Lappvattnet

Idag på förmiddagen åkte jag och Chansa till Lappvattnet. Vi gick en timmes promenad i skogen och jag passade också på att lägga ett spår till henne när vi var på väg tillbaka. Sedan kom Fia och jag höll på att glömma bort spåret, så det fick ligga nästan två timmar. Jag hade lagt ett ganska enkelt spår och även lagt vanliga spårpinnar i spåret, för jag ville att hon skulle lyckas även om det skulle börja regna. Jag hoppades att det skulle göra det, men det kom inget regn så spåret var nog egentligen lite för lätt för henne. Men hon spårade bra, fast jag är rätt säker på att hon genade på ett ställe. Hon plockade dock alla pinnar.

 Chansa hittade kongen även i ett hav av hundkex.

 Poserar bland gula blommor.

 Snyggmallen.

 Väntar på att jag ska komma ikapp henne.

Vilar ute på gården.

Jag passade också på att fota lite blommor, både ute på promenaden och i mammas rabatter:

 Hundkex.

 Rödblära.

 Gula penséer.

 Vita blommor.

 En annan vit blomma.

En blå blomma.

På eftermiddagen kom Erik och Lina också och det blev förstås lite livat med alla barnen. Chansa hade det lite jobbigt när de blåste ballonger som flög omkring, antingen fulla med luft eller släppta så att luften pyste ut när de flög iväg. Hon ville hemskt gärna leka med de uppblåsta ballongerna och jaga efter de flygande, pysande ballongerna, men det fick hon förstås inte. Först fick jag hålla henne i halsbandet för att hindra henne, men sedan slappnade hon av och låg kvar även om jag inte höll i henne. Men när det inte flög ballonger runt henne så var hon riktigt lugn hela kvällen och nu sover hon gott.

Gula hund

Idag har jag via Facebook och Allt Om Hundar blivit uppmärksammad på gula hund. Jag tycker att det är en bra idé och jag vill gärna upplysa om detta så att det med tiden kanske blir allmänt vedertaget i samhället. För Lyle hade det varit alldeles underbart om man hade kunnat sätta på honom en gul rosett och folk hade förstått och låtit bli att komma fram och/eller släppa fram sina hundar. Och Myrrha som var reserverad mot folk, men som var så söt hade det inte speciellt kul när folk inte respekterade henne och trängde sig på.

Chansa är ju inte lika söt som Myrrha och Lyle var, så det är mindre problem med att folk tränger sig på henne. Hon är ju dessutom mycket mer social och om folk frågar först så brukar jag låta dem klappa. Men med de hundar som jag bott med i stan har jag upplevt det jobbigt att folk inte respekterar att även hundar har en personlig sfär. Man knuffar inte i folk, men hundar kan man gå över. Man trampar inte folk på tårna, men hundar kan man trampa på tassarna. Man håller lite avstånd när man passerar en annan människa, men hundar kan man passera mitt framför nosen o s v.

När vi var på drakbåtsrodden var det t ex en kvinna som stod på Chansas svans en lång stund och en unge hoppade från en avsats och landade en decimeter från Chansas bakdel. Hon blev både knuffad och trampad, trots att jag höll henne i kort koppel och försökte hålla henne framför mig hela tiden.

I veckan har jag mest städat och fixat här hemma. Jag har bl a ställt in mina böcker i den nya bokhyllan, som fick sin plats i TV-rummet. Den är egentligen lite för stor, men jag vill ändå helst ha den där eftersom jag inte vill gömma undan alla mina böcker i sovrummet.

Nya bokhyllan.

Jag har också äntligen fixat klart med den gamla skåpen från Norrlångträsk och fått upp hyllorna och ställt in porslinet och glasen i den.

Skåpet från Norrlångträsk.

Jag har bytt gardiner i alla rum så att det blev somrigt och fint (utom i TV-rummet, för den ena gardinen är alldeles sned :-().

 Nya sommarfina köksgardiner.

 Rumsgardinerna (den vänstra är dock ordentligt sned).

Jag har också köpt lite blommor som jag planterat. Utanför dörren har jag en kruka med en solros och en annan blomma, precis som förra sommaren, och på uteplatsen har jag ett par blommor i en kruka samt en hängväxt i en ampel.

Anledningen till storstädningen var att jag hade bjudit hem mina arbetskamrater. Vi hade bokat bord på Stadsfesten, på Strandrestaurangen, men vi hade en liten förfest hemma hos mig innan middagen. Det blev en riktigt trevlig kväll, men vad kan man annat förvänta sig med så trevliga arbetskamrater?

Men det har också blivit lite träning med Chansa. I tisdags åkte vi till Boliden, eller snarare Finnfors,  för att träna spår. Jag och Jenny var där i god tid så Chansa och Ella fick springa lösa en stund och de såg ut att kunna bli goda vänner. När Mia kom fick även Zingo springa lös med dem. Han försökte sig på att rida på Chansa och fick en rejäl tillsägelse (vilket i och för sig verkade egga honom ännu mer).

Vi la först spåren och sedan grillade vi korv och annat till middag innan vi gick spåren. Tyvärr började det regna när vi hade ätit klart och skulle gå spåren. Chansa började spåra bra, men sedan tappade hon spåret. Hon hittade det igen, men jag tyckte inte att hon spårade bra. Hon hittade inga föremål och hon blev lätt distraherad och slutade spåra. Exempelvis så gick hon av spåret för att hon fick vind på ett ben från ett renkadaver och hon sprang fram till Mia, som följde med bakom oss, ett par gånger.

Hon var dock inte den enda hunden som hade problem, så vi hade en teori om att det kunde bero på att spåren var lagda när det inte regnade, medan det regnade ganska rejält när vi skulle gå dem. Vi har förstås spårat i regn förut, men det har nog aldrig börjat regna efter att spåret varit lagt så Chansa har ingen rutin för det. Ytterligare en sak att träna på...

Efter spårträningen skjutsade Jenny hem mig eftersom det regnade så mycket och jag redan var genomblöt, så jag lämnade min cykel hos henne. Jag hann inte hämta den igår, så idag på eftermiddagen tog jag och Chansa en promenad och hämtade cykeln. Vi passade också på att gå in på Björkis och köpa en leksak som är tålig och flyter, som Chansa kan ha när hon ska bada.

 Chansas nya badleksak.

 Fast det går utmärkt att leka med den på land också.

Och självklart så passade jag också på att äta middag på Stadsfesten när jag ändå var inne i stan. Det blev thaibuffé, som jag satt i Stadsparken och åt. Det var rätt mycket mat, så Chansa fick också smaka den mat som jag inte orkade äta upp. Jag hann precis äta klart innan det började regna, så vi cyklade hem igen och struntade i att cykla ner till älven för att testa den nya leksaken. Det får bli en annan dag, för i kväll tänker jag bara slappa i soffan med en bra bok.

Midsommarhelgen

 Världens snyggaste midsommarstång, eller så inte.

Nu är Chansa och jag hemma igen efter midsommarfirandet. På torsdag eftermiddag levererade Matte min bokhylla från IKEA, hopskruvad och klar, och sedan åkte jag med honom till Furuögrund. Det blev kebabrulle till middag med Ida och Sami och sedan blev det några öl då också Per och Camilla kom förbi.

Därför blev det inte av att jag gjorde sillröran på kvällen som jag hade tänkt, så istället fick jag slänga ihop den på morgonen innan vi begav oss till fotbollsplanen för att resa midsommarstången, äta lunch och spela brännboll. Chansa fick också följa med. Hon fick sitta uppbunden medan jag spelade brännboll och det gick över förväntan. Hon var inte helt tyst hela tiden, men jag hade nästan förväntat mig att hon skulle skälla konstant när hon såg mig leka med bollar och springa. Och när jag skulle hämta henne så slet hon sig lös och kom mig till mötes, så i själva verket hade hon kunnat slita sig lös när som helst om hon hade velat!

Vi gick också ner till bryggan så att hon fick bada lite och när alla hade gått hem tränade vi lite lydnad på fotbollsplanen. Det gick dock inte så bra, för hon var inte riktigt i rätt sinnesstämning för lydnadsträning. På eftermiddagen blev det en båttur ut till stugan och sedan la jag ut ett spår till Chansa. Spåret fick ligga en timme och när vi skulle gå det fick vi sällskap av Malvina, som gjorde stor nytta som mjukosthållare då jag tappade mjukosttuben ett par gånger för att den inte fick plats i fickan. Chansa spårade bra och att vi hade någon med oss i spåret bekymrade henne inte det minsta, fast hon missade en pinne och slarvade lite i slutet (spåret var nog lite för lätt och hon spårade för fort).

 Frans i sin midsommarkrans.

 Chansa badar.

Chansa i båten.

Hon älskar inte att åka båt, men hon verkar i alla fall gilla det mer än hon gjorde förra året.

När vi kom tillbaka hade de flesta gäster dykt upp. Eftersom det var toppenväder hade vi dukat långbord ute, fast när vi hade ätit klart hade det hunnit bli lite kallt, så vi flyttade festen inomhus istället.

 Glad midsommar!

Det blev en mycket trevlig kväll och jag kom inte i säng förrän klockan tre. När det var som mest folk fick hon ligga i sin bur och jag tror att hon tyckte att det var väldigt skönt att ha ett eget litet ställe där hon kunde koppla av.

 Chansa i sin bur.

Chansa har lånat ut sin bur till Werner.

Kvällens märkligaste händelse var dock när jag, Malvina, Lisa och Lina gick en liten promenad med Chansa och träffade på grannen, som stod och strödde ut vitpeppar i häcken för att "hundar ska inte pissa i min häck för jag är allergisk mot hundar och det måste ni förstå".

På midsommardagen var jag, Chansa och Frans länge de enda som var vakna, så eftersom det var strålande väder var vi ute på gården och Frasse visade lite konster på studsmattan.

 Frasse gjorde en bomb...

 ...som han sprängde.

 Kikar på Chansa som vilar under studsmattan.

 Bakåtvolt.

 Står på huvudet.

Efter lunch åkte vi ut med båten, först till Långnäset och fikade och sedan till stugan där vi åt grillat till middag. På kvällen åkte de andra ut och fiskade, men jag och Chansa stannade kvar och hade det lugnt och skönt. De fick inte heller en enda fisk, så det kändes som rätt beslut att stanna hemma och gå en liten promenad och fota solnedgången.

 Chansa och alla barnen på bryggan.

 Sjön i kvällssol.

 Solnedgång.

Idag var det också fint väder, så jag, Fia, Matte och Jonas (och Chansa, förstås) gick en promenad runt ön och sedan åkte vi i land igen på eftermiddagen.

 Frasse var nöjd när han fick åka gummiring hela vägen från stugan.

 En trött Chansa i båten.

Chansa och jag åkte in till stan med Matte när han började jobba och nu är lilla fröken är helt slut. Hon har verkligen uppfört sig bra i helgen och det märks att hon har blivit lugnare. Hon har kunnat ligga stilla fast barnen har busat, både inomhus och utomhus. Det är bara med de minsta barnen man måste hålla lite koll, eftersom hon är alldeles för oförsiktig och hon klev rakt över Werner som kröp på golvet och knuffade omkull Ester. Men till och med Frans tyckte att hon har blivit snällare och idag försökte han övertyga Edvin om att han inte behövde vara rädd för henne.

Semester

Min semester började ju i måndags och jag har verkligen haft semester också. Vi har alltså inte gjort speciellt mycket de senaste dagarna. I måndags var ju vädret faktiskt fint, så jag passade på att sitta lite i solen och läsa. Eftersom jag tyvärr inte har någon sol på uteplatsen på eftermiddagarna fick jag istället sätta upp solstolen på framsidan. Det är inte lika lugnt eftersom det rör sig mer folk och ungarna leker i lekparken, men Chansa fick ändå följa med ut och ligga bredvid. Jag trodde att hon skulle vara lite jobbig och skälla på folk som passerade, men hon uppförde sig faktiskt bättre än förväntat. Hon blev ganska stressad när barnen spelade fotboll, speciellt när de sparkade bollen mot oss, men efter en del påminnelser om att hon skulle ligga så låg hon faktiskt kvar och la sig till och med på sidan och somnade efter ett tag.

Igår var vädret betydligt tristare, så vi slappade mest i soffan med en bra bok. Fast vi gick ut och tränade lite lydnad på grusplanen här utanför på kvällen. Det gick ganska bra, ända tills det kom en katt som inte hade vett att hålla sig på avstånd. Då fick hon väldigt svårt att koncentrera sig, men hon gjorde inga försök till att dra efter katten i alla fall.

Idag tränade vi också ett pass på grusplanen under dagen och jag passade också på att träna metallapportering med en tumstock när jag funderade lite på var jag ska placera mina bokhyllor. På IKEA köpte jag en bokhylla att ha i sovrummet, men jag började fundera på om det kanske är synd att stänga in en ny snygg bokhylla där. Det kanske är bättre att ställa den i vardagsrummet och ställa de bokhyllor som står där i sovrummet istället? För att ta reda på om de ens skulle få plats var jag tvungen att mäta och Chansa var väldigt nyfiken på tumstocken och eftersom jag har en fin tumstock i metall tyckte jag att det var lika bra att träna lite apportering. Hon gillar egentligen inte att apportera metallföremål, men denna gick bra (t o m så bra att hon kunde tugga lite på den).

Chansa apporterar tumstocken.

I kväll har vi förstås varit på onsdagsträningen. Det var ganska mycket hundar på planen och jag var lite tveksam till att koppla lös mallemonstret eftersom hon ju haft lust att dra till andra hundar, men jag bestämde mig för att ge henne en chans. Och det visade sig att hon klarade av det mycket bra. Hon visade inga tendenser till att dra till någon annan. Jag hade dock svårt att lita helt på henne och högg tag i halsbandet när det kom en boll flygande framför oss, men eftersom hon inte haft en tanke på att dra tittade hon bara  på mig och undrade vad jag höll på med.

Att ligga stilla är dock inte hennes starka sida. Hon låg visserligen superfint på den gemensamma platsliggningen, men när det rör sig mycket runt omkring går det sämre. Fast jag tyckte ändå att hon var riktigt duktig som låg när Jenny kastade en apportbock i hennes riktning och Mille sprang och hämtade den, även om det krävdes en påminnelse, men när Mille drog ett litet ärevarv med apporten blev det ändå lite för svårt för henne. Vi måste verkligen träna mer på passivitet i röriga miljöer. Det funkar bra när jag också tar det lugnt, t ex sitter och fikar, men inte när det händer saker.

Examensfirande och drakbåtsrodd

 Byske kyrka, som efter en långdragen diskussion (från 1823 till 1867!) med Finnträsk om var kyrkan skulle byggas började byggas 1870 och stod klar 1872.

I fredags åkte jag med mamma och Ove till Byske. Vi åt först lunch, tacobuffé på Gästis, med Fia och barnen och sedan var vi med på examen i kyrkan. Ateist som jag är tycker jag inte att det är speciellt kul att gå i kyrkan, men examen är ju ändå en av de minst tråkiga högtiderna. Barnen är ju söta i sina fina kläder och det är kul att höra dem sjunga. Dock har jag alltid tyckt om kyrkor som byggnader, så jag roade mig med att fota lite istället för att lyssna på de tråkiga talen. Fast det var förstås dåligt ljus och konstiga vinklar eftersom vi satt uppe, så bilderna blev inte speciellt bra.

Kyrkan, innan den blev proppfull med folk.

 Takmålningen.

 Fönstermålning.

 

 I denna ljuva sommartid. 

 Ordspråken som pryder de åttkantiga väggarna.

 Apostla- och evangelistfigurerna, som målades 1914.

 Blommor till fröken.

Chansa fick förstås inte följa med till Byske, så när jag kom hem cyklade vi en tur längs strandpromenaden. Vi cyklade södra sidan och över Lejonströmsbron, så när vi kom till Nordanå stannade vi och hon fick bada lite. Det verkar dock som att det fortfarande är ganska kallt i vattnet, för hon gav upp och ville inte simma mer efter en stund. Då cyklade vi vidare in till stan, träffade Adam och åt middag på bryggan. Sedan stannade jag och Chansa kvar och tittade på drakbåtsrodden.

 Frösundas lag, som vann detta lopp och gick till final.

 Laget som blev Best In Show.

Chansa.

Såret på Chansas tass har sett bra ut och hon har inte brytt sig om det, fast på drakbåtsrodden var det en unge som trampade henne på tassen så att såret började blöda igen. Sedan dess har hon varit ganska irriterad och har slickat på det en hel del (vilket hon förstås inte får), så nu ser det inte alls lika fint ut längre.

Igår jobbade jag hela dagen och när jag kom hem så började det regna, så vi slappade bara i soffan hela kvällen. Idag tog vi en lång sovmorgon och vi har inte gjort speciellt mycket under dagen heller, men i kväll la jag ett spår åt henne. Spåret började på en liten gräsmatta, gick över en asfalterad plan, över en gångväg och därefter på en oklippt gräsmatta vid skolan. Jag la fem föremål, tre små bitar av en trasig tennisboll och två små bitar av en brandslang.

Spåret fick ligga medan jag handlade och på vägen hem träffade jag Susanne, så det fick ligga närmare två timmar innan jag gick det med Chansa. Hon började spåra bra, trots att det var två hundar som lekte en bit bort. Hon blev lite förvirrad när spåret gick ut på asfaltplanen, men jobbade på och löste uppgiften mycket bra. På den oklippta gräsmattan spårade hon dock mycket slarvigt och hon missade två av fem föremål. 

Just nu sitter jag på jobbet och skriver och Chansa ligger bredvid mig och sover. Hon blev rätt trött av spåret, vilket märktes när vi cyklade hit. Det hade också slutat regna och solen tittade fram, så förhoppningsvis blir det bra väder i morgon, för när jag slutar jobba i morgon bitti så har jag semester :-)

Äntligen är datorn tillbaka!

 Eftersom iPhoto krånglade på min dator lämnade jag in den till Jonas på igår förmiddag och idag på eftermiddagen fick jag hämta den. Jag har under dessa två dagar verkligen insett hur beroende jag är av datorn. Dels är jag beroende av den för nöjes skull och dels är jag beroende av den för att hitta information. Men nu är den i alla fall tillbaka och verkar fungera bra.

Igår gick jag och Chansa en promenad på drygt 2,5 timme i skogen. Vädret varierade mellan strålande sol och regn, men det var i alla fall en skön promenad.

 Har hittat kongen bland alla maskrosor.

 Mallen bland maskrosorna.

 Snyggaste mallen i världen.

 För ovanlighetens skull hade jag en kampleksak med mig ut på promenaden.

 Snygga Chansa poserar.

 Chansa vill ha godis för att hon valde bort att jaga joggare och kom till mig istället.

 Arg hund? Nej, en hund som skäller.

Hmm, vad ska man säga? Ibland har hon lite lustig uppsyn.

Igår kväll tränade vi ett pass lydnad på grusplanen här utanför och det gick riktigt bra trots att det var både barn, katter och andra hundar som passerade. Idag har jag varit ledig, men vi har ändå inte gjort så mycket. Vi sov länge på morgonen och när det visade sig bli en solig dag bestämde jag mig för att försöka få lite färg, så jag har legat ute och solat och läst en bok. Chansa fick förstås också vara ute med mig och hon har verkligen varit snäll. Hon har legat i skuggan och har inte brytt sig om att det gått folk fram och tillbaka på gångvägen bredvid. Endast när det kom en katt skällde hon, men hon slutade när jag sa till henne.

Nu i kväll har vi varit på onsdagsträningen. När vi cyklade dit råkade jag köra över Chansas ena baktass och hon skrek till, men jag kunde inte se något och hon haltade inte. När vi kom fram upptäckte jag dock att det blivit ett sår och hon blödde på tassen. Men hon verkade inte ha ont så jag tränade i alla fall ett kort pass. Fast mest har vi suttit på altanen, där Chansa har fått ligga och vila medan jag fikat och pratat.

En söt liten border collie-valp.

 Jackpot.

 Eva tränar fjärrdirigering.

Susanne och Jackpot.

När vi kom hem tvättade jag Chansas sår och det såg visserligen lite svullet ut, men när jag tvättade och pillade verkade det i alla fall inte som att hon har ont. Fast hon brukar ju ytterst sällan visa smärta, så helt säker kan man ju aldrig vara.