EFIT- Ett foto i timmen

Idag tänkte jag försöka mig på EFIT för första gången. Tyvärr blev det dock inte någon rolig och händelserik dag på grund av att jag är sjuk och knappt har orkat kliva ur sängen. Det har inte blivit ett foto i timmen heller på grund av att jag har sovit stora delar av dagen. Men så här har min dag sett ut i alla fall:

7.10 Väckt av Bita som vill gå ut

9.30 Vaknar i soffan där jag somnade efter jag varit ut med hundarna

11.10 Vaknar till lite och ligger i sängen och tittar upp på takfläkten.

13.20 Ger hundarna tuggben för att de i alla fall ska få nåt att göra idag

14.10 Ligger i sängen och surfar lite på min bärbara dator

15.10 Orkar läsa en liten stund

17.10 Går ut med hundarna och låter dem leka en stund

18.03 Ger hundarna mat

20.20 Uppdaterar min bokblog

21.10 Känner mig lite piggare så jag går ut och tränar lite med hundarna. Här är det Bita som tränar på kontakt.

22.10 Tittar på film och äter godis

23.30 Kvällsrastning av hundarna

Tortillachips = träningsgodis

Nu har vi haft några ganska inaktiva dagar. På onsdag hade vi vilodag, för hundarna var ganska trötta efter vistelsen i stugan. Och jag är jätteförkyld, så när jag kom hem från jobbet hade jag ingen större lust att aktivera hundarna. Lite lydnadsträning blev det dock på kvällen. Jonas upptäckte att Bitas favoritgodis är tortillachips med chilismak, så han tränade på sitt och ligg med henne. Hon har lite svårt att sätta sig upp från liggande, men med lite trotillachips löste han det problemet.

På torsdagen jobbade jag eftermiddag så jag passade på att ta sovmorgon. Det blev dock inte så lång sovmorgon eftersom Jonas jobbar. När han steg upp piggnade hundarna förstås till och tyckte att det var dags. I alla fall Myrrha; Bita ägnade mig inte mer uppmärksamhet än en liten slick. Ända sedan han tränade henne med chipsen har hon varit "hussehund" och mest bara följt efter Jonas. Men när han gick till jobbet gnällde hon så att jag vaknade.

Eftersom det verkade som att det skulle bli en varm dag tog jag hundarna och gick en promenad i skogen redan vid halv nio. Vi gick en sväng längs brukshundklubbens elljusspår och sedan gick jag till klubben för att börja träna på hoppet med Bita. Vi har testat en gång tidigare, men av någon anledning tyckte hon inte att det var särskilt kul. Med tanke på hur lätt och smidig hon är och inte tvekar att hoppa upp på saker så blev jag lite förvånad. Men idag hade jag klickern med mig och då blev det genast mycket roligare att hoppa. Vi körde också lite andra lydnadsmoment, bl a kontakt och inkallning.

Vi lekte lite på agilitybanan också. Jag har nu lärt mig att man inte bör ha två hundar lösa samtidigt på banan. Myrrha gjorde gungbrädan och precis när hon hade börjat vicka över den hoppade Bita på bakom henne. Gungbrädan hoppade till och kastade iväg Myrrha ett par meter. Hon gjorde sig inte illa, men var något tveksam till att göra den igen. Men när hon väl gjort den utan Bitas "hjälp" gick det över.

På eftermiddagen gick jag ett tag på stan i 1,5 timme, mest för att ensamhetsträna Bita. Jag har köpt ett stort tuggben åt henne som hon kan sysselsätta sig med istället för att tugga sönder våra saker. Fast när jag kom hem hade Myrrha snott benet av henne. Hon hade dock inte bitit sönder något; antagligen hade hon mest legat och tittat på när Myrrha tuggade.

Idag har jag jobbat, fast jag borde antagligen ha stannat hemma. Jag har hostat hela natten och när jag steg upp var jag alldeles yr. Jag trodde dock att det skulle gå över under dagen, men det gjorde det inte. När jag kom hem blev det bara en snabbrastning med hundarna och därefter in till sängen.

Nu i kväll har jag gått en kort promenad med dem och tränat lite lydnad inne i köket. Jonas har också tränat Bita med lite tortillachips. Men jag tror att hundarna skulle vilja ha lite mer aktivering så jag hoppas att jag är någorlunda frisk i morgon så att vi kan gå en långpromenad och träna lite lydnad. Jag har ju varit seriös och gjort ett träningsschema för båda hundarna, så nu måste jag ju också vara lika seriös i träningen.

Solat och badat

Ja, det är vad jag har gjort de senaste dagarna. Igår skjutsade Jonas upp mig och hundarna till stugan. Jag satt i solstolen med en bok hela eftermiddagen medan hundarna antingen lekte eller vilade i skugan. Mest det senare eftersom det var lite för varmt för att leka.
Det var nästan lite för varmt för att sola så jag gick ner och badade i älven. Jag borde antagligen inte ha badat eftersom jag är så förkyld, men jag kunde inte låta bli. Hundarna hade dock inga problem med att låta bli. Myrrha gick tillbaka och la sig på gården och Bita stannade vid älvskanten. Fast hon slapp inte undan helt; jag lyfte i henne också så fick hon öva lite på att simma. Det var dock så lite vatten i älven att hon bottnade på många ställen.
Jag plockade också fram Myrrhas gamla aktiveringsleksak, boxerbollen, och hängde upp den i ett träd. Myrrha var så ivrig att Bita inte fick en chans att putta på bollen, så hon fick istället nosa i gräset efter godiset som föll ut.

På kvällen la jag ett spår till Bita med hennes middag som spårslut. Spåret var rakt och fick ligga en timme. Hon strulade lite i början, eftersom jag tydligen hade valt att lägga spåret i något sorts älgtillhåll. Det fanns både älgbajs och legor som var mycket intressantare än spåret. Men när hon väl kom igång spårade hon jättebra och hittade till slut sin matskål.
Jag hittade också något ätbart i slutet av spåret: smultron! Ett fantastiskt fint smultronställe med massor av röda små smultron. Jag plockade med mig smultron hem och på kvällen åt jag dem tillsammans med glass. Jättegott!
Bita hade också en liten uppgörelse med trädgårdstomten som står i fönstret i lillstugan, som hon helt plötsligt upptäckte. Hon skällde och var arg på tomten ett tag. Jag tänkte lyfta ut den så att hon skulle få undersöka den, men den var TUNG. Jag orkade inte ens flytta på den. Fast Bita löste det ändå; hon ställde sig upp mot fönstret och tittade lite närmare på den. Då isnåg hon att den inte var särskilt farlig, för sedan brydde hon sig inte ett dugg om den.
Idag började vi dagen med en långpromenad i skogen. Vi var ute i mer än två timmar. Jag la ett spår till Bita i början av promenaden som vi sedan gick när vi var på väg hem. Det blev ett lite längre spår än jag lagt tidigare och den här gången blev det också vinklar. Egentligen hade jag bara tänkt göra en vinkel eftersom hon bara gått raka spår tidigare, men omständigheterna gjorde att det blev två vinklar istället.

Det var dock inga problem för henne. I den första vinkeln tappade hon bort sig, men hittade snabbt spåret igen. Strax därefter tappade jag bort mig och var helt säker på att hon hade gått fel. När hon stannade och började äta blev jag irriterad på henne för att hon käkade älgbajs (tack och lov så skällde jag inte på henne), men när jag tittade efter så var det köttbullarna som jag lagt som slut.

När vi hade spårat färdigt och släppt lös Myrrha drog hon iväg och gick spåret helt själv. Hon som annars aldrig spårar! Resten av dagen har jag solat, läst och badat. Jag gick också iväg och plockade lite mera smultron, som jag sen åt med lite glass. Det är dock ingen bra idé att ha Myrrha med sig när man plockar bär, men några smultron hann jag i alla fall få innan hon åt upp dem.
Vi har haft två härliga dagar, men nu är det slut med det. Jonas hämtade oss nu ikväll och i morgon jobbar jag igen som vanligt.

Utflykt till disc golf-banan

Jag var ledig idag, men vaknade ändå ganska tidigt. Det såg ut att kunna bli ganska varmt, så jag passade därför på att gå en skogspromenad på lite drygt en timme med hundarna på morgonen. Det var inte så mycket folk ute, men vi mötte några andra hundägare som var ute i alla fall. Bita skällde inte på en enda annan hund!

Mitt på dagen skulle Jonas åka ut till disc golf-banan och jag och Bita följde med. Vi gick först en runda och tittade på de blivande nya hålen. Bita fick springa lös. Tomas kastade lite discar och Bita sprang efter dem, men för det mesta apporterade hon dem inte. Sedan satt vi på altanen och fikade ganska länge. Bita trivdes alldeles utmärkt. Mestadels låg hon i skuggan under bordet och vilade. Det var en del folk där och en del ville hälsa på henne och det tyckte hon förstås också var kul. Dock upptäckte jag att hon är lite rasistisk.

Idag har jag jobbat på förmiddagen och nu i eftermiddag har jag borstat hundarna. Bita löser fortfarande enorma mängder med hår, fast nu hoppas jag att hon inte kommer att lösa så mycket mer. Fast nu har Myrrha också börjat lösa. Jag kammade bort nästan lika mycket från henne som från Bita. Det var hundhår överallt. Jag var till och med tvungen att dammsuga en gång innan jag kunde fortsätta borstningen. Men nu ser Bita i alla fall fin och välvårdad ut. Det gör dock inte Myrrha, för henne behöver jag klippa runt öronen. Hon får alltid tovor där när hon löser hår. Men det jobbet sparar jag till en annan dag.

Stugan

I tisdags var vi i stugan så gott som hela dagen. Jonas syrra och hennes familj var på besök från Stockholm. Bita blev god vän med Gustav, som är 1,5. Han var visserligen lite klumpig och ibland också hårdhänt när han klappade henne, men det brydde hon sig inte om utan slickade honom bara på handen eller i ansiktet. Wilhelm, som är snart 5, var också kul för han kastade boll till henne med bollkastaren. Myrrha var dock inte så imponerad av barnen, fast hon sprang gärna efter bollarna som Wilhelm kastade.

Jonas försökte kasta lite frisbee med Bita, men hon var lite för trött efter bollkastande för att riktigt orka engagera sig att hämta frisbees. När de hamnade för långt ut i det höga gräset klarade Bita inte att leta reda på den så då fick experthunden Myrrha rycka in.

Eftersom vädret var bra och hundarna löser mängder med hår så tyckte jag inte att det var nödvändigt att ta in dem, så de fick vara ensamma ute på gården. Det visade sig snart inte vara en så väldigt bra idé, eftersom Bita upptäckte att de hade slängt kartonger och andra brännbara sopor i grillringen- lättåtkomligt för henne. Myrrha var ju inte heller sen att ta för sig av det som Bita drog fram. Jag fick därför gå runt hela gården och plocka sopor, mestadels slitna i mindre bitar. Bita vräkte också i sig gammalt klippt gräs.

Sedan fick hon sitta fast i lina medan vi grillade och käkade, men båda hundarna fick komma in och äta lite matrester senare. Lite glass och jordgubbar blev det till hundarna också eftersom Wilhelm inte orkade sin portion.

Igår jobbade jag och jag behövde också städa här hemma. Det var hundhår precis överallt. Därför blev det bara ett par kortare promenader för hundarna under dagen. På kvällen aktiverade jag dem med lite godissök inomhus. Bita fick försöka först medan Myrrha satt i buren. Hon använder nosen (vilket Myrrha inte gör längre; hon går bara till de ställen där det brukar finnas godis) men bara på golvnivå. Hon fattade absolut inte att hon kunde leta högre upp. När hon inte hittade några fler på låg nivå satte hon sig bara och tittade på mig. Då släppte jag ut Myrrha så att Bita skulle få se hur det går till.

Sedan gömde jag lite mer godis och lät dem leta båda två. Bita hittade några godisbitar, men mest följde hon efter Myrrha, för hon verkade ju veta var godiset fanns. Men det ledde ju till att Myrrha hann ta allt först. Därefter gämde jag lite chips istället för torrfoder och då lyckades Bita betydligt bättre även om Myrrha också den här gången fick flest godbitar.

Det är lite frustrerande att Bita är så trög och passiv, men hon blir i alla fall bättre på att ta egna initiativ. Nu testar hon lite olika beteenden när vi tränar istället för att bara sitta och glo på mig och vänta på att jag ska tala om/visa vad hon ska göra. Och ju mer jag lär henne desto fler beteenden erbjuder hon. Men van som jag är vid Myrrha, som är betydligt mer tänkande och självständig, är det lite svårt att anpassa träningen till Bita. Fast det finns ju också många nackdelar med att vara så tänkande som Myrrha är. Bita ifrågasätter i alla fall aldrig varför hon ska lyda mig, vilket Myrrha gör ganska ofta.

Schäfrar är duktiga jakthundar

Idag har vi gått en promenad tillsammans med Mia och Fria. Vi gick längs strandpromenaden. Det var rätt mycket folk ute, så hundarna fick gå kopplade. I alla fall Bita och Fria, Myrrha fick vara lös en stor del av promenaden.

När jag var på väg hem gick vi förbi lekparken var det en pojke och en flicka som ville klappa hundarna. Myrrha ville dock inte bli klappad, utan gick helt enkelt iväg. Men Bita stod snällt och lät sig klappas en lång stund. Hon gjorde till och med vacker tass med pojken.

Jag fick också lära mig en hel del som jag inte visste innan. Till exempel att "schäfrar är duktiga jakthundar". Det är de tydligen för att "de är duktiga på att smyga". Jag fick också veta att man aldrig ska klappa en hund som är lös, "för det kan vara en vildhund". Det som var tråkigt att höra var dock att deras mamma tydligen har sagt till dem att akta sig för schäfrar för "schäfrar är farliga".

Det var mycket svalare idag, så ikväll har jag tränat lite grann med Myrrha och Bita. Myrrha var mycket piggare än hon varit på länge. Även Bita har tydligen varit påverkad av värmen, fast det inte märkts lika mycket som på Myrrha. Hon var också mycket piggare idag. Nackdelen med det är dock att hon nu orkar jaga cyklister igen. Ungarna kanske inte hade helt fel ändå; Bita är en mycket duktig jakthund på vissa byten (cyklister, skator och joggare)...

Disc golf- tävling

Igår jobbade jag, men helst hade jag velat åka till Byske, där det är marknad i helgen. Jag har varit på Byskemarknaden varenda sommar sedan jag flyttade därifrån. Men i år gick ju inte det och jag var rätt irriterad över att inte få göra nåt kul på hela sommaren. Jag jobbade midsommarhelgen och hittills i sommar har jag bara varit ledig en enda helg. Vi har inte varit i stugan och inte har jag haft möjlighet att sola och bada heller, trots att vädret har varit bra.

Därför bestämde jag mig för att åtminstone göra något annat än att bara sitta hemma under mina lediga timmar. Jag packade en ryggsäck med vatten till hundarna och lunch till mig och sedan traskade jag iväg till Bergsbyn och disc golf-banan. Det är SM-deltävling i helgen och Jonas var förstås där.

Det blev en promenad på drygt två timmar. Vädret varierade från stekande sol till regn flera gånger medan vi gick. Mot slutet blev det ganska jobbigt. Myrrha blev trött och törstig och fast jag gav henne vatten så stretade hon åt höger så fort älven var inom synhåll. Och när hon inte såg vattnet så släpade hon mestadels efter. Dessutom tycker också jag att den sista biten till disc golf-banan är jättetråkig att gå; nästan lika tråkig som E4:an mellan Skellefteå och Umeå. Bara asfalt och skog.

Jag hade egentligen planerat att gå hem också, men det orkade jag inte. Istället väntade jag tills Jonas hade gått sin sista runda och sedan fick han skjutsa mig till jobbet. Myrrha var jättetrött så hon fick ligga och sova i bilen. Bita tog jag med mig och tittade på tävlingen. Bita tyckte det var rätt intressant att titta på alla frisbees som flög förbi, men allra helst hade hon nog velat springa efter dem.

Jag passade också på att träna lite lydnad på en fotbollsplan som ligger bredvid. Bita var jätteduktig. Nu har hon lärt sig kommando "ligg" och hon lägger sig med mycket bra teknik. Dock kunde det vara lite snabbare, men det kommer nog med tiden. I fotgåendet har vi börjat lite smått med språng marsch och det går också bra. Det enda lilla problem vi har när det gäller fotgåendet är att hon biter mig i benet om det dröjer för länge innan hon får belöning.

Båda hundarna var jättetrötta när vi kom hem och enligt Jonas så sov de hela tiden medan jag var på jobbet. När jag hade kvällsrastat dem somnade de direkt igen, så jag antar att det är jobbigare än man tror att titta på disc golf-tävlingar.

Idag är hundarna fortfarande trötta. Och trött är jag också, för den delen. Det var segt att stiga upp och gå till jobbet i morse. Därför blir det vilodag både för mig och hundarna idag. När jag kom hem vid lunchtid gick vi ut så att de fick busa lite grann och de ska få busa lite till innan jag går tillbaka till jobbet ikväll, men annars blir det inte mycket aktivitet för dem idag. Just nu ligger de på golvet mitt emot varann och försöker ta en kartongbit ur munnen på den andra.

Bitas första trick

Nu har Bita lärt sig sitt första trick. Det tog lite tid; bra mycket längre tid än vad det tog med Myrrha eller med någon av mina andra hundar. Men till slut fattade hon i alla fall, så nu kan hon vacker tass. Inte världens mest avancerade trick, men det har i alla fall gjort att hon har blivit lite mer aktiv och provar lite olika beteenden för att få sin belöning.


Jag jobbar idag och på mina lediga timmar gick jag en promenad längs strandpromenaden. Bita uppförde sig väldigt bra och skällde nästan inte alls på andra hundar. Det var bara när vi på hemvägen mötte Maria R med Tikka, Fauni och Hiljaa och Maria N med Ultra och Garbo som Bita inte kunde hålla tyst utan bara var tvungen att skälla ut dem. Antagligen för att de var så många.

Jag promenerade hemåt med Maria och Maria och vi väckte nog en viss uppmärksamhet. Ett äldre par undrade om vi var ett hunddagis :-) Det kan man förstå, för det är nog inte varje dag man ser tre personer med sammanlagt sju hundar på promenad tillsammans. Det var bra träning för Bita att gå på promenad med andra hundar utan att busa eller vrålskälla. Hon tyckte dock att Garbo, Maria N:s dvärgpinscher verkade vara en kul liten sak och skulle inte haft något emot att leka med henne.

Långpromenad och träning

Det känns som att det var evigheter sedan jag hade en ledig dag, men idag har jag i alla fall varit ledig. Jag och hundarna har gått en promenad i skogen och tränat lite grann. För Myrrha funkar det jättebra att jag binder upp henne medan jag tränar med Bita. När det sen blir hennes tur är hon väldigt peppad. Fast Bita blir lite distraherad och har svårt att hålla koncentrationen på mig.

Nu har hon i alla fall snart lärt sig "ligg". Jag har klickat hennes lekinviter till Myrrha och jag har också tränat en hel del inomhus och väntat ut henne tills hon lägger sig. Det har fungerat ganska bra, för nu fattar hon att hon kan få klick och belöning om hon lägger sig. Tidigare satt hon bara och glodde på mig och testade inga nya beteenden.

Myrrha var i början lite för peppad på att gå fritt följ, men efter ett tag skärpte hon till sig. Hon gjorde också en superfin fjärrdirigering. I och för sig på lite kortare avstånd än på tävling, men jag tror att det funkar ändå. Vi tränade också inkallning med ställande och läggande, inkallning från rutan och sättande under gång och allt funkade bra. Till hösten när det blir lite kallare blir det nog tävling för oss. Jag vill försöka få våra förstapris i trean innan årsskiftet när reglerna ändras, för då kommer jag inte att tävla mer med Myrrha.

Vi var ute i nästan två timmar och efter promenaden var båda hundarna väldigt trötta.




Igår gick jag en promenad längs strandpromenaden för att träna Bita på att möta andra hundar. Det går väldigt, väldigt bra med den träningen just nu. Av de fem hundar vi mötte (eller egentligen fyra, men en schäfer mötte vi två gånger) skällde hon bara på två. Hon klarade till och med av att möta en hund på gångvägen utan att vi gick åt sidan!

Även idag har det funkat väldigt bra med hundmöten. Vi passerade en jack russell på trottoaren och hon var helt tyst ända tills den kastade sig fram och började skälla på henne. Hon slutade också skälla direkt vi hade passerat. När vi var i skogen såg vi en flat på avstånd, men jag kallade in Bita och höll henne kopplad tills de hade försvunnit utom synhåll.

Fast när jag släppte henne drog hon efter den i alla fall. Jag förväntade mig att höra ett jäkla liv när hon kom fram till dem (de var ju utom synhåll) men det var helt tyst. Hon var dock borta en liten stund fast jag ropade så hon måste ha hunnit fram till dem; de var inte särskilt långt borta. Jag är förstås inte nöjd över att hon drog, men jag är nöjd över att hon har en positivare inställning till andra hundar. När hon drog efter andra hundar för några veckor sedan så var det för att stå på ett par meters avstånd och vrålskälla.

Regn

Jag jobbar idag, men på mina lediga timmar passade jag på att gå en promenad i skogen. Det kändes betydligt svalare idag. Det är inte ofta man betraktar 25 plusgrader som svalare, i alla fall inte i den här delen av världen :-D Jag har inte fotograferat så mycket på sistone så jag tog också kameran med mig.

Här är några bilder på hundarna när de poserar på en sten.



Och så några bilder på Bita






Vi mötte också en hund i skogen. Kopplen hade jag stoppat ner i ryggsäcken, men jag satte dem vid sidan och höll bara fast Bita i halsbandet. Hon var dock helt tyst fast goldentiken inte lydde sin husse utan sprang fram till oss. Eftersom hon var tyst belönade jag Bita genom att släppa henne så att hon fick leka. Här är några bilder på Bita och Sally, som goldentiken heter.




Vi promenerade ovanför klubben och där finns en låda, som antagligen en gång använt som gömställe i söket. Nu ligger den upp och ner i skogen och det samlas en hel del vatten i den. Hundarna brukar dricka ur det, men Myrrha nöjer sig inte med att dricka.



Vi gick inte särskilt långt, men vi var ute rätt länge. Vi stannade och vilade lite grann då och då. Hundarna busade en hel del, men även de hade vett att vila lite grann.




Vi var ute i två timmar, men det var en liten aning för länge. När vi var på väg hem kände jag några regndroppar, men jag hade inte vett att skynda mig hemåt utan stannade och fotograferade lite till. Jag hittade nämligen ett perfekt motiv för Allt om hundarns fototema för juli, bär. Men innan jag hunnit ta bilden klampade Myrrha in och åt upp blåbären som jag skulle fotografera.


Innan vi ens kommit halvvägs hem ökade regnet i styrka och snart vräkte det ner. Jag blev helt genomblöt och hundarna var också ordentligt blöta.



Just nu ligger de och sover och förhoppningsvis torkar de snart. Själv ska jag ta en dusch och sedan ska jag jobba igen.

Ännu mera värme

Puh, det är varmt idag också! I morse när jag gick till jobbet visade termometern på 27 grader. När jag kom hem på rasten vid tolv visade den på 33 grader. Jag hade egentligen ingen större lust att gå ut på nån promenad, men Bita var rätt jobbig så jag bestämde mig ändå för att gå på en promenad i skogen.

Fast dum som jag var tänkte jag mest på att klä mig så lite som möjligt och fortfarande se anständig ut och tänkte inte på att jag borde ha tagit med vatten till hundarna. Det finns ju inget vatten ute i skogen heller. Så målet för promenaden fick bli klubben, där både hundarna och jag kunde få något att dricka. Vanligt vatten till hundarna och kolsyrat vatten till mig.

Jag satt och vilade lite på altanen medan jag drack upp mitt vatten. Jag passade också på att borsta Bita lite grann med ryktstenen som Maria R tydligen glömde där när vi träffade Birka och Barbro. Lite ironiskt, eftersom hon tog med sig Stinas kvarglömda koppel och konstaterade att det var typiskt Stina att glömma grejer. Och ändå glömde hon sin egen ryktsten...

Numera ligger i alla fall ryktstenen inne på kontoret istället för ute på altanen ifall Maria R skulle läsa detta och vilja hämta den. Själv tänker jag också skaffa en ryktsten så fort jag bara kan (undrar var man köper såna?). Den är ju helt suverän! Den funkade lika bra på schäferpäls som på aussiepäls, även om aussien inte ens löser hår just nu. Det gör däremot schäfern; det bara rasar hår av henne. När som helst kommer hon att förvandlas till nakenhund.

På vägen hem mötte vi en stövare, samma stövare som vi mötte när jag bara hade haft Bita i ca tio dagar. Då skällde hon som en galning, reste ragg och visade tänderna och vågade knappt fram till den. Idag spände hon upp sig och reste ragg över hela ryggen, men hon var knäpptyst fast vi gick rakt emot varandra. Hon fick hälsa på stövaren och hon var inte ett dugg rädd utan vågade sig fram med en gång. Stövarägaren trodde knappt att det var samma hund och tyckte att det var helt otroligt hur bra jag lyckats med henne. Det är ju kul att höra förstås och det känns som en lyckande att möta en hund på nära håll utan att hon skäller, men jag tror ju inte att hon har slutat gapa på andra hundar helt och hållet. Men det är definitivt ett tecken på att vi är på rätt väg.

När vi kom in igen var båda hundarna väldigt trötta, så jag passade på att gå och köpa mat medan de sov. Bita var alldeles lugn när jag kom tillbaka och hon hade inte förstört nånting. Hon hade inte ens plockat ner den tomma godispåsen som låg på bordet i vardagsrummet, precis i lagom höjd för en minischäfer. Också det känns som ett lyckande. Nu ska jag gå och äta innan det är dags för mig att gå tillbaka till jobbet och jobba mina kvällstimmar.

Värme och åskväder

När jag vaknade i morse blev jag nästan besviken över att det blivit varmt igen. Jag är ledig och ville gärna gå en promenad i skogen med hundarna. Men det kändes alldeles för jobbigt i den här värmen. Istället hade jag planerat att lägga mig på taket och sola, men det var för varmt för det också. Så jag gick till biblioteket och lämnade tillbaka och lånade lite böcker istället och sedan läste jag mest hela dagen.

Hundarna har bara fått gå ut korta stunder, ca 20-30 minuter, men flera gånger under dagen. De tycker egentligen att det är för varmt att leka, men kan ändå inte låta bli. Jag har också ensamhetstränat Bita lite grann, dock utan att gå hemifrån. Jag spärrade för dörröppningen till TV-rummet och gick själv in i sovrummet. Bita brukar ju följa efter mig precis överallt, så först tjöt hon och hoppade och krafsade mot träskivan som jag använde för att spärra av. Men efter en stund blev hon tyst och la sig ner och då gick jag tillbaka direkt. Sedan upprepade jag detta några gånger under dagen och hon blev lugn fortare och fortare för varje gång.


Idag har jag också lärt Bita ett trick, vacker tass. Eller, lärt kanske är att ta i för jag tror inte att hon kan det riktigt än. Jag har i alla fall fått en av mina fördomar om schäfrar bekräftad; de är inte särskilt intelligenta. Bita är långt ifrån lika lättlärd som Myrrha, som faktiskt använder hjärnan när jag försöker lära henne nåt.

På eftermiddagen började det åska och då gick jag och hundarna ut på balkongen. Jag tycker att det är jättemysigt att sitta därute när det åskar. Under åskvädret blev det ju också svalt och skönt en stund.

Morgonpromenad i skogen

Det var lite svalare i morse när jag vaknade så jag gick en promenad i skogen med hundarna redan på morgonen. Det visade sig vara ett bra val, eftersom det blev ganska mycket varmare senare under dagen. Hundarna tyckte i alla fall att det var kul med en skogspromenad. Vi var ute i nästan två timmar.

På eftermiddagen hade jag tvättid, så jag passade på att ensamhetsträna Bita medan hon fortfarande var trött efter skogspromenaden. Det fungerade ganska bra. Jag blev bara en spårpinne och två pennor (varav en inte fungerade) fattigare. Fast den ena pennan var nog faktiskt inte Bita som förstörde. Antagligen har hon plockat ner den från bänken, men när jag kom hem var det Myrrha som hade den i munnen. Jonas skrattade av någon anledning bara åt min förklaring att Myrrha bara tagit den från Bita för att rädda den...

Senare på dagen gick jag ut för att träna lite med hundarna. Först tog jag Bita och gick till Willys. Jag släppte henne så att hon fick rasta sig, utan att se att det fanns en hund som stod bunden på samma gräsplätt. Bita såg den inte heller, så vi satte igång att träna. Hon börjar bli riktigt duktig nu. I fritt följ klarar hon ganska långa raksträckor och vänstersvängar. Att sitta och ligga kvar är hon otroligt duktig på. Inkallningen gör hon rätt, fast jag är absolut inte nöjd med tempot. Apportering, som jag alltid kör med metallen för att undvika tugg, funkar också bra. Hon har lite problem att hålla fast den när hon är nära mig, men vi tränar på det. Vi tränar också hårt på att hon ska lära sig "ligg", men just det går väldigt långsamt framåt. Jag funderar på att använda klickern för att belöna läggandena hon gör när hon leker med Myrrha, för de är helt perfekta. Men jag är inte säker på att hon kommer att förstå vad det är hon blir belönad för.

Jag var imponerad av att hon klarade av att jobba så bra fast det fanns en hund på samma gräsplätt, för jag kunde inte tänka mig att hon inte hade upptäckt hunden vid det här laget. Fast hon är ju trots allt en schäfer och schäfrar brukar inte vara särskilt uppmärksamma på omgivningen (även om hon faktiskt är lite vaknare än genomsnittschäfern) så hon hade faktiskt inte sett hunden. Mitt i alltihop upptäckte hon den och rusade dit, vilt skällande. Hunden, en stor schäferliknande hane, blev mest bara glad. Bita var rädd och vågade sig först inte fram, men kom över det väldigt fort. Antagligen för att hon löper, för hon började nästan genast bjuda ut sig. Han var dock inte särskilt intresserad.

Jag skyndade mig dit och hämtade Bita och sedan fortsatte vi att träna. Det gick faktiskt riktigt bra. En gång till sprang hon fram till hunden, men hon klarade ändå att koncentrera sig på träningen. Jag kunde till och med kasta boll till henne utan att hon stack iväg. Fast jag gjorde ändå träningspasset lite kortare och gick hem och hämtade Myrrha istället. Henne var dock hanhunden mycket intresserad av; han både gnällde och skällde för att få hennes uppmärksamhet. Men det lyckades han inte särskilt bra med. Myrrha ignorerade honom totalt. Det blev inte så mycket träning med henne, eftersom jag ganska snabbt märkte att det var för varmt för henne. Det blev därför bara lite platsliggning och lite fritt följ.

Varmt!

Jag vet att man inte ska klaga på vädret när det är varmt och soligt, men det är faktiskt nästan för varmt. I helgen har det varit ca 30 grader varmt varenda dag. Fast det var skönt att det var relativt varmt när jag och Adam gick på stadsfesten på fredagkvällen. Vi käkade middag på stan. Jag fick äntligen chansen att prova på thaibuffén som jag längtat efter. Och sedan lyssnade vi på Lena Philipsson, vilket jag gärna hade hoppat över, och Bodies Without Organs, som jag tyckte var riktigt bra.

Värmen innebär att hundarna inte har fått göra så mycket. I och för sig gick jag en stund på stadsfesten på lördagen. Jag och Adam gick och lyssnade på Electric Banana Band. Med båda hundarna, vilket inte är någon bra idé när varenda människa i stan som äger en barnvagn också är ute. Men de uppförde sig relativt bra i alla fall.

På söndagen hade vi vilodag. Jag låg på taket och solade ett tag under dagen och på kvällen grillade vi kycklingfiléer ute på balkongen. Idag jobbar jag, men under mina lediga timmar har jag promenerat en timme med hundarna. Jag gick längs strandpromenaden så att de skulle ha tillgång till vatten.

Jag trodde inte att det var möjligt, men badkrukan Myrrha framstår helt plötsligt som värsta vattendjuret i jämförelse med Bita. Jag försöker kasta ut pinnar så att Bita ska få hämta dem, men hon står bara på strandkanten och krafsar med framtassen i vattnet. Och så får jag skicka ut Myrrha för att hämta pinnarna istället. Men jag tror ändå att Bita med tiden kan lära sig att gilla vatten, men för det krävs det nog att jag också badar, precis som jag gjorde i Lycksele på sommarlägret.