Cykeltur

Idag har jag sovit halva dagen eftersom jag jobbat natt och det känns ju verkligen synd att sova bort en solig och varm dag som idag. När jag vaknade vid halv två gick jag en kort promenad på lite drygt en halvtimme med Lyle och nu i kväll, när det blev lite svalare, tog vi en cykeltur. Vi cyklade längs strandpromenaden, över Lejonströmsbron och så en liten sväng till Nordanå innan vi cyklade hem igen. Självklart blev det också några stopp för att Lyle skulle få bada.

Han har sprungit i full fart i stort sett hela cykelturen och jag är imponerad över att han orkar. Det är också väldigt kul att se på honom när han springer, eftersom man kan se hur han njuter av det.

Springer framför cykeln så att vattnet stänker om honom.

And

Fåglarna på Nordanå (tyvärr var det lite för mörkt för att få riktigt bra bilder).

Lyle ligger platsliggning medan jag fotar fåglar.

MH

De senaste dagarna har jag haft ganska fullt upp. I måndags jobbade jag natt och när jag kom hem sov jag i några timmar innan det var dags att åka upp till Luleå. Jag hade nämligen lovat att vara testedare på ett MH som en berner sennen-uppfödare skulle ha för en kull. När hon ringde för några dagar sedan glömde jag bort att jag brutit revbenet, eftersom det inte gjorde ont just då. När jag kom på att det kanske inte var så bra för mitt revben att vara testledare var det lite för sent att ringa återbud, så det var bara att bita ihop och köra. Som tur är har ju berner sennen sällan någon enorm kamplust. Visserligen kampade flera av de fem, men det är ju ändå inte som att kampa med en malle eller schäfer.

Det var intressant att se hela kullen (eller i alla fall nästan hela), eftersom de på vissa sätt var väldigt lika och på andra väldigt olika. Personligen fastnade jag främst för de två tikarna eftersom de var livligare och lite mer stabila än hanarna. Dock vet jag nu, om jag nu någonsin trott det, att berner sennen inte är en ras för mig. Jag föredrar mindre och livligare hundar och tycker dessutom att det är lite synd att bernern, med sitt förflutna som gårdshund, inte är modigare.

Idag har jag och Lyle tagit en promenad in till stan för att hämta min cykel som jag lämnade utanför djurkliniken (där berneruppfödaren jobbar) igår. Jag passade förresten på att gå in och väga Lyle när jag ändå var där och nu väger han precis 17 kg. Det är lite bättre än de 20 kg som han vägde när han kom till mig.

Vi gick nere vid älven och Lyle fick bada lite grann. Det kom en karl med en groenendaeltik, som också badade på den vanliga badplatsen. Lyle brydde sig inte ett dugg om henne, utan han simmade efter sin pinne och hon efter sin dummie. Jag upptäckte också att Lyle inte är snabb bara på land; han är också en väldigt snabb simmare. Även när jag hämtat cykeln och var på väg hem fick han simma lite grann.

Ska du kasta pinnen eller?

Blöt och förväntansfull

På väg att kasta sig i vattnet.

Det var så varmt och jag var så sugen på att bada att jag i alla fall doppade fötterna.

På väg tillbaka med pinnen.

Det stora sjöodjuret?

Just nu jobbar jag natt och sitter på jobbet och skriver, medan Lyle ligger bredvid och sover i "sin" lilla korg. Han ser så söt och rar ut, men skenet kan bedra. På vägen hit fick jag stanna cykeln och säga åt honom ordentligt när han jagade upp sig ordentligt över ett helt gäng med skateboardåkare. Men han satt i alla fall stilla när de åkte förbi, även om det ryckte i honom att få springa efter dem. Sedan cyklade jag vidare med Lyle lös och då skrämde han en hundrädd kvinna genom att rusa fram och skälla på henne.

Som tur var kom han till mig direkt jag ropade och jag bad kvinnan om ursäkt. Visserligen betedde hon sig väldigt underligt, men det är ju ingen anledning till att Lyle ska skälla på henne. Kvinnan var så snäll och trevlig och sa "Det gör inget, han hoppade ju inte på mig. Och han kom ju när du ropade så det märks att du har pli på honom." (hmm, det kan man väl diskutera när han uppför sig så...). Hon sa också att hon visste om att det var hennes eget beteende som kunde reta upp hundar, men hon kunde inte hjälpa det.

Jag har ibland tänkt på att människor som är så hundrädda som den här kvinnan, som verkligen hade haft skäl att vara arg och skälla på mig, sällan blir arga. Myrrha skrämde också en riktigt hundrädd kvinna en gång när hon var valp. Hon fick ett riktigt sånt där tokryck då hon bara rusade runt, runt och naturligtvis valde hon att springa runt ett äldre par där kvinnan var alldeles likblek och klängde sig panikartat fast vid sin mans arm. Det var helt omöjligt att kalla in henne så det tog ett tag innan jag fick fast henne och kunde be om ursäkt. Den kvinnan var också så förstående och sa att hon såg att det bara var en valp, att hon bara ville leka och hon förstod att det var svårt att kalla in henne för att hon inte lärt sig inkallning ordentligt för att hon var så ung.

Både hon och kvinnan Lyle skällde på hade ju verkligen haft skäl att vara arga på mig, men det är mest folk som är lite hundrädda (eller har "respekt" för hundar, som de brukar säga) eller som helt enkelt inte gillar hundar som brukar bli arga och skälla för att man har hunden lös, oftast med de hundrädda som ursäkt. Och de tvekar sällan att skälla fast hunden går fint vid sidan och inte ens har gjort något.

Lek och träning

Så typiskt att jag måste sova bort halva dagen när det nu äntligen blev en dag med fint väder! Eftersom jag åkte till Byske igår hann jag inte sova så länge som jag borde innan jag jobbade igår natt och eftersom jag jobbar även i natt så var jag tvungen att sova idag även om jag egentligen inte ville.

Men jag och Lyle var i alla fall ute en timme på eftermiddagen. Jag började med att gå till lekparken där jag lärt honom att hoppa upp på gungan, eftersom jag gärna ville ha bildbevis på det. Och när vi ändå var där fick han leka lite mer i lekparken. Och ja, jag vet att det står i kommunens ordningstadgar att hundar inte får vara på lekplatser, men det struntar jag i eftersom den här lekparken är väldigt undanskymd och jag aldrig sett en enda unge här (de håller nog till i någon av de många fina lekparker som finns på Anderstorp).

Tänkte du att jag skulle hoppa upp på den här?

Så här menar du?

Jaha, du ville att jag skulle stå på gungan.

Går det bra om jag sitter också?

De enda som verkar hålla till på den här lekplatsen är S och V, som älskar varandra (i alla fall om man ska tro allt klotter).

Hoppar upp på ett litet bord, som även det är klottrat på av S och V.

Gungar gunghäst

Helt självmant hoppade han upp på taket på den här lilla stugan.

Sedan vi lekt lite i lekparken gick vi och tränade lite grann. Jag började med en platsliggning på 5 minuter, vilket gick bra. Sedan blev det lite fritt följ, där jag fortsatte att träna på position och uthållighet. Jag körde också rutan ett par gånger och det momentet funkar riktigt bra. Sedan avslutade vi med lite apportering, vilket också är ett av Lyles bästa moment.

Han ger verkligen allt när han springer ut och ska gripa.

Och tempot tillbaka är också väldigt bra.

Vi hann också med ett kort träningspass på vägen till jobbet då jag var lite tidig. Vi tränade då lite mer fritt följ, snabba lägganden och fjärrdirigering. Läggande under gång och fjärren är väl de moment i tvåan som jag inte är helt nöjd med. Han gör förstås momenten, men jag skulle vilja ha lite mer snabbhet i utförandet. Nu ligger lilla killen bredvid mig och sover djupt, precis som han brukar när jag jobbar natt.

Byske marknad

Idag har jag och Lyle varit på marknad i Byske. Vädret var ju dock inte så roligt, så på grund av regnet gick vi bara snabbt runt ett varv. Lyle uppförde sig riktigt bra. Han stretade lite i kopplet och skällde på två hundar som gjorde utfall mot varandra. Det är så typiskt honom att vara "polis" och lägga sig i andras bråk.

Efter det korta besöket på marknaden for vi till Agneta. Lyle fick först sitta i bilen, men mamma tyckte synd om honom så han fick sitta uppbunden på bron istället. Han fick också komma in en stund medan Moddy fick vara instängd.

Vi åkte med mamma till Byske, men tog bussen hem. Det var mycket folk på bussen, så busschauffören tog inte betalt för Lyle. Egentligen kostar det ju en barnbiljett för hunden, men det innebär ju också att jag betalar för två platser och eftersom det inte fanns två lediga platser bredvid varandra så tog han bara betalt för en. Lyle var inte heller det enda djuret på bussen. Ett par säten framför mig var det en tjej med två katter (nakna och fula) och tvärs över mittgången satt en tjej med hund.

När jag kom in i bussen och såg hunden så trodde jag att Lyle skulle börja gapa på den, men det gjorde han inte. Han bara la sig ner och låg snällt hela resan. Antagligen var det för att det var en japansk spets som det gick bra. Redan första gången han träffade japanska spetsen Bella tyckte han om henne, så han verkar tycka att de är okej.

Bakom mig i bussen satt två unga tonårstjejer som pladdrade konstant. För att slippa höra på dem stoppade jag in iPod-hörlurarna och spelade lite Queen istället, men precis när vi kom till Solbacken tog batteriet slut, så jag hörde vad de så. Den ena tjejen berättade då för sin kompis om när hon och en annan kompis var på Frasses och åt för över 200 kr var. Bara det lät ju lite dumt, men att hon sen berättade att de direkt efteråt gick och spydde upp det verkar ju alldeles fruktansvärt korkat...

Att de inte precis var särskilt smarta bevisade de strax, när en av dem skämtade om att de kanske skulle låta bli att kliva av i Skellefteå och åka vidare till typ Sundsvall. Då säger den andra att det går ju inte, för Sundsvall ligger ju åt andra hållet. Det håller den andra tjejen inte alls med om, utan hävdar bestämt att Sundsvall ligger på andra sidan Sverige. Skrämmande...

Nu är jag och Lyle i alla fall hemma, har ätit middag och ligger i soffan och slappar lite innan vi snart ska cykla till jobbet för att jobba i natt. Just nu regnar det inte och förhoppningsvis fortsätter det att vara uppehåll ett tag till.

Stinky

Det är vad jag kallar Lyle just nu. Trots regnet gick vi en promenad på 1,5 timme längs strandpromenaden och när vi var på väg tillbaka försvann Lyle utom synhåll. Han brukar springa ner till vattnet där eftersom jag brukar låta honom bada just där så jag gick vidare en bit innan jag ropade på honom, men han kom inte. Det är väldigt ovanligt att han inte kommer första gången jag ropar och den här gången fick jag ropa flera gånger och han var borta i flera minuter. Och när han väl dök upp stank han av rutten fisk!

Jag har badat honom två gånger, med det enda resultatet att han nu luktar rutten fisk och citronsåpa. Det hjälper knappast att bada honom fler gånger (vilket jag vet av tidigare erfarenhet) så det är bara att stå ut med lukten. Just nu är jag inte speciellt glad på hundskrället, men jag är ännu mindre glad åt idioten som lämnat fisken. Om man nödvändigtvis ska fiska kan man väl åtminstone antingen ta hem fisken och äta upp den eller slänga tillbaka fiskarna man inte vill ha?

Energiknippe

Lyle är verkligen ett riktigt litet energiknippe. Det har aldrig varit några problem för honom att orka springa vid cykeln till Morö Backe, men den senaste veckan har han haft mer energi än tidigare. Han får ju ofta vara lös när jag cyklar och tidigare har han sprungit i ungefär samma tempo hela vägen, oftast bredvid cykeln. Men nu springer han som en tok när han är lös. Han springer oftast på gräset vid sidan om cykelvägen, i full galopp. Och fort går det; igår kväll satte han iväg och sprang och jag fick cykla så fort jag kunde för att hänga med honom.

Att han har så mycket energi att han orkar tokspringa så där beror antingen på att han har fått bättre kondition eller på att han numera äter ett högenergifoder. Hans tokspringande påminner om effekten högenergifodret hade på Myrrha. När jag var på Tåmelägret hade jag räknat fel på hur mycket mat jag behövde ta med så hon fick äta av Kings högenergifoder. En kväll gick jag och Stina till havet för att Myrrha och King skulle få bada och då blev Myrrha helt galen. Hon fick tag på en boll som hon rusade runt med i sanden. Det var helt omöjligt att kalla in henne; inte förrän hon var färdig med sitt springande och sprättande kom hon, med fradga runt munnen. Jag och Stina skrattade så att tårarna rann och vi fick ont i magen.

I onsdags var dock Lyle ganska trött. Vi cyklade till jobbet på morgonen och mitt på dagen tog vi en promenad till minigolfbanan vid Eddahallen, gick en runda (vilket också resulterade i tårar och magont av skratt, vilket inte var bra för min brutna revben) och promenerade tillbaka igen. Eftersom vi promenerade fick Lyle följa med. I början var det lite jobbigt för honom på minigolfbanan eftersom han hade svårt att ligga still när det var bollar som rörde sig, men på slutet låg han bredvid banan utan att någon höll i kopplet. När vi sedan skulle cykla hem var han ganska trött och han vände sig t o m om och började streta tillbaka mot jobbet. Men när vi väl kom iväg så fick han lite tokryck och sprang som en tok, trots att han var trött.

Igår gick vi också en promenad på jobbet, men inte lika långt. Lyle fick förstås följa med och när vi passerade ett dagis kom fyra ungar springande och en av dem frågade om de fick klappa. Jag sa nej och förklarade att han inte tycker om barn och att han inte vill bli klappad. Tre av ungarna nöjde sig med det och gick tillbaka, men han som hade frågat började gå efter oss och ville klappa ändå. Till slut var jag tvungen att vara riktigt otrevlig mot ungen och jag hade faktiskt god lust att låta honom klappa och bli biten. Då kanske han lär sig att respektera det man säger (fast troligtvis inte).

När jag cyklade till jobbet idag mötte vi en tjej med en cane corso och jag fick syn på henne och hunden på ca 50 m håll. På det avståndet kunde jag tydligt se när hunden upptäckte Lyle. Ju mer vi närmade oss, desto tydligare blev hunden. Den spände upp sig, började gå stelt och stirrade på Lyle. Att den skulle göra utfall mot Lyle var ingen överraskning för mig, men det kom som en total överraskning för ägaren. Det fick mig att börja tänka på att allt som hundar gör "helt oprovocerat" nog väldigt ofta beror på att folk är väldigt dåliga på att läsa hund.

Träning och tricks

Igår eftermiddag gick jag och Lyle en timmes promenad i skogen. På vägen hem hade jag planerat att träna lite grann, men då jag gick förbi en tom och lite undangömd lekpark kom jag på en annan idé: jag skulle lära Lyle att gunga. Det var inte svårt att få honom att hoppa upp på gungan med frambenen och ganska snart fick jag honom att hoppa upp även med bakbenen. Första gången höll jag i gungan i kedjorna så att den inte skulle röra så mycket på sig så att han skulle bli rädd. Men han är inte särskilt rädd av sig. En gång lyckades han ramla ner genom hålet i mitten av däcket men det avskräckte honom inte från att hoppa upp igen.

Igår kväll när jag cyklade till jobbet stannade jag till på en grusplan vid Morö Backe-skolan och tränade lite grann. Först la jag en platsliggning i 6 minuter. Han låg väldigt bra, speciellt med tanke på att regnet öste ner. Sedan tränade jag också lite fritt följ, sittande och fjärrdirigering. I fria följet fokuserade jag på att han ska hålla kontakt och position även på långa sträckor rakt fram och det gick riktigt bra. På sistone har Lyle haft lite svårt att sitta kvar när jag lämnar honom eftersom han förväntar sig en inkallning, så det behöver vi träna lite extra på. I fjärren håller vi på med snabba lägganden och det börjar se bra ut.

När jag jobbar på nätterna brukar Lyle bara sova och det gjorde han även i natt. Men min kollega som hade sovande natt hade en bil med en MC stående utanför huset och hon hade bett mig att titta till den då och då så att den inte skulle bli stulen. Så några gånger under natten försökte jag skicka ut Lyle för att kissa. Första gången stack han bara ut huvudet och tittade på regnet som föll innan han gick och la sig igen. Andra gången gick han ut, men vände direkt. Tredje gången tittade han ut och vände in igen och fjärde gången brydde han sig inte ens om att komma till dörren. Lilla latmasken Lyle!

Idag har vi haft lite av en vilodag. I och för sig cyklade vi ju hem från jobbet, men eftersom vädret verkligen inbjöd till en dag inomhus gick vi bara en kort promenad när jag vaknade. Annars har vi mest legat i soffan, men jag har också tränat lite tricks med Lyle. Myrrha var ju värsta cirkushunden, så det kändes som att det var dags att lära Lyle några fler tricks än give me five, ont i tassen, snurra och spela död. Jag bestämde mig för att börja lära honom fingrarna, mest för att det är ett projekt som kommer att ta lite tid. Än så länge har vi bara kommit så långt att han duttar med nosen på mitt lillfinger (jag bestämde mig för att inte börja med tummen, utan spara det lättaste till sist).

Det är riktigt kul att träna tricks med honom eftersom han är så lättlärd. Ibland tycker jag nästan att han är för lättlärd, som t ex när han springer mot dörren bara för att jag viker ihop datorn eller förväntansfullt hoppar ner från soffan när jag trycker äpple Q på tangentbordet. Kanske betyder det också att jag är lite förutsägbar. Nu ska jag i alla fall trycka äpple Q och slå ihop datorn för att gå en kvällspromenad med Lyle...

Simning

Idag har jag och Lyle inte gjort speciellt mycket. Men på eftermiddagen gick vi i alla fall en promenad ner till älven så att han fick simma lite grann. Vi var ute en timme och under den tiden så ägnade han säkert en halvtimme åt att simma. Jag är väldigt glad att han gillar att simma, för jag tyckte alltid att det var lite tråkigt att Myrrha inte gillade det. Min förra blandras Lollo älskade att bada och jag tyckte att det var så kul. Dessutom är det ett lätt sätt att motionera hunden.

Den här lilla fågelfamiljen befann sig där Lyle brukar bada. Jag platsade honom för att fota lite grann, för jag förstod att de skulle försvinna fort när jag började kasta pinnar åt honom.

Plask!

Lyle kastar sig i efter pinnen.

Lyle är lite lustig med att alltid vilja ha något i munnen när han simmar. Jag kastade en pinne åt honom, men den flöt iväg med strömmen så han simmade runt, runt och letade efter den. När han inte kunde hitta den plockade han åt sig ett vasstrå, men inte istället för den försvunna pinnen. Han försökte nämligen inte lämna vasstrået till mig, utan höll det bara i munnen medan han fortsatte att simma runt och leta efter pinnen. Det är inte första gången han gjort så; det verkar som att han koncentrerar sig bättre på att simma när han har något i munnen.

Han simmade runt i en kvart och letade efter den försvunna pinnen och till slut hittade han den. Men han fick nog lite kramp av allt simmande, för jag tyckte att han hade svårt att ta sig upp när han skulle lämna pinnen till mig. Jag såg inget på honom när han väl kommit upp, men jag bestämde mig i alla fall för att han hade simmat färdigt för idag.

Lyle med sitt vasstrå.

Ledig lördag

Jag har ju jobbat de senaste helgerna och har jobbat dag (vilket innebär att stiga upp vid sextiden) hela veckan så det kändes som riktig lyx att få lite sovmorgon på en lördag. Jag har ju inte kunnat promenera så mycket med Lyle på grund av att jag brutit revbenet, men igår kände jag knappt av det alls. I morse hade jag i och för sig lite mer ont än igår, men det kändes ändå väldigt bra jämfört med vad det har gjort tidigare så jag bestämde mig för att gå en promenad i skogen med Lyle.

Det blev också lite uppletandeträning. För det mesta brukar jag köra uppletande i skogen, men när jag passerade legdorna bestämde jag mig för att göra ett ordentligt uppletande och vallade upp hela legdan och gömde tre föremål. Lyle jobbade på jättebra och hittade de två första föremålen, kongen och spenkoppen, ganska fort. Det tredje föremålet var en vante och jag tror att han sprang över den ett par gånger utan att bry sig om den. Jag har nog varit slarvig med att anävända olika typer av föremål för att jag ändå aldrig ska tävla med honom så jag tror att han helt enkelt inte tyckte att vanten räknades. Det bekräftades av att han när han väl hittat vanten och plockat upp den bara släppte den på mina fötter och sprang ut och hämtade en pinne som han belönade sig själv med istället.

På den här legdan körde vi uppletande. Lyle är den svarta pricken längst bort.

Har hittat kongen.

Kommer med spenkoppen...

...och belönas med lite kamp.

Belönar sig själv med en pinne.

Balanserar på en stor sten.

Poserar på en stor sten.

Balansövning på en stubbe.

Varför nöja sig med pinnar när man kan släpa hela träd med sig?

I en liten glänta såg jag den här söta fågelholken.

Lägenheter för fåglar?

För att göra min lediga lördag ännu mer perfekt så har jag ikväll varit på bio och sett Harry Potter och halvblodsprinsen, vilket jag sett fram emot länge. Jag läste idag ut Harry Potter and the Half-Blood Prince för tredje gången så jag hade boken i färskt minne och jag tycker att de den här gången lyckats riktigt bra med att följa boken. Visst, en del från boken fanns inte med, men jag förstår att det inte går att ta med allt och den här gången kändes det som att de fått med det mest väsentliga i alla fall (vilket de inte lyckades med i Fenixordern). På det stora hela gillade jag filmen, även om den var lite ojämn och skulle ha kunnat vara lite mer spännande på slutet. Nu är det bara att vänta på nästa film!

Ett Foto I Timmen

Idag var det återigen dags för EFIT-Ett Foto I Timmen. Även den här gången jobbar jag, men då vi gjorde en liten utflykt blev bilderna kanske lite mindre tråkiga än förra gången. Så här har i alla fall min dag sett ut i bilder.

6. 30 Cyklar till jobbet, något sen för att jag stannade och pratade med Jenny en stund.

7.20 Dags för Lyles frukost.

8. 45 Dags för en kopp te.

9.30 Har en lugn stund och passar på att läsa Harry Potter and the Half-Blood Prince.

10.30 Sitter ute en stund och Lyle hoppas på att någon ska kasta frisbee till honom.

11.20 Lunchen består av nudlar och kycklingwok.

12.45 På väg mot Finnforsen.

13.40 Har precis kommit fram till Finnforsens kraftstation och kraftverksmuseum.

14.25 Har precis kommit ut från kraftverksmuséet.

15.40 Denna bild på Finnforsens kraftstation tog jag från parkeringen när vi åkte därifrån.

16.50 Cyklar hem från jobbet, något försenad på grund av dagens utflykt.

17.30 Fortfarande på väg hem efter jobbet. Vi cyklar ner till älven för att Lyle ska få simma lite.

18.30 Går till soprummet och slänger sopor, medan Lyle väntar utanför.

19.30 Vattnar blommorna, som såg ganska ledsna ut.

20.30 Cyklar till affären för att köpa godis.

21.30 Tränar med Lyle, här hans favoritmoment rutan.

22.30 Sitter med datorn i soffan och Lyle vill också vara med.

23.45 Kommer hem efter kvällspromenaden.

Självklart fotade jag en del när vi var i Finnforsen, så här kommer fler bilder som en liten bonus.

Ingång till Finnforsens kraftverksmuseum.

Finnforsens kraftverksmuseum

En av turbinerna.

Söt liten alarmklocka.

Jag vet inte vad detta är, men tyckte att den var vacker på något sätt.

Telefonerna var helt klart vackrare förr i tiden.

Spiraltrappa

Utanför kraftverksmuséet.

Och så naturligtvis ett par blombilder.

Vackra blommor utanför muséet.