var på väg tillbaka). 

Apportering: 8 

Hopp: 8

Helhetsintryck: 5 (för att jag  drog i kopplet för att få upp nosen på linförigheten, annars hade vi fått högre betyg). 

Vi fick ihop 125 poäng. 

I söndags tävlade jag appellen i Drängsmark. Det var väldigt varmt, den varmaste dagen på länge, men det påverkade inte Chansa speciellt mycket. Vi började med spåret och när jag släppte på henne på spåret så tog hon det direkt och spårade fantastiskt bra. Det var en underbar känsla att följa efter i linan och verkligen känna att vi var på rätt väg och lyckan man känner när hon hittar ett föremål är obeskrivlig! Dock bestämde hon sig för att kissa i spåret, så vi fick 9-9 av domarna. 

Sedan var det budföring och det är ju ett moment som hon älskar. Hon sprang som en tok till mottagaren, som dock var lite för mesig med sitt "fot" när hon kom så hon satte sig inte på en gång. På vägen tillbaka sprang hon ännu fortare, men tyvärr sprang hon förbi mig och jag fick ropa in henne och hon lydde inte heller på första ropet, så vi fick 5-6 på den. 

Därefter var det platsliggning. Det kändes riktigt bra, men så var det en av de andra hundarna som inte ville lägga sig och den hundens ägare blev till slut arg och röt åt hunden att lägga sig (en eloge till domarna som gav en nolla p g a det). Jag märkte på Chansa att hon tyckte att det var obehagligt och dessutom tyckte hon nog att det blev lite väl långt avstånd, så hon reste sig nästan på en gång när jag vänt mig om. Det var synd, men det är inte hennes fel. Jag har varit alldeles för dålig på att träna med längre avstånd p g a att jag inte riktigt litar på henne. 

Lydnadspoängen: 

Linförighet: 7,5-8

Framförgående: 0-0 (hon siktade in sig på en påse som TL hade lagt vid sidan av planen och gick därför dels alldeles för snett och dels gick jag ikapp henne en gång, så faktum är att hon inte kan momentet ordentligt)

Läggande: 0-0

Inkallning: 9-9

Apportering: 5-5 (hon blev lite uppjagad och busade med apporten, tappade den ett par gånger, tuggade lite o s v)

Hopp: 7,5-7,5 (jag fick säga "sitt" två gånger.)

Det blev 173 poäng och godkänd, men jag är inte så värst ledsen över att vi inte fick uppflytt. Jag är jättenöjd över att vi har genomfört hela tävlingen och supernöjd över spåret. Jag är också nöjd för att hon kom till mig på platsliggningen och inte störde de andra hundarna (det har hon i och för sig aldrig någonsin gjort, men jag oroar mig ändå för att hon ska göra det) och eftersom hon låg platsliggning så fint dagen innan så känns det inte helt hopplöst. På lydnaden var det en hel del missar, men det känns mest som en träningsfråga och träna kan vi ju alltid göra så det känns ändå ganska lovande att vi någon gång kommer att lyckas få uppflytt till lägre klass. 

Chansa väntar i skuggan innan det är vår tur att spåra. 

Jag ställer upp för att börja lydnaden. Foto: Ulla Lindberg.

Jag och Chansa på linförigheten. Foto: Ulla Lindberg

 Chansa går fot. Foto: Ulla Lindberg

Jag och min duktiga lilla hund :-) Foto: Ulla Lindberg

Chansa var nöjd över att ha vunnit en ny kampleksak och jag var nöjd över att den var lila :-)

Söndagspromenad

Idag har jag och Chansa gått en långpromenad. Fast i och för sig blev det inte en så lång promenad, men vi var ute i drygt två timmar. Hon fick leta bollen i högt gräs, för jag tyckte att det var lämplig träning för henne med tanke på skadan (hon fick sitta och vänta medan jag kastade så att hon inte skulle rusa som en galning). Men dum som jag är tog jag inte av henne viktmanschetterna innan jag skickade ut henne, så hon tappade en av dem i gräset. Jag gick ut och letade, men det väldigt mycket brännässlor och jag hade bara shorts så jag gav upp. Det kändes för övrigt ganska lönlöst att leta, så det blir väl till att köpa nya.

 När man knappt kan hitta hunden så är det nog hopplöst att hitta hundens viktmanschett i gräset.

 Och ja, Chansa är med i båda dessa bilder.

Vi gick också till "fotbollsplanen" och tränade platsliggning. Hon har ju som jag nämnt blivit väldigt duktig på att ligga kvar, men jag har aldrig gått särskilt långt ifrån henne. Så det var min plan att jag skulle träna på riktigt långa platsliggningar, d v s i sträcka, inte i tid. 

 Lång platsliggning.

 Ännu längre platsliggning.

 Passade också på att träna fjärrdirigering. Sitt...

 ...och ligg.

 Bra tempo i långa inkallningar :-)

 Jag gjorde också en lång platsliggning på den mer välklippta fotbollsplanen. 

 Världens snyggaste malle.

Hon hade lite svårt att ligga kvar när avståndet blev för långt i det höga gräset och satte sig ett par gånger. Det funkade dock bra på den klippta fotbollsplanen, så jag antar att det beror på att hon inte ser mig när hon ligger i högt gräs. Men med lite träning gick ju det också bra, så jag är faktiskt väldigt nöjd.  Men mest nöjd var jag trots allt över den platsliggning vi gjorde på vägen hem. Det var några ungar som spelade fotboll och jag passade på att träna platsliggning vid sidan om planen. Och hon låg så lugnt och avslappnat trots att ungarna både skrek, sprang och sparkade boll. Hon gjorde inte minsta ansats till att resa sig och/eller bli uppjagad, även om hon tittade åt deras håll ibland. 

Jag vågade mig till och med på att släppa kopplet! 

Det var väldigt länge sedan vi jag gick någon promenad med Chansa. Visst har vi väl gått korta promenader, men någon promenad längre än 30 minuter har vi nog inte gått på hela sommaren. Delvis beror det på att det har varit varmt och delvis beror det på hennes skada. Det är inte så kul att gå långpromenader med kopplad hund, så istället har jag aktiverat henne med spår och lydnad. 

Det innebär att hon inte haft viktmanschetterna lika mycket som hon borde ha haft. Hon har också fått springa lös på gården när vi varit hos mamma och hos syrran och hon har både sprungit och hoppat efter bollar. Hon har simmat en del, men det har också blivit en del rivstarter från stranden, vilket skulle undvikas enligt hundfysioterapeuten. 

Jag var därför lite nervös när jag skulle träffa honom igen i fredags, men det gick bra. Chansa har blivit mycket bättre och är nog snart helt återställd :-) Hon ska nu ha viktmanschetterna på båda frambenen istället och hon får gärna vara lös och leka med en stor boll, typ fotboll, så att hon kastar lite fram och tillbaka och belastar båda frambenen. Han sa också att jag kunde börja lite smått med att låta henne ha sele och dra vikter, typ kedjor. Det kändes väldigt skönt att höra att hon blivit mycket bättre. 

Hon har också blivit mycket mer avslappnad när han masserar henne och hon försökte inte smita undan. I fredags verkade hon till och med njuta av det och försökte flera gånger lägga sig på rygg för att han skulle klia henne på magen :-) 

När jag la in bilderna från dagens promenad upptäckte jag att jag hade en del andra bilder i kameran från när jag var i Lappvattnet förra helgen:

 Blomma.

 En vit blomma på väg att slå ut.

 Ecco ute på gården.

Eftersom jag skulle börja om att jobba i måndags åkte vi hem från Lappvattnet i söndags och mamma följde med och stannade här till tisdag eftermiddag. 

Ecco i Chansas bädd.

I veckan har jag och Chansa tränat en hel del lydnad. Jag har kommit på ett sätt att få till framförgåendet med hjälp av att runt-övningen som Lena Kerje tipsade om så nu funkar det ganska bra. Tack vare samma övning har hon också gjort stora framsteg med apporteringen. Fast det verkar som att när hon lär sig något nytt så faller något annat ut, för nu verkar hon inte kunna ställande under gång längre, så det får vi börja om med lite grann. 

Fredag natt jobbade jag och eftersom det var ett kortare nattpass hade jag funderat på att låta Chansa vara hemma, men jag tog i alla fall med henne. Och det var tur att jag gjorde det, för hon som skulle avlösa mig på morgonen kom inte för att hon var sjuk, så jag fick fortsätta att jobba hela dagen också. Jag och brukaren gick i alla fall en kort promenad med Chansa och brukaren kastade boll till Chansa på gräsmattan utanför, så lite aktivitet fick hon i alla fall. 

Lappvattnet

I onsdags var jag och Chansa på klubben och tränade lydnad. Det var ingen organiserad onsdagsträning, men det var lite folk där ändå. Jenny höll på att lägga platsliggning med skott med Hades när jag kom så jag la Chansa också. Hon låg så att hon kunde se Jenny när hon sköt och gick lite fram och tillbaka, men hon låg hur bra som helst ändå. I våras klarade hon inte av att ligga och se skytten, så det är helt klart ett framsteg.

Eftersom det var några där och tränade agility passade jag på att träna platsliggning. Hon har ju väldigt svårt för att ligga när det händer saker runt omkring, speciellt om folk skriker och/eller klappar händerna och hundar skäller, och det förekommer ju mycket i agility. Jag la ett par platsliggningar medan de höll på på agilityplanen och jag var så nöjd och stolt över hur duktigt hon låg att jag bara var tvungen att filma lite med mobilen.

I torsdags åkte jag och Chansa med mamma till Lappvattnet. Jag har plockat en hel del hallon, så nu har jag för ett tag framöver. Igår la jag ett spår till Chansa. Det blev ett appellspår med två pinnar och en leksak och det fick ligga i två timmar. Hon spårade mycket bra och plockade alla pinnar + leksaken i slutet. Hon har ju haft lite svårt att lita på sig själv i vinklarna, men det märktes inget av igår.

Idag har jag också spårat, ett spår på ca 400 m med tre pinnar + leksak, en spetsvinkel och två 90-gradersvinklar. Det fick dock ligga lite kortare, bara drygt en timme. Återigen spårade hon helt fantastiskt. Alla vinklar tog hon klockrent och utan att gå tillbaka för att dubbelkolla. Dock tog hon bara första pinnen + bollen i slutet, men det var mest mitt fel eftersom jag strulade med linan och lät henne därmed gå för fort. Så jag är mycket nöjd trots de missade pinnarna.

 Redo att spåra.

 Har hittat bollen i slutet.

 Vad ska vi göra nu?

 Snyggmallen. 

Efter kvällens spår tränade vi lite lydnad, vilket gick riktigt bra. Apporteringen har blivit mycket, mycket bättre efter tipset från Lena Kerje om att lära hunden att springa runt en stolpe. Chansa älskar verkligen att springa runt stolpar och det har också gett en hel del fördelar vid t ex inkallning och apportering. 

Gripande.

 Apportering.