Adventsfint

Nu har det blivit ett tag sedan jag skrev i bloggen, vilket beror på att jag och hundarna inte har gjort speciellt mycket i veckan. I onsdags när jag var ledig blev det bara korta koppelpromenader med hundarna var för sig, annars var det städning som gällde. En gång per år tycker jag nämligen att det är roligt att städa och det är när man får ta fram adventsljusstakarna och göra fint inför julen.

Men efter att ha städat hela dagen och det började bli dags för "belöningen" att börja ställa fram alla julsaker så ringde Catrin och undrade var jag höll hus. Vi skulle ha möte i onsdagsgruppen och bl a skriva verksamhetsberättelse och verksamhetsplan och sedan gå ut och äta efteråt. Det hade jag totalt glömt bort, så det blev till att skynda sig ut med hundarna och ge sig iväg. Som tur var var mamma här så jag fick skjuts dit, men när jag kom fram hade de ändå hunnit skriva allt klart. Men middagen på O'Leary's var god i alla fall, speciellt vitlöksbröden med dressing till. Dem kan jag verkligen rekommendera!

Igår blev det vilodag för hundarna eftersom jag jobbade hela dagen. Man kan lugnt säga att det inte var min dag igår. I princip allt jag gjorde gick fel, men till de värsta sakerna kan väl en totalförstörd stol och ett borttappat färdtjänstkort räknas. När jag kom hem hade jag ingen lust att gå ut på någon långpromenad i snöstormen, så jag fortsatte med adventspyntandet så nu är det riktigt mysigt och fint här hemma.

Köket

Sovrummet.

Vardagsrummet

Idag har vädret inte varit så mycket bättre, så det kändes inte helt fel att gå och lägga sig direkt jag kom hem efter att ha jobbat på morgonen. Jag ska nämligen jobba i natt också och eftersom jag måste stiga upp och jobba 1,5 timme på morgonen kan jag inte sova länge på morgonen. Jag har lite svårt att sova på dagtid, men idag gick det rätt bra, mycket tack vare vädret, tror jag.

På eftermiddagen gick jag en promenad med hundarna. Eftersom det har kommit så mycket snö orkade jag inte gå till skogen, för där finns det säkert ingen upptrampad stig nu. Så vi höll oss till gångvägarna, men hundarna fick vara lösa. Jag kastade också snöklumpar i djupsnön vid sidan av så att de fick röra på sig ordentligt. Vi var ute en timme, men de var ändå ganska trötta (och snöiga) när vi kom hem. Nu ska vi bara mysa i soffan med lite glögg och se Vem vet mest? och På spåret tills det är dags att fara till jobbet.

Inomhusträning

Egentligen jobbar jag ju på måndageftermiddagar, men min kollega behövde byta dag med mig och det hade jag inget emot. På måndagkvällar har klubben nämligen inomhusträning på totohallen och det vill jag förstås vara med på. Vi har bytt pass även nästa vecka, men det kan hända att vi byter fler gånger, så i vinter kommer jag nog att kunna vara med lite oftare än förra vintern.

Eftersom Chansa löper bestämde jag mig för att hon inte skulle få följa med. Vi gick därför en långpromenad på nästan 2 timmar i skogen på förmiddagen. På vägen till skogen tränade vi på att gå fint i koppel. Hon behöver visserligen påminnelser om att gå ordentligt när vi möter folk eller blir omkörda av cyklister, men det är helt klart ett framsteg. Andra hundar är det enda hon inte klarar av att möta och passera med slakt hängande koppel, hur många påminnelser hon än får. Men jag tycker att hon har lugnat sig lite; kanske har hon förstått att man inte måste hälsa på varenda hund vi möter. Hon är dock väldigt intresserad av att följa den andra hundens spår när vi passerat den.

I skogen tränade vi också lite på att gå fint vid sidan när hon är lös och det gick också väldigt bra. Faktiskt lite för bra, för till slut ville hon inte lämna min sida alls.

Tränar på att gå lös vid sidan.

Njutning

Full fart på inkallning.

Jag och Lyle promenerade till travet för kvällens inomhusträning. Vi var bara sex stycken som tränade, så det var gott om plats (alla tränar ju inte samtidigt). Med Lyle tränade jag lite vänstersvängar och det gick riktigt bra. Vi tränade också att ligga kvar, vilket han har blivit lite dålig på. Om jag lämnar honom liggande och går ifrån ganska långt förväntar han sig en inkallning och tjuvstartar ofta. Metallen gick lite sådär; det var ganska livat runtomkring just då och han varvade mellan att göra bra gripanden och att morra och skälla på metallapporten. Jag körde också lite vittringsapportering med tejpbitar, varav några med annan persons lukt på.

Där fick jag också bekräftat att han är väldigt lättlärd, även när det gäller sånt som jag inte tänker lära honom. De första gångerna satte vi tejpbitarna på en blå remsa som går tvärsöver den gröna mattan, eftersom de fäste bra där. Det jag inte tänkte på var att den syntes väldigt tydlig även för Lyle, så när vi satte tejpbitarna på det gröna försökte han istället markera den blå linjen. Men när han fått hjälp att lokalisera tejpbitarna var det inga problem. Han testade att markera en tejpbit med fel lukt, men när han inte fick något för det sökte han sig till rätt istället och det tror jag att han lärde sig mer av än om han hade tagit rätt hela tiden.

Harry Potter och dödsrelikerna

Igår jobbade jag, så innan jag började gick jag en promenad längs älven i 45 minuter med hundarna. På kvällen blev det en promenad i koppel längs gångvägarna i området. Vi var ute i ca 45 minuter, innan jag skulle gå på bio. Jag fick ju en biobiljett av min uppdragschef för ett tag sedan och den reserverade jag genast för Harry Potter och dödsrelikerna del 1 och igår var det äntligen dags! Som de flesta Harry Potter-fans har jag ju väntat länge på filmen och den var värd att vänta på. Jag tror att denna kan vara den bästa filmen hittills (ja, möjligen är den första bättre). Det känns nu bara lite drygt att vänta ända till nästa sommar innan del 2 kommer.

Eftersom jag inte jobbar idag hade jag funderat på att träna sök, men bestämde mig för att inte göra det. Det känns som att det är lika bra att ta vinteruppehåll nu, eftersom vi ändå inte kommer att kunna träna på flera söndagar (domarprov, jobb etc) och sedan blir det väl också för mycket snö för sökträning. Vi kommer dock att fortsätta att träna på markeringar under vintern, så att det förhoppningsvis kommer att funka perfekt sedan.

Istället blev det en långpromenad med båda hundarna. Det var -8 och strålande sol, så kameran tog jag förstås med mig. Jag har nu upptäckt att det inte lär bli många bilder med både Lyle och Chansa i vinter eftersom det är helt omöjligt att få till en bra bild på dem båda två. Den enda möjligheten att få Lyle bra på vinterbilder är att överexponera dem lite grann, men då ser Chansa helt konstig ut. Och om Chansa ser bra ut på en bild så ser Lyle mest ut som en svart klump.

Lyle

Chansa

Mitt lilla lakritstroll

Full fart i skogen

Chansa hoppar

Lyle hoppar

Mallemonstret

Jag låter för det mesta inte mina hundar springa med pinnar när vi är ute på promenad, främst på grund av skaderisken. Fast det händer ju att de tar någon pinne då och då och det gjorde Chansa idag. Det var en ganska tunn pinne som hon genast bet av och en bit fastnade tvärs över överkäken, mellan tänderna. Den satt väldigt hårt och jag hade problem att få lös den, men till slut gick det i alla fall.

Hundpromenader

På onsdagar är jag ledig och idag vaknade jag upp till en dag med strålande sol. Jag hade planerat att gå en långpromenad med bara Chansa. Lyle är värre än vanligt mot andra hundar, kanske för att han vill vara ensam om "sin" löptik, och det är därför lite jobbigt att gå med dem båda. En annan anledning till att jag ville gå med Chansa ensam är för att jag inte än vet hur hon är att ha lös när hon löper, eller om hon alls går att ha lös. Om hon skulle bli lite olydig är det lättare att ha bara en hund att koncentrera sig på.

För att få lite mera tid till att promenera och för att jag skulle få lite tid till att promenera med Lyle också cyklade vi till skogen. Chansa blir bara bättre och bättre att cykla med. De första gångerna vi cyklade drog hon i sidled, men det har hon helt slutat med. Hon försöker inte heller hoppa på mig längre och kampa med kopplet gjorde hon bara en gång. Det går också alldeles utmärkt att passera folk och andra hundar, vilket ibland kan vara ett problem med Lyle.

Det gick riktigt bra att ha Chansa lös på promenaden. Hon var först lite fixerad vid att lukta överallt och lyssnade inte så bra som hon brukar, men efter lite inkallningsträning med boll som belöning gick det mycket bättre.

Några bilder från dagens promenader.

Vinter

Det är vackert i skogen när solen skiner.

Chansa var så söt med istappar i morrhåren.

Vilda mallen på språng.

Snyggaste mallen.

Jag hade egentligen tänkt att Lyle skulle få en vilodag, men jag fick så dåligt samvete över att lämna honom ensam hemma när jag gick ut med Chansa så jag gick en timmes promenad med honom också. Dock blev det strandpromenaden med honom. Isen har börjat lägga sig på älven nu, så jag behöver inte passa Lyle hela tiden så att han inte ska kasta sig i och bada.

Vilda killen flyger fram.

Hoppas på att jag ska kasta bollen.

Lakritstrollet.

Apporterar isklumpar på en snöhög.

Igår och idag har jag också tränat lite apportering med Chansa. Som jag har skrivit tidigare så är det ett väldigt frustrerande moment att träna med Chansa eftersom hon är så intensiv och för att hon tuggar på allt, t o m metallapporten. Men jag har upptäckt att det går att träna apportering utan att hon tuggar med, ironiskt nog, tuggben. Igår upptäckte jag att det finns en sak till jag kan träna tuggfri apportering med:

Kan era hundar apportera tacoskal?

Lilla tjejen har blivit vuxen

Idag har Chansa börjat löpa. Äntligen, skulle man kunna säga, eftersom jag har väntat länge på att hon skulle börja och har varit lite orolig att hon skulle bli som Myrrha, som hade tysta löp. Men även om jag är glad att hon nu har börjat löpa, så är jag också besviken för det innebär att vi missar MH:t.

Fast egentligen finns det ingen anledning att vara besviken, för jag skulle ändå inte kunna åka ner och göra MH eftersom datumet för MH blev flyttat till samma dag som jag ska skriva det teoretiska provet på lydnadsdomarutbildningen.

Men jag är hur som helst verkligen jätteledsen över att missa MH:t tillsammans med hela kullen. Jag hade så gärna velat se syskonen och hade det bara varit löpet som hindrat mig från att vara med hade jag förmodligen åkt ner för att titta på syskonen i alla fall. Men jag har också verkligen längtat efter att få göra MH med egen hund. Jag har ju varit figurant och testledare hur länge som helst och jag har aldrig gjort MH med egen hund, så jag har verkligen sett fram emot att vara den som blir guidad runt banan.

Nu är det ju förstås inte så att jag inte kommer att få chansen att göra MH, för jag kommer självklart att göra MH:t vid ett senare tillfälle (förhoppningsvis här hemma i maj). Men jag ville ju göra det NU och tillsammans med syskonen :-(

Chansa är i alla fall väldigt duktig på att hålla sig ren och hon städar upp från golvet, vilket är ganska ovanligt för tikar som löper för första gången. Alla tikar jag haft tidigare har jag fått "lära" att städa upp genom att peka på fläckarna och berömma när de städar efter sig, men Chansa gör det självmant. I och för sig beter hon sig också som en k*t hanhund och klapprar med käkarna när hon städar upp efter sig :-D

Hanhunden här hemma bryr sig inte ett dugg. Visserligen är han ju kastrerad, men det har inte hindrat honom från att bli till sig över löptikar förut. Men det är klart, det är ju bara första dagen hon löper så det kanske kommer senare.

Vinterpromenad

Idag gick jag en långpromenad i skogen med hundarna innan jag började jobba klockan 12. Det var soligt och fint väder, så jag tog kameran med mig. Men det visade sig att det inte var så bra ljus i skogen, så det blev inte speciellt många bra bilder.

.Lyle blir mest ett svart sudd på vinterbilder.

Chansa jagar Lyle.

Lyle och Chansa gillar att springa fort.

Lyle börjar vara ganska tjock och Chansa har en massa överskottsenergi, så de behövde verkligen få komma ut och röra på sig ordentligt. Det har ju inte blivit så mycket av det när jag var sjuk. Igår cyklade jag också med dem. Jag har numera vinterdäck på cykeln, så jag kommer förmodligen att försöka cykla lite med dem i vinter.

Lyle har säkert 2-3 kg övervikt (vilket är rätt mycket för en hund som normalt väger ca 18-19 kg), men man kan inte låta bli att imponeras av hur mycket han orkar. Han fick vara lös större delen av cykelturen och han sprang långa omvägar i snön istället för att hålla sig på gångvägarna. Han sprang därför mycket mer än vad som var nödvändigt, men han blev inte trött utan hängde med hela tiden.

Chansa har jag ju inte cyklat så mycket med, men det gick riktigt bra. I början hoppade hon lite på mig, speciellt medan jag gick och drog cykeln för att värma upp henne innan jag började cykla. Men sedan skötte hon sig riktigt bra. Jag vill ju egentligen helst cykla med lösa hundar, så igår lät jag Chansa springa lös en liten bit. Det gick jättebra; hon fick syn på en liten hund en bit bort (och hon har väldigt svårt att låta bli att springa fram till andra hundar), men med bara lite tvekan valde hon att springa vid cykeln istället.

Chansa fick också inviga sin nya, snygga nomesele med dra mig på cykeln en liten bit. Hon är väldigt duktig och jag tror att hon skulle kunna bli en riktigt bra draghund, i alla fall om hon inte hade haft en sådan fetknopp till matte att släpa på.

Ett Foto I Timmen

Idag var det dags för Ett Foto I Timmen igen och så här har min lördag varit:

10.00 Morgonrastning av hundarna (på bilden bara Lyle eftersom Chansa inte får vara lös så nära vägen).

11.00 Har tvättid och sätter igång första maskinen.

12.00 Har precis satt igång ännu en maskin.

13.00 Sätter igång torktumlaren.

14.00 Slänger in mera tvätt i torktumlaren, men klubbjackan får torka i torkskåpet.

15.00 Hämtar den sista tvätten och passar på att boka en ny tvättid.

16.00 Eftersom jag tvättat hela dagen hann jag inte med någon långpromenad med hundarna, så jag har just kommit tillbaka från en cykeltur med Lyle och är på väg ut på cykeltur med Chansa. Observera hennes nya, snygga nomesele!

17.00 Tränar lite inomhus med hundarna; här försöker Chansa fånga en godis jag kastat till henne.

18.00 Hundarna väntar på varsågod.

19.00 Tacos till middag.

20.00 Har precis klarat en bana i Jewel Quest 4.

21.00 Lördagsmys med tända ljus.

22.00 Ser senaste avsnittet av Bones på datorn.

23.00 Sitter framför TV:n och äter godis och dricker bubbelvatten.

00.00 Dags att sova tycker Lyle.

Vintern är här

Nu har snön kommit och det med besked. Det har kommit ett par decimeter snö i veckan och hundarna tycker att det är kul. Chansa gillar den kanske lite mer än Lyle, eftersom han har problem med att snön fastnar i tassarna, trots att jag nyss klippte håret i tassarna för att underlätta för honom.

I veckan har jag dock inte gjort speciellt mycket med hundarna. Mamma har varit här hela veckan och vi har fixat i Adams rum. I onsdags när jag var ledig hade jag planerat en långpromenad med hundarna, men eftersom det i princip var snöstorm blev det bara en kortare promenad med Chansa till grusplanen där jag kastade lite boll med henne så att hon skulle få röra på sig lite.

Eftersom vi har målat och tapetserat mest hela tiden har hundarna mest fått ligga stilla inomhus. Mamma hade tagit med Biabädden till Ecco och den har alla tre hundarna kämpat för att få ligga i. Så fort en hund rest sig från Biabädden har nästa varit där för att ta den. De har också gjort sitt bästa för att försöka locka varandra att lämna bädden.

Ecco fick ligga i sin bädd någon stund då och då.

Chansa i Biabädden.

Lyle i Biabädden.

Här i området finns en rastgård för hundar och där har jag ytterst sällan varit med mina hundar. Jag tycker ofta att folk som är där har ganska dålig koll på sina hundar, eftersom de ofta springer längs stängslet och skäller när jag går förbi. Jag är inte heller den typen av hundägare som har hund för att få kontakt med andra människor.

Men idag när jag var ute med Chansa skulle jag slänga bajspåsen i soptunnan i rastgården och då var det en karl med en blandras av större modell som frågade om Chansa ville leka. Chansa kommer överens med alla hundar, kanske beroende på att hon fortfarande är ganska valpig och inte har löpt än, så jag tänkte att varför inte. Det är ju i alla fall ett sätt för henne att få röra på sig.

Som jag förutsett hade Chansa kul med den andra hunden, men jag blev mest bara irriterad av att prata med hundens husse. Hunden var en blandning mellan dalmatiner, amstaff, rottweiler och dogo argentino och husse funderar på att ta valpar på henne nästa gång hon löper "för man måste ju antingen ta en kull eller kastrera". Helt ärligt trodde jag inte att någon trodde på sådana gamla omoderna idéer fortfarande. Tiken var höftledsröntgad och höfterna var nästan bra, så ur den aspekten tyckte han att det var helt okej att avla på henne.

När Chansa och hans hund hade röjt omkring ett bra tag säger han att "Nu får vi se om hon börjar halta snart". Tydligen hade hunden sträckt sig för några dagar sedan när hon lekte med en annan hund (bästa motionen en hund kan få, enligt denna hunds husse) och slutat haltat igår. Eftersom han uppenbarligen inte hade förstånd att vara rädd om sin hund kallade jag in Chansa och avbröt leken, men man blir ju lite ledsen för hundens skull.

Senare under dagen gick jag trots allt till rastgården en gång till. Efter att ha varit ute med Chansa var det Lyles och Eccos tur att få gå en promenad och eftersom Ecco inte är speciellt lydig så tänkte jag att det kunde vara kul för honom att vara lös en stund och då passar det ju rätt bra att gå till rastgården. Medan jag var där kom en kvinna med en ung labradortik och hon klev bara in i rastgården och släppte sin hund utan att fråga om det var okej. Lyle bryr sig inte om andra hundar när han leker, så jag kastade boll med honom för att han skulle ignorera henne.

Det gjorde han också, ända tills hon rusade fram och dundrade rakt in i honom. Då blev han arg, men tillsägelsen var både befogad och precis lagom hård. Labbens matte verkade dock se Lyle som ett blodtörstigt monster och jag kunde nästan se att hon tänkte att Lyle inte borde vara i rastgården med andra hundar. Det håller jag i och för sig med om och dum som jag är trodde jag att det hörde till att man frågade innan man släppte in hunden i rastgården om det redan är andra hundar där. Nåja, jag vet i alla fall att rastgården inte är ett ställe jag kommer att gå oftare till i framtiden.

Aktiv platsliggning.

Snygga Chansa

Nu är Adams rum i stort sett klart och det blev riktigt, riktigt snyggt. Eller vad sägs om den här förändringen?

Före:

Efter: