Julen

Så var julen över för den här gången. Julaftonen började med sovmorgon och god frukost innan det blev lite mer matlagning och städning. Jag gick också en skön julaftonspromenad med Chansa.

 Julaftonspromenad.

 Finaste Chansa.

White Christmas.

När vi var tillbaka från promenaden var det snart dags för gästerna att komma. Eftersom vi var så många som 16 personer så fick Chansa ligga i sovrummet, även om hon faktiskt var väldigt lugn när gästerna började komma. Vi tittade på Kalle och en stund senare kom två tomtar och delade ut julklappar. Jag fick bl a en skrivare, ett pussel, lite badbomber m m från LUSH och en jättesöt prydnadstomte. Efter julklappsutdelningen var det dags för mat och som vanligt åt jag mest av det godaste på julbordet, d v s det kallskurna som lax, laxpate med romsås, sill och sillröra. 

Efter maten fick även Chansa lite julmat och eftersom hon var så lugn så slapp hon sitta instängd i sovrummet resten av kvällen medan vi spelade spel. Jag hade köpt ett spel som hette Retro till Fia och det var väldigt kul. 

Det blev ganska sent på julaftonskvällen innan vi kom i säng, så juldagen började med en ordentlig sovmorgon. Efter att ha ätit en frunch bestående av julmat var det dags för skridskoåkning i Byske. Eftersom jag inte skulle vara med (jag hade inga skridskor, men även om jag hade haft det är det tveksamt om jag fortfarande kan åka) så promenerade jag in till Byske med Chansa och Jonas. 

Det är ungefär en timmes promenad och eftersom Chansa inte är speciellt bra på att gå i koppel fick hon vara lös i stort sett hela promenaden. När vi kom fram till hockeyplanen blev hon ganska stressad och var till och med på väg att hoppa över sargen och in på isen! Så istället för att titta på körde vi lite lydnad på parkeringen. Hon har verkligen utvecklats något enormt det sista året, för trots att hon till att börja med blev väldigt stressad av hockeyspelet kunde hon ändå koncentrera sig på träningen och behärska sig. Jag la en platsliggning utanför planen så att hon både kunde se och höra när de spelade och det kändes inte som att det fanns minsta risk att hon skulle lämna sin plats vad som än hände. Jag tänkte att hon kanske hade vant sig vid hockeyspelandet, men när jag gick fram till sargen och bara stod och tittade så blev hon återigen stressad och uppjagad. 

Efteråt var det middag hos Birgitta och trots att vi var rätt många så var Chansa väldigt lugn och stillsam. Fast hon tiggde förstås till sig lite mat av Birgitta. Men hon höll trots allt på att orsaka en olycka. Chansa låg bredvid mig och jag skulle kliva över henne för att hämta lite glass, men hon reste sig upp och jag tappade balansen och föll PÅ stackars lilla Chansa, som blev helt platt under mig. Jag var säker på att jag brutit ryggen på henne, men det verkade inte vara någon fara med henne. Fast hon var lite klängig strax efteråt och ville krypa upp i famnen. 

På kvällen hade vi mera besök, spelade spel och bastade. Fast jag gick aldrig ut till bastun, utan stannade inne och spelade spel med Frans, som slog mig i både Kasta Gris, Brått i Valleby och Honungsjakten. Återigen blev det en sen kväll och även annandagen började med sovmorgon och sedan blev det en lugn dag med spel och TV-tittande. På efterrmiddagen åkte vi dock in till Byske för Johanna hade hyrt badhuset. Jag hade dock inga badkläder och inte heller tid att bada, även om jag väldigt gärna hade velat. Men det var i alla fall kul att träffa kusinerna m fl.

Matte skulle jobba på natten, så han hämtade upp mig i Byske när han åkte till stan, så jag kom hem igår kväll. Chansa är dock kvar i Furuögrund eftersom jag jobbar i natt och i morgon natt. Det är väldigt tomt hemma utan henne, men hon har det nog bra där. 

God jul

Nu är det jul igen och just nu sitter jag i soffan och tittar på när Frans följer ett snöre som leder fram till hans morgonjulklapp. Jag och Chansa åkte hit till Furuögrund igår och först blev det lite bakning och matlagning och sedan lite Bingolottos uppesittarkväll, tills vi tröttnade på det och spelade spel istället.

I måndags klädde jag min gran, som är riktigt fin, och försökte också få Chansa att posera lite fint. Det blev dock inga fina bilder, men jag är ändå ganska imponerad av att hon lyckades sitta alldeles stilla och hålla en julgransboll i snöret.

Hemma igen

Nu är jag och Chansa hemma igen efter att ha "firat jul" i Lappvattnet. Igår spelade vi spel i princip hela förmiddagen. Jag och Chansa gick dock en promenad i skogen på ca 45 minuter (klantiga jag glömde min mössa, så det blev lite kallt om öronen).

När jag kom in igen dekorerade jag tårtan. Jag har aldrig använt sugar paste, men jag har länge varit sugen på att försöka mig på det. Dock har jag ju sällan anledning att göra tårta, så nu när vi skulle samlas allihop passade jag på att göra ett första försök. Jag fick dock en del hjälp av Isabell. Det var riktigt roligt att pyssla med, men det krävs nog lite mer övning för att det ska bli riktigt bra. Snögubben lutade lite grann och liknade nästa mer en fågel än en snögubbe, eftersom Isabell gav den stora runda, blå ögon och moroten jag gjorde liknade en näbb. Men den blev väldigt söt i alla fall. Tårtan hade jag fyllt med skumtomtefluff och After Eight-fluff och det smakade i alla fall bra, även om dekorationerna kunde ha varit snyggare.

Vår lilla lutande "fågelsnögubbe".

På eftermiddagen kom pappa och Maj också och lämnade julklappar och åt middag. På kvällen fortsatte vi att spela spel och jag, Erik och Fia kom inte i säng förrän klockan två. 

Idag var det lite kallare och faktiskt sken solen, så när alla andra åkt hem passade jag på att gå en långpromenad i skogen med Chansa innan jag också åkte hem. Dock hann jag knappt ut förrän det började skymma (den 21:a och 22:a är ju årets kortaste dagar och med bara ca 3,5 timmars dagsljus  hinner solen knappt gå upp innan den börjar gå ner igen).

Solen är på väg att försvinna.

 Rimfrost i morrhåren.

 Snöbus.

 Full fart.

 Chansa njuter verkligen av att snön äntligen har kommit. 

Snönos. 

Liten julafton.

Det fortsatte att snöa i natt och det har snöat en del under dagen också, så idag fick jag och Chansa gå en (nästan) halkfri promenad i skogen. Vi hade dock lite dåligt om tid för det var mycket som skulle göras: laga mat, baka, städa, klä julgranen och slå in några julklappar. Men det var i alla fall härligt att promenera i snö som omväxling.

Kameran hade jag med mig, men ljuset var förstås långt ifrån idealiskt. Även om vi var ute mitt på dagen så var det inte riktigt fullt dagsljus, men några bilder blev det i alla fall.

 Äntligen snö!

 Snöig gren.

 Chansa i ett snöigt landskap.

 Vackra damen.

 Ståtlig hund.

 Hoppas att jag ska kasta snöbollar till henne.

 Finaste mallen.

 Står och ser snygg ut.

 Poserar fint.

Chansa ligger på kökssoffan och övervakar matlagningen.

Chansa har slagit in sin julklapp till "morfar" och Maj.

Nu i kväll kom Fia, Matte och barnen och åt middag och senare på kvällen kom också Erik, Lina och barnen. Vi åt ett litet julbord (sillröra, sill, rökbomb, köttbullar, prinskorv och Janssons) och sedan bytte barnen julklappar med varandra. Eftersom både Liam och Isabell fått spel i julklapp så spelade vi både Kasta gris och Quizmysteriet tills det var dags att gå och sova. 

Det snöar!

Idag jobbade jag bara en timme på morgonen, så mitt på dagen åkte jag och Chansa till Lappvattnet. Vi ska "fira jul" här i helgen då alla mina syskon kommer hit och jag åkte upp redan idag dels för att kunna promenera i skogen med Chansa och dels för att hjälpa mamma att baka och laga mat, eftersom hon halkade och gjorde sig illa i axeln häromdagen. Idag hann jag med att gå drygt en timmes promenad i skogen innan det blev helt mörkt. Det hann dock börja skymma innan vi var tillbaka. Dessutom har jag börjat göra fyllningarna till jultårtan som jag ska göra. 

Jag tog kameran med mig ut på promenaden, men bilderna blev inte speciellt bra eftersom ljuset var så dåligt. Jag är glad att jag tog med hennes blinkhalsand, för mot slutet av promenaden var de så pass mörkt att jag knappast hade sett henne om hon inte hade haft sitt blinkhalsband. Det lyser också upp rätt bra runtomkring, så om hon bara håller sig i närheten så ser jag rätt bra var jag går. 

 Den enda bilden på Chansa som blev någorlunda bra, från början av promenaden.

Huset, när vi kom tillbaka från promenaden. 

Nu i kväll började det också snöa och det har faktiskt lagt sig ett tunt vitt täcke på gården. Det snöar fortfarande, så jag hoppas att det ska fortsätta att snöa hela natten och att snön sedan ligger kvar. 

Tisdagsträning

Den här vintern verkar bli minst lika usel som förra vintern. Det är mörkt och trist när det inte är någon snö, men det värsta av allt är att det bara är is och halka hela tiden. Chansa har inte fått någon ordentlig långpromenad sedan i lördags, då vi gick en promenad på 1,5 timme innan jobbet. I fredags promenerade vi till pappa eftersom Chansa skulle vara där när jag jobbade och det var inte någon rolig promenad. Det var så halt att jag på vissa ställen knappt kunde gå. Fast sedan började det snöa, så när vi gick hem på kvällen var det lite roligare att gå. Chansa fick bitvis vara lös och det gick till och med att kasta snöbollar till henne! Men dagen efter hade snön förstås försvunnit.


I söndags var vi i Furuögrund på Frasses födelsekalas och där har hon ju möjlighet att vara ute på gården, men det ville hon inte (hon brukar inte vilja vara ute ensam). På söndagkväll gick vi också en promenad för att hälsa på min förra brukare, som fyllde år. Hon var mycket glad att Chansa kom och hälsade på :-)

Eftersom det inte är så roligt att vara ute och gå så kändes det väldigt bra att det var tisdagsträning igår. Då får hon i alla fall någon sorts aktivering. Vi slapp också gå dit i halkan, vilket var väldigt skönt. Till att börja med var vi inte så många där så jag passade på att träna rutan, inkallning och apportering som är lite svårt att göra när det är många som tränar samtidigt. Det är dock inte helt idealiskt att börja med att köra rutan, eftersom hon är lite för taggad och hon både tjuvstartar och biter i targeten. Vi var kvar tills de flesta hade gått hem och då vi körde rutan då gick det mycket bättre. 

Den övriga träningen gick också riktigt bra. Vi tränade lite kryp med targetpinne och det ser lovande ut, även om hon kanske har lite väl bråttom. Vi tränade förstås också fritt följ samt stå, sitt och ligg under marsch. Stå och ligg kan hon ju, men sitt under gång har vi precis börjat med. Hon förväxlar det ibland med stå, men själva sättandet är bra de gånger hon sätter sig. 

På slutet, när det bara var jag, Susanne och Jenny kvar, lånade jag en bitkudde av Jenny och tränade lite på kontroll. Det var mycket, mycket svårt för lilla fröken. Hon behöver bara se en bitkudde för att gå upp i varv, så när jag la den på golvet en bit framför henne så blev hon helt hysterisk. Hon gnällde, skällde och kastade sig (hon var förstås kopplad för att inte få någon möjlighet att självbelöna sig) och det var till att börja med nästan omöjligt att få kontakt med henne. Men det gick bättre och bättre och efter en stund kunde jag till och med ha henne lös när vi gick runt bitkudden. En gång blev det lite för svårt för henne när vi gick nära och hon kastade sig fram och skulle ta den, men jag lyckades hejda henne precis när hon öppnade munnen och skulle gripa. Det kändes som ett helt otroligt stort framsteg! 

Jag hade också med mig kameran, så här är några bilder från tisdagsträningen.

 Gunilla och Perle kampar.

 Susanne och Jackpot tränar ställande. 

 Roger och Milla tränar passivitet.

Kontaktträning.

 Christina tränar kontakt.

 Helena och Axa. 

 Susanne och Dio.

 Dio tränar baklängesmarsch. 

 Örn.

 Jenny och Klumpen tränar kryp.

 Skyddsträning.

 Platsliggning. Chansa, Perle, Milla, Örn och Mizzy.

 Fikapaus.

 Chansa på väg till rutan.

 I rutan. 

 Fritt följ.

Mycket hjälp med kroppen krävs för att hon ska kunna göra sin uppgift när Klumpen och hans matte leker med bitkudde bredvid.

Förkylning

Nu var det länge sedan jag skrev och det beror på att jag faktiskt inte gjort speciellt mycket värt att skriva om. Jag har varit (är) förkyld och var hemma från jobbet hela förra veckan, så jag har bara gått korta promenader med Chansa. Lite tråkigt att det skulle bli så när hon blev bra i benet och får börja gå lös igen, men inte mycket att göra åt. Jag jobbade dock söndag natt och då var hon hos mamma och hade fått en promenad på 1,5 timme lös i skogen, så lite har hon i alla fall fått röra på sig.

I lördags var jag frisk nog att gå på stan och julhandla lite och sedan gå på klubbfest på kvällen, men helt frisk var jag inte. Jag är faktiskt fortfarande ganska förkyld, även om jag i alla fall har jobbat i veckan.

I tisdags var jag och Chansa på tisdagsträningen. Vi började dock med att lägga om mattorna. Våra mattor var redan utlagda när vi började tisdagsträningarna (av vilka vet vi inte), men de var inte rätt utlagda så vi har flera tisdagar pratat om att göra om och göra rätt och i tisdags var det bestämt att vi skulle göra det. Jag och Jenny började och sedan kom också Susanne och hjälpte till. Det gick bra, men det var lite tungt. Jag känner fortfarande av några muskler som jag nog inte använder så ofta annars :-)

Jag hann också med en hel del träning under kvällen och jag är verkligen supernöjd med Chansa. Hon var helt fantastisk och jag kunde utan problem ha henne lös bland alla andra hundar i stort sett hela tiden. Det var en goldenhane som kastade sig fram och tryckte upp nosen i hennes bak när hon gick fritt följ och eftersom han kom bakifrån blev hon överraskad och vände sig om. Men hon talade bara om att hon inte uppskattade det och kom sedan direkt in till sidan. Och när jag gjorde ett ställande under gång så gjorde samma golden en inkallning precis framför henne i riktning från henne och det ryckte inte ens i henne.

Medan vi tränade hade hon fullständigt fokus på mig och brydde sig inte om att andra hundar sprang, apporterade eller kampade bredvid oss. Hon sprang till och med till rutan fast Klumpen satt uppbunden i en stolpe någon meter utanför rutan. Det syntes på henne att hon inte ens hade en tanke på att hon skulle kunna springa till honom. Hon har verkligen gjort enorma framsteg på alla möjliga sätt och jag är så nöjd och stolt över både henne och mig själv!

Senaste veckan

Nu var det ett tag sedan jag bloggade, så här kommer en liten uppdatering av vad vi haft för oss senaste veckan. Eftersom Chansa fortfarande har koppeltvång så bli promenaderna ganska korta, för jag tycker att det är rätt tråkigt. Men under våra koppelpromenader har jag reflekterat en del över vilken skillnad det faktiskt är att gå med henne i koppel. Det är en enorm skillnad om man jämför med var vi startade (en hund som blev så uppe i varv över att gå ut att hon skrek när hon kastade sig ut genom dörren och kampade med kopplet och som inte var mottaglig varken för korrigerningar eller belöningar) till hur det är idag (en hund som mestadels går med slakt koppel, skvallrar på mötande genom att ta kontakt och som inte ens alltid jagar upp sig över hundmöten).

I tisdags var det tisdagsträning och träningen gick riktigt bra. När vi kom dit var det rätt många där, så vi tränade först bara en massa fotgående och fjärrdirigering. Sedan nöjde vi oss med att dricka te ett tag och vi var några få som satt kvar rätt länge, så när det blev mindre folk passade jag på att köra lite moment som kräver lite mer utrymme, som rutan och apportering.

Jag hade också med mig kameran och tog lite bilder:

 Udo fick träna på att ligga stilla och koppla av.

 Ewa och Missy.

 Roger och Milla.

 Platsliggning fr v Rex, Gåva, Missy, Örn och lilla Dio. 

 Örn, Missy, Gåva, Rex, Chansa och Udo. 

 Chansa tycker att jag har fikat länge nog. 

 Övar på ingångar med apporten genom att springa runt stolpen.

I torsdags och igår hade vi tid igen hos Tomas för laserbehandling. I torsdags tog vi bussen in till stan och promenerade hem. Eftersom vi hade 20 minuter tillgodo när vi åkte buss så passade jag på att träna lite lydnad på torget. Besöken hos Tomas har också gått bra. Inflammationen i karpalleden har blivit mycket bättre. Vi ska dit igen nästa vecka, men sedan kommer det inte att behövas mer behandling den här gången. 

 Chansa ligger platsliggning på torget.

Chansa hoppade självmant upp på bordet hos Tomas. 

I morgon är det första advent, så igår började jag göra det adventsfint här hemma. Det är enda gången på året som jag verkligen tycker att det är roligt att städa, men man kan ju alltid göra det lite roligare genom att kombinera dammsugning med hundträning. 

Tyvärr har jag blivit förkyld och igår när jag hade gjort adventsfint ville jag allra helst krypa ner under min mysiga filt i soffan och bara slappa, men det gick inte. Det var after work med mina jobbarkompisar från Morö Backe, så vi gick först på Bishop's och sedan hade vi bokat bort på All Stars för att både kunna äta och se matchen mellan SAIK och Luleå. Det blev dock en väldigt lång väntan på maten (drygt 2 timmar) och det enda bra med det var att det blev 20 % billigare. Jag hade gärna stannat efter maten och druckit några öl till, men eftersom jag var så förkyld åkte jag hem med sista bussen. Idag är jag ännu mer förkyld, så jag och Chansa har slappat mest hela dagen. Jag tog dock bussen in till stan och julhandlade med syrran, men det blev inte så lång stund.