Äntligen är datorn tillbaka!

 Eftersom iPhoto krånglade på min dator lämnade jag in den till Jonas på igår förmiddag och idag på eftermiddagen fick jag hämta den. Jag har under dessa två dagar verkligen insett hur beroende jag är av datorn. Dels är jag beroende av den för nöjes skull och dels är jag beroende av den för att hitta information. Men nu är den i alla fall tillbaka och verkar fungera bra.

Igår gick jag och Chansa en promenad på drygt 2,5 timme i skogen. Vädret varierade mellan strålande sol och regn, men det var i alla fall en skön promenad.

 Har hittat kongen bland alla maskrosor.

 Mallen bland maskrosorna.

 Snyggaste mallen i världen.

 För ovanlighetens skull hade jag en kampleksak med mig ut på promenaden.

 Snygga Chansa poserar.

 Chansa vill ha godis för att hon valde bort att jaga joggare och kom till mig istället.

 Arg hund? Nej, en hund som skäller.

Hmm, vad ska man säga? Ibland har hon lite lustig uppsyn.

Igår kväll tränade vi ett pass lydnad på grusplanen här utanför och det gick riktigt bra trots att det var både barn, katter och andra hundar som passerade. Idag har jag varit ledig, men vi har ändå inte gjort så mycket. Vi sov länge på morgonen och när det visade sig bli en solig dag bestämde jag mig för att försöka få lite färg, så jag har legat ute och solat och läst en bok. Chansa fick förstås också vara ute med mig och hon har verkligen varit snäll. Hon har legat i skuggan och har inte brytt sig om att det gått folk fram och tillbaka på gångvägen bredvid. Endast när det kom en katt skällde hon, men hon slutade när jag sa till henne.

Nu i kväll har vi varit på onsdagsträningen. När vi cyklade dit råkade jag köra över Chansas ena baktass och hon skrek till, men jag kunde inte se något och hon haltade inte. När vi kom fram upptäckte jag dock att det blivit ett sår och hon blödde på tassen. Men hon verkade inte ha ont så jag tränade i alla fall ett kort pass. Fast mest har vi suttit på altanen, där Chansa har fått ligga och vila medan jag fikat och pratat.

En söt liten border collie-valp.

 Jackpot.

 Eva tränar fjärrdirigering.

Susanne och Jackpot.

När vi kom hem tvättade jag Chansas sår och det såg visserligen lite svullet ut, men när jag tvättade och pillade verkade det i alla fall inte som att hon har ont. Fast hon brukar ju ytterst sällan visa smärta, så helt säker kan man ju aldrig vara.