söndag, september 27, 2009

Trettioårsfest

Gårdagenen började med ett träningspass med Lyle på morgonen innan jag gick till jobbet. Det mesta gick bra, förutom rutan. Av någon anledning så fattade han absolut ingenting, utan sprang bara runt rutan, utan att sätta en enda tass inne i rutan. Det känns ju lagom roligt att det moment som han älskat och varit så duktig på ska sluta fungera precis innan tävling...

Övriga moment funkade dock riktigt bra och han gjorde ett supersnyggt ställande på inkallningen så det var ändå ett relativt lyckat träningspass. Efter att ha tränat fick jag skynda mig iväg till jobbet, jobba hela dagen och sedan skynda mig hem igen för att hämta Lyle och mina grejer för att åka till Furuögrund på trettioårsfest. Det var min kusin Ida som fyllde trettio i sommar och som nu skulle firas. Under dagen hade de varit på Luftlandet och klättrat och klängt i träden på en höghöjdsbana, vilket verkar ha varit väldigt kul.

Under kvällen åt vi goda pajer, skrattade en hel del och en del av oss bastade. Senare på kvällen åkte vi in till Byske för att gå på Stengården, en nyöppnad restaurang och pub. Riktigt trevligt ställe och det var kul att träffa gamla bekanta, som t ex Krök, som jag inte träffat på flera år.

Jag och Lyle sov förstås över hos syrran och idag hade jag tänkt lägga ett spår till honom. Men jag var lite trött och så blåste det väldigt mycket, så jag tänkte om. Istället tog jag Hugo och Frans med mig ut i skogen och lekte kurragömma. De fick gå och gömma sig så skickade jag Lyle att söka upp dem. Både barn och hund tyckte att det var en kul lek. Frasse var rätt söt när han skulle gömma sig; han sprang iväg längs en stig och så helt plötsligt stannade han och stod helt stilla- det var tydligen hans version av att gömma sig :-)

Lyle kommer tillbaka med ett återupphittat barn.

Lyle lyckades förstås få både barn och vuxna att sparka boll till honom.

De hade också varit och grävt längs vägen och lämnat efter sig en del grejer, vilket erbjöd en del aktiveringsmöjligheter för Lyle.
Det här röret var ju som en liten agilitytunnel.

Till min stora förvåning sprang/kröp Lyle igenom utan någon övertalning.

Balanserar på en kabelrulle.

Inga kommentarer: