Idag har Chansa fått en ny kompis, boxern Nox. Jag och Nox matte bestämde att vi skulle träffas i rastgården för att låta dem leka lite grann. Nox har inte så många kompisar som orkar med boxerbus, eftersom det kan gå lite vilt till ibland, men Chansa leker ju också ganska hårdhänt så de kom väldigt bra överens. Chansa verkade uppskatta att han ville kampa med henne. De hittade en bit snöre som de kampade med och när det gick sönder försökte Chansa bjuda in till kamplek med en liten pinnbit som stack ut ungefär 3 cm från hennes mun, men hur han än försökte kunde inte Nox få tag på den med sin boxermun :-)
Några bilder, som dock inte blev så bra på grund av att det var så mulet, från Chansas play date:
Att springa och jaga var kul.
Att kampa var kul.
Att brottas och bitas var också kul.
Boxerbus.
Chansa gillade att hon fick bra grepp i hans kinder.
Kom igen!
Nox.
Pusskalas.
Något nytt- Chansa blev trött på leken! Hon kom och satte sig bredvid mig och Linn och Nox lyckades inte locka henne till lek igen. Hon håller nog på att bli vuxen, den lilla damen.
I kväll har jag haft andra tillfället på klickerkursen. Jag hade tänkt att vara där i god tid för att hinna träna, men jag hann ändå inte träna så mycket före kursen. Istället körde vi ett ordentligt pass efter kursen. Hon var lite överladdad i början eftersom hon suttit i kurslokalen hela tiden, men hon lugnade ner sig efter ett tag. Träningen gick riktigt bra. Jag hade tagit med mig kinahattarna och körde rutan, vilket jag inte ens minns när vi gjorde senast. Men hon kom i alla fall ihåg vad hon skulle göra och har t o m blivit bättre, för nu klarade hon av att både stanna och stå stilla i rutan (sist vi körde det stannade hon till och kom sedan mot mig för att få belöning).
Vi tränade också på lite helomvändningar i fria följet och jag började också peta lite i detalj på stegförflyttningar till vänster och bakåt. Myrrha hade jag lärt att när jag vred axeln på ett särskilt sätt skulle hon resa sig upp och ta ett litet steg bakåt för att ge mig plats att flytta fötterna till vänster eller vara beredd att gå bakåt. Jag har velat lära Chansa samma sak, men Chansa är en annan typ av hund. När jag vinklar axeln så rör hon sig visserligen bakåt, fast hon hoppar en meter bakåt, ofta snett bakåt och gärna också med ett skall. Men i kväll jobbade vi med det så att jag klickade för mindre och mindre rörelser bakåt och till slut fick jag faktiskt till det riktigt bra. Dock tror jag att hon även nästa gång kommer att kasta sig bakåt, men med tiden tror jag faktiskt att det kan funka.
Jag vill i alla fall absolut att hon ska resa sig upp i stegförflyttningarna, för jag anser inte att det är en förflyttning om hunden bara hasar omkring på rumpan.
Igår var det strålande fint väder och bara -6 grader, så jag och Chansa gick en promenad på skoterspåren på förmiddagen. Vi var ute i nästan två timmar, fast en del av tiden stod vi stilla och pratade med Ingalill och Hedvig. Man märker faktiskt att hon har lugnat ner sig. Jag kommer ihåg en gång i vintras när jag och Ingalill träffades. Då var Chansa så uppe i varv att hon skulle kampa med kopplet hela tiden och hon råkade få mitt lillfinger i kläm när hon högg tag i kopplet. Det gjorde så ont att jag blev alldeles kallsvettig och nästan svimfärdig (fast det blödde inte ens och blev bara ett pyttepyttelitet sår, vilket är rätt irriterande för när det gör så ont vill man ju gärna också visa upp skadorna och få lite sympati). Igår när vi träffades försökte hon kampa med kopplet en gång precis när vi träffats, men annars så satt eller stod hon mest och tittade på mig och jag och Ingalill kunde föra ett helt normalt samtal.
Jag hade med mig kompaktkameran, men jag tog inte så många bilder. Istället passade jag på att filma lite vad vi brukar roa oss med på promenaderna.
Idag var det riktigt fint väder och inte speciellt kallt, bara -11, så jag och Chansa gick en lång promenad i skogen. Kameran hade jag förstås med mig.
Snökristaller.
Gnistrande snö.
Det vimlar av rådjur och renar i skogen och ett par älgspår såg jag också. Skoterspåret vi gick på var proppfullt med renspår och Chansa var till en början mycket intresserad, mest av att äta renskit. Jag passade på att träna lite genom att låta henne dra iväg efter spår en liten bit, för att sedan ropa tillbaka henne och belöna ordentligt. Det är dock inga som helst problem, för hon är inte så värst intresserad av att följa viltspår. Det som gjorde mig mer stolt var att hon klart och tydligt visade mig att det fanns vilt genom att stanna upp och titta mot skogen för att sedan titta på mig. Jag berömde och belönade massor för det och det var tydligt att hon tyckte att det var roligare att leka med mig än att spana efter vilt.
Renspaning.
Kul att leka med kongen.
Full fart.
Buskul.
Lite hopp och skutt är alltid kul.
Det blev också en del bilder i motljus, eftersom det är temat för månadens utmaning i husdjursgruppen på Fotosidan. Jag fick till ett par rätt fina bilder, fast ingen som jag tyckte dög för utmaningen. Att lägga ut här i bloggen duger de dock till.
Igår åkte jag och Chansa till mamma i Lappvattnet. Vi kom dit lite för sent för att gå en promenad i skogen, så istället tog vi en tur med sparken. Det blev en sväng på ca 5 km och Chansa fick faktiskt kämpa lite grann eftersom det var ca 5 cm snö vid sidan av vägen. På vägen var det stora partier där asfalten var framme, så där vågade jag inte sparka.
I morse snöade det ganska ordentligt, men mitt på dagen när vi gick en promenad hade det slutat. Jag tog kameran med mig, men det var alldeles för mulet och mörkt för att det skulle bli några bra bilder.
I förmiddags när vi skulle gå ut visade termometern på -22 grader. Det är ju inte för kallt för en långpromenad så jag tänkte att vi skulle gå på skoterspåren. Det måste dock ha varit kallare där, för Chansa frös så att hon skakade. Jag har aldrig sett henne frysa så mycket sedan hon var liten valp, så det blev bara en timmes promenad. Men jag tror ändå att hon tyckte att det var skönt med en promenad. Det tyckte jag i alla fall. Det är skönt att man är nästan ensam ute och dessutom är det väldigt vackert. Träden var enormt vackra med tjockt med frost på grenarna. Jag är glad att jag hade kameran med mig :-)
Det blev mest bilder på träd idag, men självklart blev det också några bilder på Chansa.
Snönos.
Snygging.
Vill att jag ska kasta snöklumpar.
Trots att det bara blev en timmes promenad verkar hon ganska nöjd och sover just nu gott. Hon fick en alldeles ny "biabädd" (inte äkta, utan köpt billigt på Biltema) igår. Hon hade ju tuggat sönder sin biabädd, så den slängde jag när jag adventsstädade och så köpte jag en ny, fin hundsäng i plast åt henne, som jag bäddade med filtar och kuddar. Men det passade inte prinsessan. Hon la sig i den när jag sa åt henne att göra det, men såg ut som att den var rena tortyren och tog första bästa chans att gå därifrån. När jag inte var hemma drog hon ut alla filtar ur den och bäddade åt sig bredvid hundsängen :-) Så nu är hon mycket nöjd med sin nya, fina bädd.
Igår hade jag klickerkurs, så jag och Chansa var där i mycket god tid för att hinna med att träna före kursen. Det var riktigt skönt att ha en hel inomhuslokal alldeles för sig själv, så vi hann träna en hel del. Hon uppförde sig också alldeles utmärkt när jag hade kurs. Hon är väldigt avslappnad när man sitter ner i kurslokalen och även när jag binder upp henne vid sidan av. Och det jag är mest stolt över är att jag kunde lägga henne mitt i en cirkel av andra hundar för att gå in i det andra rummet för att hämta en grej, trots att ett par av hundarna var lite stökiga! Hon har verkligen gjort stora framsteg :-)
I går var det måndag och det betyder måndagsträning i totohallen. Vi var inte speciellt många, så det blev ganska mycket träning för mig och Chansa. Och framför allt så blev det bra träning. Vi tränade på allt möjligt. Framförgående funkar jättebra, fast jag tror mest att det beror på att lokalen liksom inbjuder till att gå rakt fram. Men hon gör i alla fall färre stopp och snurrar, så kanske det ändå kan funka utomhus när hon nött in beteendet ordentligt. Fria följet och apporteringen gick inte riktigt lika bra. Eftersom hon blir lite uppjagad av miljön blir det en del pipande och trängande i fria följet, speciellt i början, och en del tugg på apporten. Speciellt om någon annan hund kommer i närheten så tuggar hon.
Stadga i stå, sitt och ligg fungerar dock mycket bra. Hon klarade att både stå och ligga fast det kastades boll. Hon klarade att sitta fast en hund gjorde en inkallning vid sidan av. Hon klarade till och med att ligga fast jag gick över halva lokalen för att "låna" ut lite godis till Lena och Malle, fast jag både klappade Malle och gav honom en bit skinka. Hon var också väldigt lugn medan jag fikade, vilket hon faktiskt har varit varenda gång vi varit på måndagsträningarna.
Jag är mycket nöjd med träningspasset och det var också kul att träffa Per och Blixtra, Chansas halvsyster, som inte har synts till så mycket på klubben på ett tag. Chansa och jag tog sparken till träningen och det gick fortare än jag hade räknat med. Vi var där alldeles för tidigt, så vi sparkade en extra sväng runt travbanan och ut från området och sedan tillbaka på andra sidan. Det blev en sträcka på lite drygt 1 300 m (mätt på eniro, så inte exakt på metern, kanske), vilken vi avverkade på 6 minuter!
Hon är verkligen en fantastisk draghund och hon tycker dessutom att det är fantastiskt kul. Och det tycker jag också. Här är en liten film från vår sparktur i söndags kväll. Tyvärr är det lite mörkt eftersom det var kväll och en del lampor var trasiga, men man kan i alla fall se att hon är duktig och tycker att det är kul :-)
Nu när jag är frisk från förkylningen (ja, i alla fall nästan) så har jag och Chansa börjat vara ute mer. Vädret är heller inte lika trist och tråkigt som det var hela december, så nu känns det faktiskt roligt med utomhusaktiviteter. I går tog vi en tur runt hela Anderstorp med sparken. Hon är verkligen en äkta draghund och det är så kul att sparka med henne (fast i själva verket sparkar jag inte mycket, eftersom hon drar så bra). Det var faktiskt så kul att vi inte bara tog en tur runt området, utan också sparkade lite kors och tvärs i området eftersom jag tyckte det var så kul att jag inte ville komma hem för fort :-)
Idag var det riktigt fint väder, så självklart blev det en långpromenad. Vi gick en tur på ca 2 timmar längs skoterspåren och det var riktigt härligt. Jag tog kameran med mig, så här är några bilder från dagens promenad:
Lite kall om tassen.
Plumsar i snön.
Fångar kongen i farten.
Attack!
Ut i snön på jakt efter kongen.
Motljus.
Redo för nya lekar.
Världens snyggaste Chansa.
Hoppar efter snöklumpar.
Jag gillar hennes stil :-)
Försöker fånga snöklump.
Oj då, om man hoppar upp måste man visst komma ner igen också.
Alla bilder blir inte bra...
Men jag gillade den här eftersom man verkligen måste titta en extra gång och undra vad hon gör :-)
