Hundslagsmål

Jag har nu varit instruktör i ganska många år och haft många olika kurser, men jag har aldrig varit med om att hundar har börjat slåss. Inte förrän igår, vill säga. Vi var i skogen och tränade uppletande när en pitbullhane kom för nära en jack russellhane, som flög på honom. Pitbullen var inte sen att försvara sig och slagsmål utbröt. Lyckligtvis så var både jag och Eva, min hjälpinstruktör, ganska snabbt framme och fick tag i bakbenen på varsin hund och efter ett tag släppte de varandra. Jack russelln hade ett sår i nacken, förmodligen efter en hörntand, men det verkade inte särskilt allvarligt. Hunden själv var mest sugen på att fortsätta slagsmålet.

För mig var det en erfarenhet, som jag lärde mig något av. Även om man vet hur man skiljer hundar som slåss så är det ändå rätt vanligt att man glömmer bort det den dag det verkligen händer och ändå stoppar handen eller andra kroppsdelar mellan. Men nu vet jag i alla fall att jag inte drabbas av panik, utan behåller lugnet och kommer ihåg vad jag ska göra.

Jag körde lite uppletande med Lyle också och han imponerade stort på mina kursdeltagare, eftersom han var totalt fokuserad på att springa ut och hitta bollen och han gör det med full fart. Ännu mer imponerade blev de när de frågade om jag tränat det mycket med honom och jag sa att det var första gången. Men grejen är ju den att det var första gången jag gjorde det med honom; jag är helt övertygad om att han har letat saker i skogen förut.

I onsdags var vi på onsdagsträningen och jag tränade lite lydnad med Lyle. Han var lite mer uppstressad än vad han var förra gången och han var t o m på väg att sticka ifrån mig för att springa efter Nemi när hon apporterade, men han stannade och tvärvände tillbaka till mig när jag ropade. Jag tränade mest fotgående med honom eftersom det är det han inte riktigt kan. Han vill lite för mycket så han hamnar lätt för långt fram.

Nu ikväll har vi varit på klubben och byggt banan inför mentaltestet i morgon. Lyle har fått vara lös och springa med hela tiden. Han reagerade ingenting när vi testade skramlet och vi testade också dumpe med honom. Han blev inte rädd alls, men var heller inte särskilt nyfiken och gick därför inte fram förrän jag satt på huk och lockade. Men då var han inte ett dugg tveksam. Han hade lite kvarstående intresse vid första passagen, men annars brydde han sig inte.

Lyle är ett riktigt charmtroll som charmar alla med sina vackra ögon och leklust. Igår och idag har han gjort sitt bästa för att charma Malin, Evas dotter, som funderar på att ta honom. Myrrha och Lyle kommer också bra överens. De leker dock aldrig utomhus, bara inne. Egentligen så tillåter jag inte hundar att leka inne, men Myrrha vill så gärna busa så jag låter dem hålla på. Här är ett par bilder när de leker (fast kvaliteten är inte så bra eftersom min kamera inte tar så bra bilder inomhus och dessutom upptäckte jag att jag måste rengöra linsen).

Myrrha och Lyle

De senaste dagarna har jag inte gjort speciellt mycket. I söndags tog jag och hundarna en promenad till matfesten för att äta lite thaimat till lunch. Det var lättare sagt än gjort, för först blev jag hindrad av att ett stort gäng andra hundägare också bestämt sig för att gå på matfesten. Det var ca 7 hundar med ägare som placerat sig med jämna mellanrum mellan matstånden på ena sidan till matstånden på andra sidan. Jag försökte sätta hundarna och vänta ut dem, men Lyle började skälla på en dobermanhane så jag blev tvungen att vända och gå en annan väg. Med tanke på att de stod kvar i ca 20 minuter var det nog lika bra att jag gjorde det.

När jag väl kom fram till thaimaten var kön jättelång och jag misstänkte att jag skulle få stå där länge. Det lockade inte att stå i kö med två hundar, varav den ena var uppstressad över att ha skällt på en annan hund och den andra stretar med nosen i backen för att hitta något ätbart. Därför letade jag upp ett undanskymt ställe bakom en vagn som stod bakom tälten och band upp hundarna där. Det gick faktiskt riktigt bra. Jag fick stå i kö i ca 20 minuter och hundarna låg tysta och lugna hela tiden.

Igår gick vi en promenad längs strandpromenaden och jag upptäckte att Lyle tycker om att bada. Myrrha stod dock bara i vattenbrynet och tittade på. Hon och Lyle kommer bra överens, men de leker bara inomhus. Ute är Lyle för upptagen med att antingen komma framåt mot nya äventyr eller att försöka få mig till att kasta bollen. Myrrha försöker dock få honom att leka, men de enda gångerna hon lyckas är när hon får ha bollen. Då är han med på hennes lekinviter, fast bara tills hon tappar bollen; då kommer han direkt till mig för att leka med mig istället.

Vädret har ju varit rätt grått och trist så jag har inte haft möjlighet att fota särskilt mycket, men häromkvällen tittade solen fram lite grann så jag passade på att gå ut på gården och ta lite bilder.

Lyle

Myrrha och Lyle leker: Lyle hämtar bollen och Myrrha springer efter Lyle.

Lyle väntar på att jag ska kasta bollen

Lyle tränar på kontakt och fotgående

Myrrha väntar på att jag ska kasta bollen

Lyle och Myrrha

Augustitävlingen

Idag har jag varit tävlingsledare på klubbens lydnadstävling + draghundslydnad. Det började inte så bra då vi kom igång lite sent på grund av att Frida glömt datorn hemma i Boliden och att det inte fanns varken spray eller sågspån att märka upp planen med. Men sedan gick allt väldigt smidigt och vi var färdiga redan vid halv ett.

Det gick bra för flera av klubbens ekipage, t ex Maria T och Vinna, Linda och Mascot, Emma och Vip och Gittan och Undra som fick 1:a-pris i lydnadsklass I samt Maria F och Mixa och Jaana och Iver som fick 1:a-pris i lydnadsklass II.

Myrrha och Lyle har fått sitta instängda under tiden jag var ute på planen. Lyle var först lite upprörd över att jag lämnade honom (och bröt sig tydligen ut genom kompostgallret medan jag var ute i tävlingsförrådet). Men sedan var han tyst och snäll hela dagen. Det kändes skönt, eftersom han inte var särskilt tyst och lugn när han följde med på kursen i torsdags. Fast det är förstås lite skillnad på att sitta inne i ett rum och att sitta uppbunden vid agilitybanan och titta på när de andra hundarna fick ha kul. Fast efter kursen fick Lyle också prova på lite agilityhinder och träna lite lydnad.

Efter tävlingen gick jag en sväng i skogen. I morse när vi gick upp till klubben hade jag inte tid att aktivera dem något så på hemvägen fick de leta bollen i skogen och leta lite godis som jag kastat ut på marken.Jag tänkte också ta lite bilder, men efter att ha varit strålande sol i stort sett hela dagen blev det mulet precis när jag skulle gå hem. Jag tog några bilder ändå, men de blev inte särskilt bra eftersom ljuset var dåligt.

Myrrha och Lyle bakom kompostgallret.

Lyle

Lyle och Myrrha

Myrrha och Lyle på stenen.

Första onsdagsträningen för hösten

Igår var det dags för höstens första onsdagsträning på klubben. På vägen dit fick hundarna springa lite i skogen, så de var båda ganska trötta när vi kom fram. Lyle har lite dålig kondition och är lite omusklad, men han springer mer än gärna. Och bär på pinnar, helst så stora som möjligt. Myrrha har bra kondition, men blir fort trött när det är varmt. Och det var faktiskt väldigt varmt igår trots att vädret var grått och tråkigt.

Jag la platsliggning med Lyle och han låg riktigt lugnt och snällt. Fast jag stod förstås bara någon meter ifrån honom för säkerhets skull. Jag tränade också lite lydnad med honom och han är väldigt arbetsvillig. Ibland kanske lite väl mycket, så att han får lite svårt att koncentrera sig och lyssna på vad jag vill. Men efter en liten time out medan jag tränade Myrrha skärpte han till sig.

Idag har vi varit på matfesten och miljötränat lite grann. Det är inte det lättaste att gå där med två hundar. Det mindes jag i och för sig sedan jag var där med Myrrha och Bita och därför hade jag tänkt att ta bara Lyle med mig, men jag var för lat för att gå ut två gånger så därför fick båda följa med. Myrrha sätter ner nosen och börjar leta mat så fort hon kommer på ett sånt ställe och Lyle stretar rent allmänt i kopplet. Och på något konstigt vis så stretar de aldrig åt samma håll...

Men det var i alla fall flera stycken som kom fram och tyckte att jag hade så fina och lydiga hundar. Speciellt när jag hade köpt en smakprovstallrik med tacos och gick med hundarna lösa bredvid mig för att hitta någonstans att sätta mig och äta. Hundarna låg också lösa bredvid mig medan jag åt. För Myrrha var det ingen prestation, men det var lite svårt för Lyle när det kom en saluki som började rulla sig i sågspånet bara några meter bort. Nu ligger hundarna och vilar och jag ska planera lite grann inför aktivitetskursen som börjar om ikväll.

Lyle

Lyle med gräs på tungan efter bollkastningen

Sedan igår har jag en lånehund hos mig. Lyle är en blandning mellan flat och border collie och är tre år. Han ska omplaceras så om någon vill ha honom så är det bara att höra av sig. När han kom hit var han lite ledsen och låg mest innanför dörren och gnällde. Men när Jonas kom hem från jobbet blev han mycket gladare. I natt har det inte varit några problem. Lyle har legat hela natten på en matta i sovrummet och det är jag inte van vid. Myrrha sover aldrig en hel natt på samma ställe, utan flyttar runt mellan hallen, Biabädden, saccosäcken och fåtöljen.

Idag har det också gått bra. Vi har varit ute lite grann och kastat boll till Lyle. Han är lite bolltokig, så det kanske är något som jag borde ta det lugnt med, men jag tycker att det är så kul att kasta till en hund som kommer tillbaka med bollen i full fart, utan att ta ett ärevarv eller gå långsamt för att få ha bollen själv så länge som möjligt (som Myrrha gör). Jag har också lärt honom att lämna av bollen i handen istället för att bara släppa den vid fötterna. Idag har jag nämligen tränat lite apportering med honom och där är det enda problemet att han släpper apporten på golvet istället för i handen.

Lyle väntar på att jag ska kasta bollen

Myrrha tycker om att ha en till hund i huset. Igår var hon på honom hela tiden. Hon är i höglöpen nu, så det kanske är därför, men hon brukar inte bli sån när hon löper. Och innan någon blir orolig så kan jag berätta att han är kastrerad, så det kommer inte att bli några blandrasvalpar. Myrrha vill gärna leka med Lyle när vi är ute och gör allt för att få igång honom, men hittills har hon inte lyckats.

Myrrha och Lyle

Trött och ont i ryggen

I onsdags jobbade jag natt och på mitt jobb har vi journatt, vilket innebär att jag sover på jobbet. Men den natten blev det, av olika anledningar, inte mycket sovande. Sammanlagt sov jag 2,5 timmar så det blev ganska segt att jobba till klockan två på torsdagen. Jag tänkte sova lite när jag kom hem, men eftersom jag har svårt att sova på dagtid kunde jag inte somna. Dock hade jag inga problem att sova när jag väl la mig på kvällen.

Jag har också haft lite problem med ryggen de senaste veckorna, fast det blev mycket bättre när jag var ledig i några dagar. Men så fort jag började jobba igen kände jag av ryggen, även om det inte var lika mycket som förut. Jag var ledig fredag och lördag och då tog jag det lugnt, läste och såg på TV och promenerade med Myrrha. Så i går var jag utvilad och hade inte ont i ryggen längre.

Men i morse steg jag upp strax efter sex för att fara till Luleå för att vara testledare. Så nu är jag både trött och har ont i ryggen igen. Fast ryggen klarade sig faktiskt bra; det var inte förrän på de två sista hundarna som jag började känna av den. Det var en salig blandning av hundar idag, varav några som jag aldrig förr sett på ett MH, t ex västgötaspets och samojed. Dagen gick riktigt fort, trots att det var tio hundar. Tack och lov att David inte är en sån beskrivare som måste berätta om vartenda kryss!

När jag kom hem var Myrrha väldigt sugen på någon sorts aktivering, men jag hade inte lust med mer än en kort promenad. I morgon är jag dock ledig, så då ska vi gå en längre promenad så att hon får något att göra.

Fotograferat lite

Nu var det ett tag sedan jag skrev i bloggen igen, vilket beror på att jag inte har haft något särskilt att skriva. Jag har jobbat, promenerat med Myrrha, städat, tvättat, läst, sett på TV- d v s bara tråkiga saker som ingen är intresserad av att läsa om. Den enda nyheten sedan jag skrev sist är att Myrrha löper. Det i sig är kanske inte så märkvärdigt, men eftersom hon blöder så lite och är så renlig av sig så brukar jag för det mesta inte märka när hon löper, utan får försöka gissa om hon löper eller inte. Lyckligtvis är hon också helt ointresserad av hanhundar och dessutom relativt ointressant för hanhundarna (det är oftast bara unga hanar som bryr sig om att hon löper), så risken för tjuvparning är ganska liten. Men det är skönt att veta att hon löper nu, för då kan jag lättare gissa mig till när det blir nästa gång.

Igår var jag dock ute och fotade lite grann eftersom jag fick låna Jonas stora, fina kamera. Jag gick dock inte så långt, bara till gräsplätten utanför Hemköp, eftersom jag var rädd att ha sönder kameran. Om någon skulle lyckas med det så är det väl jag, som lyckades få sand i min förra kamera. Tanken var att jag skulle lära mig att använda en digital systemkamera, så alla bilder blev förstås inte bra men en del blev i alla fall bra.

Myrrha väntar på att jag ska kasta bollen.

Hon har fångat bollen och då är det ett måste att rulla sig i gräset.

Myrrhas nos

Myrrha vinkar

Myrrha vill inte vara modell och räcker ut tungan åt mig

Myrrha leksakslåda (när man har en hund som inte demolerar leksakerna blir det till slut ganska många)

En liten fågel letar mat

Någon sorts bär som växer på en buske här utanför

Det stora blåbärsätarmonstret

Idag har jag och Myrrha varit på skogspromenad och det uppskattade Myrrha väldigt mycket. Jag aktiverade henne med lite godis- och bollletande, men det hade hon knappt tid med. Hela skogen är ju full med godis! Myrrha är nämligen helt galen i blåbär och ägnar största delen av skogspromenader åt att proppa i sig så mycket hon hinner och kan. Här är några bilder på det blåbärsätande monstret Myrrha.

Det stora blåbärsätande monstret lurar i riset.

Hmm, känner jag inte lukten av några små försvarslösa blåbär?

Ha, gotcha!

Det är mums med blåbär!

Något annat som Myrrha gillar är att leka med bollar, men något vidare bollsinne har hon inte, vilket några av dagens bilder visar tydligt.

Äntligen en helg i stugan!

I sommar har vi knappt varit i stugan alls. Vi var där på midsommardagen och så var vi där över dagen för att äta middag med Sara, Tomas och barnen för ett par veckor sedan. Men i helgen är vi båda lediga och bestämde oss för att fara till stugan. Myrrha har varit halt i några dagar i veckan (troligen p g a ett litet sår i tassen), så hon har fått vila i flera dagar. Hon var därför väldigt glad att få komma till stugan.

Hon var dock mest sugen på att strosa omkring på gården för sig själv. Jag tänkte ta henne med på en promenad till mitt smultronställe för att se om de fanns några mogna smultron men hon följde bara med en liten bit och vände sedan tillbaka till gården. Några smultron hittade jag dock inte. När Harry och Bosse kom spelade vi kubb och på kvällen blev det förstås som vanligt några omgångar UNO.

Rödklöver

Svamp

Stugan

Myrrha poserar

Myrrha vilar lite efter bollkastningen

Det var ett tag sedan jag skrev i bloggen, vilket beror på att det inte hänt särskilt mycket. Det mest spännande som hänt har varit att jag funderat lite på att skaffa en till hund. En f d kursdeltagare hörde av sig för ett tag sedan för att hon behövde omplacera sin hund. Jag har försökt hjälpa henne att hitta någon som kunde ta honom, men inte lyckats. Den här hunden; skulle vara hur rolig som helst att tävla lydnad med och därför är det väl oundvikligt att jag började fundera på att ta honom själv. Men det fanns också en del som talade emot:
1) Det är en hanhund (även om han är kastrerad så föredrar jag helt klart tikar)
2) Det är en blandras (även om han är rolig att jobba med så kan jag inte tävla bruks och det vill jag ju)
3) Jag kan inte ha tre hundar och vill inte vänta tills Myrrha inte finns längre med att skaffa en schäfervalp.

Så någon border collie/flat- blandning blir det inte för mig. Men det hade varit roligt att ha en hund att tävla med igen. Det känns som om jag måste vänta en evighet på en schäfervalp och sedan är det ännu mera väntan på att den ska bli vuxen så att jag kan börja tävla.