Bilder från Rambokursen

I söndags var det en tjej som gillar att fota och ville öva lite grann med på Rambokursen. Vi har fått tillstånd av henne att kopiera och lägga ut bilderna, så här är en del av hennes bilder. Det var en massa fina bilder på alla hundar och om jag kunnat skulle jag ha lagt ut allihop, men det skulle bli alldeles för mycket så jag får begränsa mig till bilder på Chansa. Foto: Yvonne Lindvall

 Uppvärmning med att klättra på cementblock.

Min favoritbild. Under Rambokursen har jag haft stor nytta av att jag har tränat så mycket på stadga, för det är väldigt bra att kunna lägga henne under tiden jag själv klättrar och klänger för att komma upp eller ner till de ställen som hon så enkelt tar sig till.

 Hoppar upp på en upp- och nervänd vagn.

 Får belöning (inte så mycket för att hon hoppade upp som för att hon stannade upp och stod stilla). 

 Klättrar i en däckhög.

 Lite stöd i en vinglig hög av däck.

 Josefine och Dex, Elin och Nato och jag och Chansa.

 Chansa undrar varför det tar sån tid. 

 Chansa gillar allt med Rambokursen utom att bli lyft. Men vi jobbar på det. 

 Liten malle bland stora däck.

 Både snygg och modig. 

  Jag och Chansa, Lena och Melker och Ebba och Raya, som tagit sig ända upp på taket.

 Nytt område med ännu mer att klättra över, balansera på och krypa genom. 

 Chansa: Ska jag inte få en korvbit för att jag hoppade upp hit?

Matte: Nej, du har inte gjort dig förtjänt av godis för en sån här enkel grej. 

Chansa: Vadå enkelt? Hoppa upp hit i ett språng själv så får du se hur enkelt det är.

Matte: Okej, du får väl en korvbit då.

 Att krypa genom saker är Chansas favoritgrej.

 Klättra på stege. 

 Kommer i full fart genom cementringarna och hejdades inte av rören nedanför, för hon fortsatte i full fart förbi bort mig till plaströren som hon älskade att springa genom. 

 Instruktören Susanne.

Hela gänget. 

Nöjd hund efter kursens slut (och en mycket smutsig matte).

Träning och skogspromenad

I måndags skulle jag ha varit ledig, men blev utkallad på jobb på morgonen. Det kändes dock helt okej eftersom brukaren badar i varmbassängen på Eddahallen på måndagar. Jag har ju inte varit där sedan jag slutade på mitt förra jobb. Bortsett från brukarna och jobbarkompisarna (med ett undantag) så är det badet jag saknar mest från det jobbet, så det var skönt att få bada.

På eftermiddagen blev det hundträning med Jenny och Klumpen. Vi åkte först upp på Vitberget och körde uppletande. Först körde jag en korridor med fyra föremål på rad, d v s ett på djupet, ett lite närmare, ett ännu lite närmare och ett ganska nära stigen. På första skicket hade Chansa lite mycket spring i benen, men plockade in ett föremål snabbt och sedan fick hon mer fokus och jobbade jättefint. Föremålet på djupet låg nedanför ett "stup"(ett ganska abrupt nerförslut, som inte alls var brant som ett stup även om det såg ut så på lite håll) och det hade hon lite svårt med eftersom hon uppfattade kanten på "stupet" som en gräns, men hon löste det fint. Andra gången var det ett föremål på djupet och ett nära stigen, upphängt på en låg gren. Det vindade hon in jättefint och gick ut fint på djupet också. Även Klumpen gjorde fina uppletanden, särskilt andra gången då Chansa, som löper, hade varit i rutan före honom.

 Klumpen redo att springa ut och hitta grejer.

 Klumpen har hittat en hockeypuck (fast den syns knappt). 

 "Tror du verkligen på allvar att jag tänker släppa bollen i din hand?"

Det var dock inte så lätt att fota:

 Chansa på väg in med hockeypucken.

 Chansa i full fart på väg in med en handske. 

 Modern konst eller dålig fotograf? Jag har bestämt mig för att den här bilden på Klumpen är det förstnämnda :-)

Sedan åkte vi till klubben för att köra lydnad, fast där var det fullt med ungar och hundar eftersom det är hundungdom på måndagar. Istället pratade vi lite med Jenny och Susanne och sedan åkte vi upp till brandstationen och tränade lydnad på deras fotbollsplan. Jag och Chansa körde lite tävlingsträning med att bli inropade på planen och framför allt med att tävlingsledaren slamrar med föremål i en låda, lämnar apporten till mig och tar tillbaka den samt håller en fjärrdirigeringsskylt (som i det här fallet var en tom colaflaska, en spenkopp och en kampleksak. Det svåraste var kampleksaken, men till slut klarade hon att hålla fokus på mig fast vi gick rakt fram till Jenny som höll i kampleksaken. 

 Jenny och Klumpen tränar fritt följ.

 Klumpen kastar sig över sin boll. 

Bus.

Igår var jag ledig och vädret var strålande, så jag och Chansa tog en långpromenad på ett par timmar i skogen. Vi gick upp på berget på berget och tittade på utsikten och lyckades bli av med en kong i en djup vattenpöl (vi ska försöka hämta den när det torkat upp lite). Det var dock ganska intressant att titta på Chansa när hon letade efter den. Pölen var ca 30 cm djup och hon gick omkring med nosen ovanför vattenytan och krafsade ibland med tassen på botten, vilket verkade virvla upp dofter. Det har jag sett henne göra förut, men vad jag aldrig har sett henne göra är att smaka på vattnet. Hon drack inte, utan stoppade ner hela nosen i vattnet och tog en munfull som hon sedan lät rinna ut, ungefär som en vinprovare. Det var så klart vatten i pölen att jag kunde se kongen, så jag såg också att hon  lyckades lokalisera den ganska bra, men inte riktigt. Jag är dock tveksam till om hon skulle ha stoppat ner huvudet i det vattendjupet för att plocka upp den. 

 Full fart.

 Lycklig hund.

 Balansövning på stock.

 Modellhunden poserar.

 I den här pölen försvann kongen. 

Chansa hittade ett ställe där det fanns lite snö kvar och njöt fullt ut:

 Väntar på de magiska orden...

 ...ta den!

Fokus.

Rambokurs

Idag var det dags för Rambokurs igen. Först var vi på ett område där vi klättrade lite på cementblock, SJ-pallar, järnrör samt en massa däck. Chansa var som vanligt helt orädd och valde att hoppa upp även på ställen där jag inte hade tänkt att hon skulle. Vi klättrade t ex upp på höga staplar med SJ-pallar som stod mot en vägg och när vi kom upp till toppen valde hon att hoppa vidare upp på plåttaket också.

Det enda Chansa inte gillar är att bli lyft. Det går bra att lyfta henne ner och hon tillåter att jag ger henne en putt i rumpan för att hon ska komma upp, men bli lyft från marken vill hon inte. Dessutom började hon löpa i fredags och när hon just börjat löpa är hon inte så förtjust i att hanteras. Jag har övat på att lyfta henne sedan förra gången, men det behövs mer övning på det (den träning vi hittills har bedrivit har mestadels resulterat i att hon kastar sig på rygg på mina fötter när jag försöker lyfta upp henne).

Sedan åkte vi till ett annat ställe där det fanns ännu mer saker i olika material av hoppa upp på och balansera på. Det var högar av frigolit, sten, järnrör, cement och trä, vissa täckta av presenning. Vissa underlag var lite ostadiga, men det bekymrar inte Chansa, som kampar lika bra på en vickande träplatta som på marken.

Chansas favoritgrej var dock att springa genom rör, oavsett vilket material de var gjorda av. Vissa rör var ganska stora, men hon klämde sig även igenom rör som egentligen var lite för små för henne. Om hon hade fått välja hade hon krupit genom rör hela eftermiddagen :-)

Jag hade med mig kameran, men det regnade och det är rätt svårt att klättra omkring med en kamera runt halsen så jag hade den bara med mig en stund.

 Chansa, som bara skuttade upp, är glad för att jag äntligen lyckats klättra upp till henne. 

 Ståtlig hund, som bara vill hoppa vidare till nya äventyr.

 Chansa hoppade lätt över till däckhögen...

 ... men det var lite svårare för mig att komma ner. 

 Balanserar på däck.

 Dex får lite hjälp att komma ner. 

 Dex är lite skeptisk.

 Modig Dex. 

 Melker på toppen av en däckhög, med lite stöd från matte och instruktören Susanne.

 Melker.

Elin och Nato med Ebba och Raya i bakgrunden.