Fullt upp

Ecco och Lyle

Idag har jag haft fullt upp hela dagen. I morse kom mamma hit och lämnade Ecco, som jag skulle passa under dagen. När Ecco kom blev det lite morrande och gruffande, men det slutade de med ganska snart. På förmiddagen gick jag en långpromenadpå drygt en och en halv timme i skogen med Lyle och Ecco (och jag behövde inte undra om de hade tömt blåsan ordentligt!)

Lilla Ecco

Ecco poserar

Lyle poserar

Världens vackraste vovve

Otrimmad och skäggig vovve

Ecco var inte så bra på inkallning, men här kommer de båda i full fart (vad gör man inte för en liten korvbit?)

Ecco gillade Biabädden och Lyles kungliga kudde.

Och Lyle gillade buren som han fick idag.

På eftermiddagen hade jag planerat att städa lite grann. Men så ringde syrran och behövde barnvakt till Frasse en stund och han fick förstås komma hit. Lite städning blev det i och för sig ändå. Varför inte utnyttja barnarbetare när man har möjligheten? Frasse fick hjälpa mig att diska (vilken treåring tackar nej till att plaska i vatten?) och sedan fick han också dammsuga (vilket han tycker är jättekul). Och billig arbetskraft var det också; det kostade bara lite glass och chokladsås!

När både Frasse och Ecco blivit hämtade åkte jag och Martha ut i skogen för att märka ut appellspåren och appellsökrutan inför helgens tävlingar. Lyle fick hänga med och springa lite i skogen.

Märker appellspår

När vi var färdiga åkte vi direkt till klubben för kvällens onsdagsträning. Det var vi i PR/Info som hade köket så det blev inte så mycket träning för mig och Lyle. Men jag la i alla fall platsliggning och tränade lite fritt följ, hopp och fjärrdirigering. Rutan körde jag också ett par gånger, eftersom jag och Martha försökte komma på hur hon bäst kan märka upp lydnadsplanen inför fredagskvällens lydnadstävlingar. Det är inte så lätt när det blir mörkt och lamporna inte lyser upp planen så bra.

Ikväll blev det som sagt inte så mycket träning (kallt var det också!), men de senaste dagarna har jag och Lyle tränat en hel del. Jag jobbade eftermiddag måndag och tisdag, så på förmiddagarna har vi kört ett lydnadspass. Det har gått riktigt bra och det känns faktiskt riktigt lovande inför tävlingen. Problemet med att han inte ville gå in i rutan verkar bara ha varit tillfälligt, för de senaste träningspassen har det funkat alldeles utmärkt.

Trettioårsfest

Gårdagenen började med ett träningspass med Lyle på morgonen innan jag gick till jobbet. Det mesta gick bra, förutom rutan. Av någon anledning så fattade han absolut ingenting, utan sprang bara runt rutan, utan att sätta en enda tass inne i rutan. Det känns ju lagom roligt att det moment som han älskat och varit så duktig på ska sluta fungera precis innan tävling...

Övriga moment funkade dock riktigt bra och han gjorde ett supersnyggt ställande på inkallningen så det var ändå ett relativt lyckat träningspass. Efter att ha tränat fick jag skynda mig iväg till jobbet, jobba hela dagen och sedan skynda mig hem igen för att hämta Lyle och mina grejer för att åka till Furuögrund på trettioårsfest. Det var min kusin Ida som fyllde trettio i sommar och som nu skulle firas. Under dagen hade de varit på Luftlandet och klättrat och klängt i träden på en höghöjdsbana, vilket verkar ha varit väldigt kul.

Under kvällen åt vi goda pajer, skrattade en hel del och en del av oss bastade. Senare på kvällen åkte vi in till Byske för att gå på Stengården, en nyöppnad restaurang och pub. Riktigt trevligt ställe och det var kul att träffa gamla bekanta, som t ex Krök, som jag inte träffat på flera år.

Jag och Lyle sov förstås över hos syrran och idag hade jag tänkt lägga ett spår till honom. Men jag var lite trött och så blåste det väldigt mycket, så jag tänkte om. Istället tog jag Hugo och Frans med mig ut i skogen och lekte kurragömma. De fick gå och gömma sig så skickade jag Lyle att söka upp dem. Både barn och hund tyckte att det var en kul lek. Frasse var rätt söt när han skulle gömma sig; han sprang iväg längs en stig och så helt plötsligt stannade han och stod helt stilla- det var tydligen hans version av att gömma sig :-)

Lyle kommer tillbaka med ett återupphittat barn.

Lyle lyckades förstås få både barn och vuxna att sparka boll till honom.

De hade också varit och grävt längs vägen och lämnat efter sig en del grejer, vilket erbjöd en del aktiveringsmöjligheter för Lyle.

Det här röret var ju som en liten agilitytunnel.

Till min stora förvåning sprang/kröp Lyle igenom utan någon övertalning.

Balanserar på en kabelrulle.

Mycket hundträning har det blivit

I veckan har det blivit en hel del hundträning. I onsdags var jag ledig och när vi vaknade på morgonen gick vi ut för att träna. Jag blev lite missnöjd när jag upptäckte att det var folk som spelade fotboll på fotbollsplanen där jag brukar träna :-( Men det blev en bra promenad ändå, för jag träffade Jenny och vi släppte Lyle och Mio så att de fick leka en stund. De hade verkligen jättekul och såg mest ut som ett svart streck där de sprang; Lyle först och Mio efter.

Efter att de hade lekt en stund hade de slutat spela fotboll så det blev lite träning i alla fall, dock inte riktigt som planerat eftersom Lyle var lite för trött efter att ha busat som en galning. På kvällen var det förstås onsdagsträning. Där brukar det dock inte bli så mycket träning eftersom det är så mycket folk att det är roligare att bara prata och vara social. Men jag la Lyle på den gemensamma platsliggningen i alla fall och gick faktiskt också och gömde mig. Det gick jättebra; han låg lugnt och stilla i fyra minuter, trots att han måste ha hört att min mobil ringde och att jag pratade en stund.

Igår började min tävlingslydnadskurs. Jag hade jobbat hela dagen och var inte speciellt peppad på att hålla kurs, men när jag väl var där så var det förstås kul. Lyle fick visa upp momenten i lydnadsklass I, vilket han gjorde relativt bra (positionen i fria följet var inget att hurra för).

Den stora nackdelen med att hålla kurs på hösten är dock att det blir så mörkt och kallt. Jag var helt genomfrusen innan vi var färdiga, trots att jag letat fram långkalsongerna och vantarna för första gången i år. På grund av att det var så kallt nappade jag på erbjudande om skjuts hem och lämnade cykeln på klubben, så den har jag och Lyle varit och hämtat nu ikväll. Jag har haft Aija idag och hade ingen lust att hämta den under dagen, så därför fick det bli en promenad upp till klubben och när jag ändå var där blev det förstås också lite träning.

Någon hade ställt upp en hel bana på agilityplanen, med nummerskyltar och allt, så jag passade på att köra lite med Lyle. Han är verkligen jätteduktig- synd bara att jag inte är det. Jag måste bli snabbare på att ge kommandon (vilket Amanda sa åt mig flera gånger när jag gick kursen). Det enda hinder som vi har problem med är slalomet, så det jobbade vi lite extra med.

Sedan körde jag lite lydnad också, framför allt passade jag på att träna hopp. Det är helt underbart att ha en hund som aldrig tröttnar! Jag vet inte hur många gånger vi körde hoppet, men det var säkert 15-20 gånger och han var lika tänd på att hoppa sista gången. Det lönade sig att nöta lite grann också, för mot slutet gjorde han i stort sett perfekta hopp (satte sig i och för sig en liten aning snett, men eftersom han hoppar tillbaka så bryr jag mig inte så mycket om det).

Nu tänker jag och Lyle bara ha det mysigt resten av kvällen och gå och lägga oss tidigt (yeah, right!), för jag ska jobba i morgon.

Sista doppet för i år?

När jag steg upp i morse var det strålande höstväder, så jag och Lyle passade på att gå en långpromenad längs strandpromenaden. Lyle ville förstås bada och han fick faktiskt bada en liten stund. Det är möjligt att det blir sista badet för i år, för nu börjar det nästan vara lite för kallt. Inte för att Lyle verkar bry sig om det...

Vadå kallt?

Vill bada mer!

Vi har också tränat lite de senaste dagarna. I söndags tränade vi ett pass på morgonen, innan vi promenerade till jobbet på Morö Backe. Träningen gick bra. Jag har slutat att använda target i rutan och det funkar bra. Ställandet på inkallningen börjar också bli riktigt snyggt. Han har inte heller några problem med ingångarna med apporten, fast det är inte min förtjänst för det har vi inte ens tränat på. Det funkade ju i och för sig innan sommaren och så blev det problem när det var varmt och han blev flåsig, så nu när det blivit svalare igen så har väl det problemet löst sig av sig självt.

Igår jobbade jag eftermiddag så vi tränade ett pass mitt på dagen. Vi nötte på lite med positionen i fria följet och så tränade vi på att sitta kvar, eftersom vi fick lite problem med det efter agilitykursen. Vi tränade också på att skilja på "ligg" och "plats" + att han ska sätta sig upp på första kommandot efter "plats" och det verkar han ha fattat nu. Vi tränade också på snabba sättanden i fjärren och genom att inte belöna de sättanden som jag inte tyckte dög fick jag honom att sätta sig riktigt snabbt.

Häromdagen började vi också träna på ett moment som jag medvetet har skjutit upp, nämligen metallapporten. Jag hade stora problem att få Myrrha att apportera den och även om hon lärde sig att hämta den så var det inte med glädje och fart. När jag fick Lyle testade jag metallapporten för att se om han var en sådan hund som inte bryr sig om vilket material föremålen är av. Men det visade sig att han inte alls ville ta metallföremål i munnen, så därför har jag helt enkelt ignorerat att det momentet finns.

Men så bestämde jag mig för att ta itu med det, så jag letade fram metallapporten (tyvärr hittade jag bara den gamla och buckliga; den nya, fina som jag och Myrrha vann när vi blev klubbmästare verkar ha försvunnit i flytten) och satte igång. Det gick mycket lättare än jag hade trott. Först ville han förstås inte ta den, men efter några klick för att han nosade på den fattade han vad han skulle göra. Kanske kommer det inte att bli så stora problem med den som jag trodde?

Härlig höstpromenad

Hösten är min favoritårstid eftersom luften är frisk och färgerna vackra. Idag har det varit en riktigt fin höstdag, så jag och Lyle har gått en långpromenad i skogen. Eftersom jag är nyfiken av mig valde jag idag att gå en stig som vi aldrig gått förut och som jag inte hade en aning om vart den ledde. Det blev därför en ganska lång promenad; vi var ute i två timmar. Men det var en härlig promenad och kameran hade jag förstås med mig.

Vattendroppe på klöverblad.

Höstfärger.

Någon sorts lav.

Höstlöv.

Och självklart blev det också en del bilder på mitt fina lilla lakritstroll.

Poserar på en sten.

Förväntansfull hund.

Vilar lite i mossan.

Lilla lakritstrollet.

Lyle tycker om att springa.

Vill att jag ska kasta bollen.

Spår i Medle

I början av veckan hade jag och Lyle lite träningspaus, eftersom vi båda var lite trötta efter träningshelgen med Towa. I onsdags gick jag och Lyle en skogspromenad på förmiddagen och sedan blev det en förstås en promenad upp på klubben på onsdagsträningen, men det blev inte speciellt mycket träning för Lyle eftersom jag var onsdagsansvarig.

Det var också träningstävling, så efter att ha hållit i platsliggningen var jag tävlingsledare för lydnadsklass II och lägre klass. Men jag hann träna lite fritt följ och apportering med Lyle innan jag åkte hem, fast det blev ett väldigt kort pass eftersom det var både mörkt och kallt. Lyle var dock väldigt taggad på att träna efter att ha suttit i Lenas bil hela kvällen.

Igår blev det i alla fall ett ordentligt lydnadspass tillsammans med Lena och Martha. Jag tränade lite på att stanna kvar sittande, för det har vi fått lite problem med efter agilitykursen då han var så laddad att han flera gånger lyckades självbelöna sig genom att tjuvstarta. Vi tränade också lite ingångar på apporteringen och det gick rätt bra. Det verkar som att det är lättare för honom när det är lite svalare och han inte blir så flåsig. Lite mer motiverad blev han kanske också när jag belönade apporteringen med boll istället för godis. Sedan körde vi rutan och hoppet där jag varierade att köra med och utan target och det gick rätt bra.

Idag blev det spår tillsammans med Susanne, Nikkie och Jackpot. På förmiddagen var vädret toppenfint, men när vi åkte ut till Medle började det regna och sedan fortsatte det att småregna hela tiden medan vi var ute. Lyle fick ett ca 600 m långt spår med tre skogspinnar och en leksak på slutet. Han spårade jättebra och i den första 90-gradersvinkeln gick han verkligen 90 grader, utan att ringa alls. I den andra tappade han spåret och snurrade runt en del, men hittade det igen och fortsatte spåra helt klockrent. Han gick över den första skogspinnen, men hittade de andra två och leksaken.

Jag hade kameran med mig, men på grund av det dåliga vädret blev det inte särskilt bra bilder. Bilderna på mig och Lyle har Susanne tagit, förstås.

Jackpot får på sig selen.

Nikkie spårar.

Jag och Lyle spårar.

Belöning efter spåret.

Lyle och Jackpot leker.

Alldeles strax ska jag och Lyle krypa upp i soffan och se en av mina favoritfilmer, Dirty Dancing, på TV. Tyvärr hittade jag inte min DVD med den när jag flyttade och när jag hörde att Patrick Swayze dött kände jag för att se den igen. Han var en av mina tonårsidoler och när jag fyllde 18 fick jag ett collage med bilder på honom av mina klasskompisa. Han var ju så snygg i Nord & Syd, Dirty Dancing, Youngblood och Point Break (och i The Outsiders, Road House och Ghost, även om det inte var särskilt bra filmer).

Agilityfilm

Efter träningshelgen med Towa är både jag och Lyle trötta, så idag har vi vilodag. I alla fall nästan; vi har tränat lite kontaktövningar med störningar i form av att jag gräver i fickorna eller håller ut en hand med godis när han sitter i fotposition och det gick väldigt bra. Lite tränade vi också på att han ska skilja mellan "ligg" och "plats" och det verkade han förstå ganska snabbt.

Jag skrev ju att jag skulle lägga ut filmen från avslutningen av agilitykursen så fort jag fick den, så här är länken: http://www.youtube.com/user/amandagranstedt#play/uploads/2/sfvy8Zw0apI Som ni ser så är Lyle en naturbegåvning, men inte jag :-) Fast vid det här tillfället hade jag faktiskt hemsk träningsvärk i låren och var trött i hela kroppen efter att ha varit socialgubbe på MT på lördagsförmiddagen, testledare på MT på lördagseftermiddagen, testledare på MH för söndagsförmiddagen och gått med som publik för att se Aija och Imsa på eftermiddagen just innan agilitykursen. Lite mer utvilad skulle jag kanske kunna vara till lite mer hjälp för honom på banan.

Träningshelg med Towa Lindh

I helgen har jag och Lyle gått en tävlingskurs med Towa Lindh. Vi var tio deltagare med hund och två utan hund som tränade hund i två hela dagar. Det har varit en rolig och lärorik helg, men nu är både jag och Lyle väldigt trötta. Så här så Lyle ut i slutet av kursen:


Varje deltagare fick 20 minuter till sitt förfogande två gånger per dag och på lördagsförmiddagen valde jag att använda mina 20 minuter åt att jobba med inkallning med ställande. Towas råd var att träna ställandet under marsch baklänges och att träna mer på stadga i ställandet. I vintras tränade jag jättemycket på stadga i ställandet under gång, men jag har nog slarvat med det en hel del på sista tiden, så hon har förmodligen rätt i att det är det jag behöver träna.

På eftermiddagen tränade vi lite på hoppet. Lyle har ju lite svårt att gå ut efter hoppet om jag inte har target och han hamnar också ofta snett när han sätter sig (om jag inte har target), vilket kan resultera i att han springer runt hindret. Dessutom lägger han sig ofta istället för att sätta sig, men det gjorde han inte när jag skulle visa hur han brukar göra (såå typiskt!). Lösningen på problemen med hoppet blir nog att träna på att han ska hoppa tillbaka även om han hamnar snett samt att jag ska fortsätta använda target, men låta andra lägga ut den så att han inte vet om den finns där eller inte.

Efter kursen var vi några som köpte hämtmat och stannade kvar på klubben för att äta middag. En del hundsnack blev det förstås också. Sedan tränade jag och Lena lite till, men Lyle var rätt trött så jag höll inte på så länge. När jag cyklade hem fick jag punktering på cykeln, så nu måste jag nog köpa mig en ny cykel. Nu kanske någon tänker att det vore bättre att laga punkteringen, men med tanke på att bromsarna på min urgamla cykel också slutat att fungera så känner jag att jag nog hellre köper ny cykel än fixar till den här.

Så i morse fick jag och Lyle stiga upp ännu tidigare för att gå till klubben. Idag körde vi rutan på förmiddagen, mest bara för att träna på att någon annan ställer ut rutan och lägger ut/plockar bort targeten, vilket är något som vi inte gjort särskilt ofta. Det funkade riktigt bra; rutan är som bekant ett av Lyles favoritmoment. Vi hann också med att träna lite på ett annat av hans favoritmoment, hoppet, med hjälp av någon som flyttar på hindret och lägger ut targeten. Det gick också rätt bra, så det finns kanske hopp om att han kan lära sig hopp :-)

Full fart ut till rutan.

Hittar till musmattan.

Belöning i rutan.

Studsbollen Lyle.

På eftermiddagen körde vi fritt följ och det gick inte alls lika bra. Först blev han totalt fixerad vid att de som satt vid sidan av planen skar upp en kaka som någon haft med sig. Och när Lyle blir fixerad vid något är det väldigt svårt att få honom att komma på andra tankar. Men inte heller när jag fått honom att släppa det och koncentrera sig mer på mig gick det särskilt bra. När jag fick Lyle för ett år sedan kunde han inte gå fot ett enda steg. Han var jätteduktig på att sitta vid sidan och hålla kontakt, men så fort jag flyttade mig det minsta lilla framåt studsade han ut och ställde sig framför mig eller backade ut från mig, förmodligen i hopp om att jag tänkte kasta boll åt honom. Men han lärde sig ju till slut, även om det var svårt och tog tid. Det känns därför ganska deprimerande att jag inte lyckats bättre och att vi i princip måste börja om från början.

Kontakt.

Jag blev också väldigt ledsen över vissa personers kommentarer om Lyle, och indirekt också om mig, och det gjorde ju inte att jag kände mig mindre deprimerad. Efter ett antal sådana kommentarer behövde jag komma ifrån ett tag, så jag och Lyle gick en promenad i skogen istället. Lyle märkte förstås att jag var ledsen och kom och puffade på mig och ville inte lämna mig. Lilla söta rara lakritstrollet! Då kände jag bara att de kan tycka vad de vill om min hund- jag älskar honom i alla fall och vet att han är världens finaste hund!

Världens finaste lakritstroll!

Lite fler bilder från träningshelgen. Tyvärr blev inte alla bilder så bra på grund av ljuset, så jag har inte bilder på alla hundar.

Imsa har full kontroll över sina fyra ben... eller?

Indra kommer tillbaka med sin belöning och vill leka med matte.

Mixa letar vittringspinne

j

Nike tränar hopp-apport.

Sötaste kelpien Wix apporterar.

Glänsa tränar på sin hoppteknik.

Glänsas matte tränar på att leka.

Gunilla fryser om sin skadade hand.

Hela gänget (nästan)

EFIT 11 september

Idag är det EFIT igen och eftersom jag är ledig så bestämde jag mig för att vara med. Så här har min lediga fredag varit:

8.30 Tränar platsliggning under morgonrastningen

9.30 Äter frukost, jordgubbsfil och rostade mackor med skinka.

10.30 Lyle får gå ut och leka med sin aktiveringspyramid i det fina vädret.

11.30 Läser en bra bok, Ängelns lek.

12.30 Surfar lite.

13.30 Cyklar till klubben

14.30 Tränar apportering med en hund som ser helt galen ut.

Bonusbilder från träningen:
Rutan

Hopp

15.30 Går en liten promenad i skogen medan jag väntar på Lena och Martha och Lyle hoppar upp på skramlet.

16.30 Pastasalladen är klar och vi tränar platsliggning. Fr v Aija, Idefix, Lyle och Imsa.

17.30 Håller på att göra mig klar för att gå ut och äta.

18.30 Glömde fota.

19.30 Glömde igen...

20.30 Har just ätit upp efterrätten.

21.30 Onsdagsgruppen (och PR/Info-kommittén) planerar. Fr v Catrin, Ewelyn, Eva och Susanne.

22.30 Gick till puben med Susanne efter middagen och glömde fota.

23.30 Har kommit hem och gått en promenad med Lyle, som tycker att det är dags att sova.