Inget Internet

Aneldningen till att det varit rätt lugnt på bloggen på sistone är att jag inte har haft något Internet. För tillfället befinner jag mig dock i Lappvattnet, så jag tänkte passa på att göra en kort uppdatering. Det har dock inte hänt speciellt mycket sedan jag skrev sist. Jag har varit sjuk, förmodligen svininfluensa, och det har därför inte blivit så mycket hundträning.

Dock har jag hunnit med att gå en specialkurs sök, vilket var riktigt kul. Sök är ju den bruksgren som jag tycker är roligast. Lyle var, inte helt oväntat, en naturbegåvning. När vi gjorde hitta-övningar fick Lena gå ut och gömma sig medan jag hämtade Lyle och rastade honom. Han fick vittring på henne i stort sett direkt och han var hur tydlig som helst när han visade att han fått vittring. Markeringsövningarna var lite svårare för honom då han blev lite fixerad på pinnar på marken och bollar som figuranterna hade i fickorna, men med lite träning så tror jag nog att han skulle kunna bli en riktigt duktig sökhund. Jag funderar starkt på att börja träna sök med honom för att sedan bli eftersökshund för polisen.

Men det är i stort sett den enda aktivering Lyle har fått på sistone. Förutom att jag har varit sjuk så håller jag också på att flytta. På grund av sjukdomen har jag förstås inte hunnit med att packa lika mycket som jag borde så i veckan har jag och mamma jobbat hårt för att packa ner alla mina saker i flyttkartonger. Det stora problemet är dock att jag måste flytta ut ur lägenheten innan 1 december, men jag får inte flytta in i den nya lägenheten förrän den 7 december.

Så nu är jag hemlös- igen. I och för sig gäller det bara en vecka den här gången, men det känns ändå ganska jobbigt. Det hade förstås varit bra om jag hade kunnat bo hos mamma eller syrran hela tiden, men eftersom jag har mina två jobb att sköta går inte det. Så det kommer att bli så att jag bor delvis hos pappa och delvis hos mamma, medan allt jag äger och har är utspritt på flera olika ställen för förvaring.

Idag har vi haft fullt upp med att flytta mina möbler m m, men igår tog vi en paus från flyttstöket och var på Frasses treårskalas. I och för sig fyller han inte år förrän på onsdag, men med tanke på att han redan sjungit "Ja må han leva" varje dag i flera veckor så bryr han sig knappast om sådana petitesser. Sjungandet var dock viktigt för honom, till och med viktigare än presenterna.

Trött och sjuk

I helgen har jag varit tröttare än jag någonsin trodde att jag kunde bli. I lördags var jag på tävlingsledarutbildning på klubben hela dagen. När vi slutade vid femtiden åkte jag och Lena till 33:an och tränade lite. Lyle, som mest hade fått ligga vid min stol eller i sin bur hela dagen, var full av energi. Mest märktes det när jag tränade metallapportering; då nöjde han sig inte med att "bara" morra och kasta omkring den, utan ställde sig också och skällde på den!

Sedan jobbade jag lördag natt, så på morgonen promenerade jag och Lyle från Morö Backe till klubben för att fortsätta på tävlingslydnadskursen. Det var en jobbig promenad eftersom jag hade fått så ont i halsen att det gjorde ont att andas. Dessutom hade det kommit en del blötsnö under natten, så det var rätt tungt att gå.

När jag kom hem på söndagen var jag hur trött som helst och jag gick och la mig klockan åtta (vilket jag förmodligen inte gjort sedan jag var ca 7 år) och sov sedan hela natten fram tills det var dags att stiga upp och gå och jobba. Jag kan inte precis påstå att jag var pigg på att jobba, men när jag kom till Medlefors och började med klimatrollspelet med mina elever och såg hur kul många av dem tyckte att det var kändes det bättre. Men att sedan jobba som personlig assistent på kvällen var betydligt jobbigare.

Det gör fortfarande ont att andas, speciellt utomhus, och jag har också feber och hosta. Jag var glad att jag bara hade två engelskalektioner idag på förmiddagen idag. Mina elever skulle dessutom skriva ett prov, så det var alltså inte så ansträngande för mig, om man bortser från cykelturerna fram och tillbaka till Medlefors.

Lyle blir förstås lite lidande nu när jag är sjuk, för jag har inte orkat promenera med honom varken idag eller igår, utan det har bara blivit kortare rastningar. Det är alldeles för jobbigt när det är så svårt att andas utomhus. Men han klagar faktiskt inte, utan ligger snällt och myser i soffan med mig.

Jag drar mig också lite grann för att gå ut med honom av en annan anledning, nämligen att de nu har grävt ett ännu större hål precis utanför lägenheten så att det är jord och lera överallt nu när det blivit plusgrader igen.Det är förresten inte bara ett hål längre, utan de har grävt upp hela vägen utanför och de har stängt för alla de vägar som jag måste cykla för att komma till jobbet så jag fick ta en lång omväg. Och inte nog med det- det är rätt bullirigt att ha en traktor, en grävskopa och en vattenpump precis utanför köksfönstret. Jag hoppas att de blir färdiga snart, men med tanke på hur det ser ut här utanför så tvivlar jag på det.

Fredag den trettonde

Ja, idag är det fredag den trettonde, fast någon otursdag har det inte varit. Då hade jag mer otur i onsdags. När jag cyklade hem från Medlefors hade jag lite bråttom så när jag var nästan hemma cyklade jag omkull. Cykelstyret fick en smäll så att det blev alldeles snett och vint. Själv fick jag lite ont i knät, handleden och fingrarna.

Men jag skyndade mig i alla fall hem och kastade in en paj i micron för att hinna äta innan Lena kom och hämtade mig. Pajen var inte vidare god (man blir en aning bortskämd av att jobba på Medlefors- det är inte mycket som kan mäta sig med ruccolakyckling med rostade rotsaker och kall honungs- och dijonsås som jag åt till lunch) och dessutom var den kall i mitten. Jag hann knappt äta förrän Lena kom så jag fick slänga ner mina saker i ryggsäcken, som jag inte stängde. Det innebar förstås att jag tappade ut hälften av innehållet när jag låste dörren.

När vi väl kom fram till 33:an gick träningen i alla fall bra och trots att jag tagit fel på vilken tid medlemsmötet började fanns det som tur var andra som hade bättre koll så att vi i alla fall kom dit i tid. Efter mötet höll jag en liten föreläsning om klickerträning och det gick bra. Jag och Lyle åkte hem med Susanne, men först rastade vi hundarna och till vår (och Lyles) stora förvåning ville Nikkie leka med Lyle. Lyle var dock lite tveksam och visste nog inte riktigt om han kunde lita på henne eftersom hon brukar vara en riktig ragata mot honom.

Igår hade Lyle och jag vilodag, så det blev bara några kortare rastningar och så tränade vi lite metallapportering hemma i vardagsrummet. Jag hade lite dåligt samvete för det eftersom han är ensam så mycket nu när jag jobbar både som personlig assistent och på Medlefors, men jag orkade helt enkelt inte gå någon långpromenad. Han verkade dock ganska nöjd med att ligga i soffan och mysa.

Men idag har vi i alla fall gått en långpromenad i skogen och när vi träffade på en hel förskoleklass i skogen lyckades Lyle locka ungarna till att kasta pinnar till honom. Både Lyle och ungarna hade så kul att jag lät dem hålla på ett tag. Förutom att vi har varit i skogen har jag idag och städat, vilket sannerligen var välbehövligt. Jag jobbar ju som sagt mycket och lärarjobb kräver ju också en del hemarbete så jag har helt enkelt inte hunnit med någon städning på hela veckan. Jag hade också tänkt tvätta, men det gick inte för att de håller på att fixa vattenläckorna som varit på sistone så att vattnet var avstängt ett tag. Jag börjar vara rätt less på att vara utan vatten så ofta, men främst ogillar jag att de har grävt en gigantisk grop precis utanför min lägenhet (och två till gropar bara en liten bit bort) så att det är jord och lera precis överallt. Det är något bättre nu när det är fruset, men det blir ändå onödigt smutsigt här hemma på grund av det.

Nu har jag i alla fall städat och ätit middag, så nu ska jag och mitt lilla lakritstroll krypa ihop i soffan och titta på senaste avsnittet av Grey's anatomy och kanske också någon film om jag orkar. Jag ska ju dock på tävlingsledarutbildning i helgen, så jag måste upp relativt tidigt. Dessutom jobbar jag lördag natt och måste fara på klubben direkt efter jobbet på söndag morgon, så det måste nog bli en tidig kväll.

Ett år utan Myrrha

Älskade, saknade Myrrha.

Idag är det ett år sedan Myrrha fick somna in och det känns sorgligt. Jag saknar henne fortfarande, speciellt nu när den första snön har kommit. Förra året hoppades jag att första snön skulle hinna komma innan den 10:e så att hon skulle få uppleva det en sista gång, men så blev det inte. Myrrha älskade nämligen snö, speciellt den allra första då hon for omkring som en liten valp och plöjde med huvudet i snön så att hon fick en liten "gräddklick" på nosen.

Lyle gillar också snön och jag försöker vara ute med honom så mycket jag hinner. Det är dock svårt när jag har två jobb. Igår var det soligt och fint och trots att jag jobbade som personlig assistent på morgonen, hade lektioner i svenska på Medlefors på förmiddagen och jobbade som personlig assistent på kvällen hann jag gå en långpromenad med Lyle. Vi var ute i en och en halv timme och han uppskattade verkligen promenaden.

Lyle letar bollen i snön.

Snyggingen

Idag var det inte alls lika fint väder men efter mina engelskalektioner på förmiddagen (och en mycket god lunch) på Medlefors gick vi i alla fall en långpromenad på drygt en och en halv timme. Lite uppletande och en kort pass lydnadsträning hann vi också med innan det var dags för mig att jobba kväll. Nu har jag just kommit hem från jobbet och sitter i soffan och myser med lilla lakritstrollet. I morgon blir det dock lite mindre jobb; jag ska bara jobba på Medlefors och det blir inte någon speciellt tung dag. Och på kvällen ska Lyle och jag upp på klubben på medlemsmöte och på något sätt har jag också tagit på mig att prata lite om klickerträning i samband med medlemsmötet (vilket jag än inte hunnit förbereda mig ordentligt inför).

Första snön och tävling

Igår var jag och Lyle och tävlade i Åbyn. Vi tog bussen till syrran redan på fredag eftermiddag och det var ett helt projekt. Bussen skulle gå 14.20 och jag och Lyle var där i god tid. Det var massor med folk som väntade på busshållsplatsen. Först kom det en buss som redan var nästan full och den skulle gå direkt till Piteå och sedan Luleå. Enligt chauffören skulle det komma en till buss och det gjorde det, men den var också i stort sett full och bara de som skulle norr om Luleå fick kliva på. Det blev ju förstås en massa folk över som inte fick åka med någon av bussarna, så vi fick vänta i ca en halvtimme innan det kom en extrabuss. Och jag som trodde att jag skulle slippa tjafs med bussar när jag slutade pendla till Umeå!

När vi steg upp på lördagsmorgonen var det vitt på marken och det snöade fortfarande. Lyle tyckte att det var skitkul med snö och sprang som en dåre när jag rastade honom. Och när jag värmde upp honom var han väldigt busig och rullade sig i snön, krafsade med tassarna och åt snö. Vi fick vänta ganska länge på vår tur och det tyckte jag var bra, för jag tror att det är bra för Lyle att vara på plats i god tid och vänja sig vid miljön innan det är dags för platsliggning. Jag har ju inte tränat platsliggning en enda gång sedan förra helgen när han reste sig, så jag och Lotta gjorde ett par korta platsliggningar innan tvåan började. Det gick inte så bra; han reste sig och kom efter mig flera gånger.

Men när det väl var dags för platsliggning låg han som ett ljus och vi fick en 10:a (fast inte riktigt välförtjänt för han la sig på tävlingsledarens kommando, men det märkte inte domaren för jag skyndade mig att säga "plats"). Vi var sist i tvåan och det blev ytterligare lite väntetid, men eftersom han kändes så speedad tyckte jag bara att det var bra att han fick sitta vid sidan av planen och vänta och lugna ner sig lite. Till viss del tror jag också att det hjälpte.

Så här såg våra poäng ut:
Platsliggning 10
Fritt följ 9 p Pos. stoppar v vä
Läggande 10
Inkallning med ställande 9 Går ngt. bra tempo
Rutan 7 Många dk
Apportering 0 Lek, dk, avslut
Hopp 10
Fjärrdirigering 10
Helhetsintryck 8,5

Fria följet gick bra, fast jag gjorde en miss i en vänstersväng så att jag gick på honom. På rutan gjorde jag en grov miss; han sprang ut jättefint och så GLÖMDE jag att säga "stå"! Han sprang därför förbi och jag fick dirigera in honom i rutan. På apporteringen hade Lyle bestämt sig- apporten skulle dö! Han morrade, skakade och kastade den och hade verkligen skitkul. Men eftersom vårt mål med tävlingen var att ha just kul så tycker jag inte att det gjorde så mycket. Poängen räckte i alla fall till vårt andra förstapris i lydnadsklass II, 162,5. Jag har dock inga planer på att ta något LP, utan vi nöjer oss med två förstapris och så går vi vidare och tränar för att köra lydnadsklass III nästa år.

Det började vi med redan igår kväll, för då var jag och Lena på 33:an och tränade. Jag började förbereda lite för att lära in sittande under gång genom att träna på frivilliga sättanden. Vi körde också rutan och jag testade också att skicka honom till rutan när jag står en bit ifrån honom, istället för att ha honom i fotposition och det funkade lika bra. Jag hittade också en kon som jag ställde upp och klickade när han ställde sig bakom den. Det fattade han på en gång, så det tror jag inte kommer att bli några problem att lära in.

Lena var hundvakt åt Karin Sejnells golden Ledin, så efter att han fått vara med när vi fikade fick han också lite träning. Först klickade jag in honom och sedan så gjorde vi lite kontaktövningar. Det var riktigt kul att se hur fort han fattade.

Idag har vi haft avslutning på tävlingslydnadskursen. Mina kursdeltagare hade önskat att få ha en träningstävling, så Lena ställde upp och lekte domare medan jag var tävlingsledare. Det var kul att se vilka framsteg de har gjort under kursen och de kommer säkert att synas på tävlingsbanorna nästa år.

Lyle har mest fått sitta i sin bur inne i klubbstugan, men i morse gick vi i alla fall en kort promenad. Lyle tyckte fortfarande att det var hur kul som helst med snön och busade som en galning med sin pinne.

Det är mycket nu

Just nu jobbar jag hur mycket som helst och därför har jag inte heller hunnit skriva i bloggen. För tillfället har jag två jobb (eller tre, om man ser till antalet arbetsplatser) och det tar ju sin lilla tid. I söndags jobbade jag på Morö Backe och eftersom jag då jobbar 10 timmar fick Lyle vara hos Jonas medan jag jobbade.

I måndags var det också fullt upp då jag jobbade 8 timmar som personlig assistent, fast i delad tur så att jag jobbade på morgonen och på kvällen. Och under dagen vikarierade jag ett par timmar som svensklärare på Medlefors. Det var lite stressigt att hinna och att ta hand om Lyle mellan de två jobben, men vi hann i alla fall med att gå en promenad i skogen på en och en halv timme. Lite dåligt samvete har jag för att han kommer att bli lite försummad under några veckor framöver, men inte tillräckligt för att tacka nej till vikariatet. När jag väl stod framför klassen så kände jag att det är min uppgift i livet att undervisa.

Idag har jag som vanligt varit ledig från jobbet som personlig assistent, men då har jag varit på Medlefors nästan hela dagen. Men jag och Lyle hann med en skogspromenad på morgonen och eftersom det är onsdag idag så har vi förstås också varit på klubben och tränat. Det är visserligen inga fler organiserade onsdagsträningar men vi är ju ett tappert gäng som kämpar på. Vi har ju möjligthet att träna inomhus, men eftersom det kändes rätt varmt så valde vi att ändå träna uppe på klubben.

Jag har också anmält mig och Lyle till ännu en tävling, i Åbyn på lördag. Jag hade inte tänkt tävla tvåan fler gånger, men när de ringde och frågade om jag kunde ropa trean eller eliten så sa jag ja på villkor att jag får tävla tvåan. Det fick jag. Dock tänker jag och Lyle vila oss i form den här gången. Jag bryr mig nämligen inte om vi får förstapris eller inte; vi har ju redan ett så att vi kan gå vidare och något LP hinner vi inte få den här säsongen. Det enda jag vill är att vi ska ha kul, så att vi båda (fast kanske framförallt jag) får en minnesbild av att det är kul att tävla så att det känns lättare att komma igång till våren.