Utställning

Jag har inte skrivit på ett tag av den enkla anledningen att jag inte haft något att skriva om. Myrrha och jag har inte gjort särskilt mycket. Jag har inte varit riktigt frisk, så vi har hållit oss till lite kortare promenader. Det har dessutom varit lite för halt för att gå långa promenader. Till och med i skogen har det varit halt; jag halkade och föll så att jag skrapade upp ett finger. Plus att jag fick ett rejält blåmärke på rumpan.

Igår var det utställning i Skeriagaraget. Jag hade lovat att sitta i entrén. Som vanligt. Jag tror att det är fjärde, kanske femte året i rad som jag sitter i entrén. Fast jag tycker att det är jättekul. Där får man chansen att träffa folk man känner och se på alla hundar. I år fick jag hjälp av Stina L. Lokalerna var väldigt bra och vi fick också mycket beröm för detta.

Det negativa med att sitta i entrén är att man inte hinner se så mycket av själva bedömningarna. Själv är jag förstås mest intresserad av aussies och de är alltid på morgonen när det är som mest att göra i entrén. Men jag hann i alla fall se finalbedömningarna. Myrrhas systerson Lotus fick en etta och väldigt fin kritik. Ännu bättre gick det för Lotus syster Nayeli, som blev BIR och BIS-3. Lotus bror Caius blev BIM. Dessutom blev hela den närvarande syskonskaran bästa uppfödargrupp. En väldigt lyckad dag för uppfödaren. Det var också en väldigt söt och trevlig aussietik som blev BIS-valp.

Myrrha fick också följa med på utställningen. Eftersom hon inte kan vara med när jag sitter i entrén fick hon sitta i Annica L:s bil hela förmiddagen. När jag hämtade henne vid lunch satt hon och skakade. Jag tyckte det var konstigt, för det var ju inte särskilt kallt. När vi väl kom in i garaget ville hon bara ut därifrån. Hon stretade i kopplet mot dörren och såg inte alls ut att trivas därinne. Jag blev förvånad, för jag hade inte alls väntat mig att hon skulle reagera på miljön. Hon har i alla fall inte haft problem med det förut och dessutom är hon ju van vid parkeringsgarage eftersom vi då och då tränar i garaget här hemma. I och för sig gillar hon inte att träna länge i garaget, men så . Efter en stund skulle jag gå och äta lunch tillsammans med Stina L och så fort vi kom ut ur garaget hoppade Myrrha upp i närmaste snöhög och bajsade. Hon hade diarré; det bara rann ur henne. Undra på att hon inte ville något hellre än att gå ut...

Efter en längre rastning gick vi in igen och då var det inga som helst problem. Medan jag pratade med aussiefolk och tittade på finalbedömningarna la hon sig ner och somnade. Hon låg lite bakom mig, på en helt öppen yta och var inte ivägen för någon. Mitt under BIS-finalen kommer helt plötsligt en karl löpande rakt mot henne med jättekliv. Inte förrän han var på väg att trampa på henne upptäckte han henne och då hoppade han över henne. Sedan fortsatte han till andra änden av ringen för att vissla och ropa på schäfern (nåja, en definitionsfråga) som just sprang runt i ringen Synd att hon inte reste sig upp när han hoppade över henne så att han fallit- det hade varit rätt åt honom för att han bryter mot reglerna och för att han bara rusade på utan att se sig för. Till råga på allt blev den groteska parodi på en schäfer som han dubbelhandlade Best In Show.

Nya koner och tuggben

Imorse gick vi en lång promenad i skogen runt omkring brukshundklubben. Det var inte särskilt kallt, men blåsigt och jag hade ingen mössa på mig. Inte bra- det drog rejält om öronen.

När jag ändå var i närheten av klubben gick jag in och hämtade mina nya koner som Jenny hade lämnat åt mig där. När jag var dit i måndags hittade jag dem inte, men jag var tydligen dålig på att leta. Jag tittade i påsen de var i, men tyckte att det bara var skräp i den. Idag tittade jag efter lite ordentligare och såg att det var koner bland all plast och papper.

Jag var jättesugen på att träna med de nya konerna ikväll, men det är alldeles för halt på parkeringen där jag brukar träna. Därför har vi nöjt oss med att träna metall- och vittringsapprtering inomhus.

Myrrha har lite problem med att snön är så hård nu när det varit plusgrader och sedan frusit på. Hon kan nämligen inte kissa och bajsa på hårda underlag, så vi måste hela tiden leta efter ställen där snön är lite mjukare så att hon ska kunna göra sina behov. Helst ska snön vara ren också och det är inte alltid så lätt att hitta.

Nu ikväll köpte jag ett tuggben till Myrrha. Hon har inte haft något tuggben på jättelänge; jag tror att Fria åt upp det sista tuggbenet när hon bodde hos mig. Myrrha gillar ändå inte tuggben så mycket så jag har antagit att hon inte direkt har saknat att hon inte haft något tuggben. Men just nu ligger hon, mycket nöjd, och tuggar på sitt tuggben. Hon har snart ätit upp hela, så jag funderar på att ta det ifrån henne så att hon har något att tugga på imorgon också.

Nytt trick

För Myrrha har det nog varit en tråkig dag idag. Vi har mest sett film eller spelat World of Warcraft idag och inget av det är särskilt intressant för en hund. Men jag har i alla fall varit ute och tränat nu ikväll på postens parkering. Jag hade varken koner eller apporter med mig, så vi körde bara moment som inte kräver några "tillbehör". I fria följet tränade vi på halter; att hon ska sätta sig snabbt när jag stannar. Ibland har hon tendenser att sätta sig lite långsamt, dock sätter hon sig nästan alltid rakt. Idag funkade det i alla fall bra. Ställandet på inkallningen var super- det verkar som att hon fått kläm på att stanna snabbt nu.

Jag gjorde också en liten kontroll på hur fjärrdirigeringen ser ut. Jag la henne och gjorde ett streck i nysnön så att jag skulle kunna se hur långt fram hon flyttar sig. Jag stod själv ca 10 meter ifrån henne. Hon rörde sig ungefär 10-15 cm framåt och det är ställandet från sittande som ställer till det för oss. Det skiftet måste vi alltså träna mer på. Jag är dock mycket nöjd med första skiftet, sitt från liggande. Hon har länge haft för sig att första skiftet alltid ska vara stå, så vi har tränat en del på att hon ska lyssna istället för att anta. det verkar har gett resultat i alla fall.

Nu ikväll har jag också tränat lite tricks. Dels en del som hon kan sedan tidigare och dels lärde jag henne ett nytt trick: att lyfta på höger och vänster tass. Hon kan det inte perfekt än, men det kommer inte att dröja länge innan hon kan det.

Lite bus och träning

Idag var det betydligt varmare än igår. Vi åkte upp till stugan ett tag för att kolla att inget frusit eller gått sönder på grund av kylan. Där hade det som kallast varit -36 grader! Jag och Myrrha tränade lite grann ute på gården. Mest tränade vi inkallning med ställande, där vi fokuserade på ett snabbt ställande. Det gick väldigt bra. Vi tränade också på snabba lägganden och det gick också bra.

För skojs skull tränade vi skall också. Vi hade busat och hon hade fått bita mig i vanten precis innan och då är hon inte sååå svår att få att skälla. Men hon skäller inte särskilt många gånger i rad- max 5 skall, sedan slutar hon och väntar på belöning. Och det är tydligen också helt omöjligt att sitta och skälla samtidigt. Men jag bryr mig inte om det eftersom vi aldrig ska göra momentet på tävling.

Efter vi hade varit i stugan åkte vi till Morö Backe. Jag och Myrrha promenerade hem därifrån. Nu sover hon i sin fåtölj och själv ska jag bara slappa framför TV:n eller datorn resten av kvällen.

Kyla

Vi har inte gjort så mycket på ett par dar. Igår var det ca -25 grader och idag var det ännu kallare, nästan -30 grader. Inte ens Myrrha har velat vara ute, utan har nöjt sig med att kissa. Ibland har hon inte ens velat bajsa på grund av att hon får köldkramp i tassarna när hon är stilla för länge. Hon har till och med sprungit före mig när vi ska gå in, vilket hon i stort sett aldrig gör. Så mycket har hon aldrig brytt sig om kyla förut, men jag antar att det är lite ovana eftersom det inte har varit så här kallt på väldigt länge.

De här två dagarna har vi mest tränat inne i köket. Metallapportering och vittringsapportering. Metallen går varken bättre eller sämre än förut, men vittringen börjar hon få ganska bra kläm på. Just nu fokuserar vi på att hon inte ska plocka i andra pinnar än min.

Min försvunna mobiltelefon har jag i alla fall fått tillbaka, tack och lov. Visserligen verkar det som om någon har läst mina sms och så, men det lär inte ha varit särskilt spännande.

För ett bra tag sedan sökte jag ett extrajobb som översättare och idag fick jag äntligen svar. Jag ska först göra en provöversättning och sedan ska de avgöra om jag är duktig nog. Det har jag suttit med i några timmar under dagen och det är KUL! Jag hoppas att jag får jobbet, men det kunde tydligen dröja ett tag innan jag får veta nåt. Fast först och främst ska jag förstås koncentrera mig på att göra testöversättningen klar, förstås.

Kamphunden Myrrha

Idag gick vi en promenad längs strandpromenaden ungerfär en och en halv timme. Myrrha var glad och busig; jag har blåmärken på händerna som bevis på det. Mitt under promenaden fick hon ett tokryck och började skutta omkring och då jag skrattade åt henne hoppade hon på mig och började bita mig i armarna och händerna. Hon fick ett sånt grepp om vänster vante - med mitt finger inuti- att jag knappt fick henne att släppa. Ibland kan man inte tro att hennas kamplust är mycket liten :)

När vi gosade lite imorse upptäckte jag att hon hade fått ett litet sår i nacken efter det att Tara hoppade på henne. Men det hade redan börjat bli en skorpa, så jag tror inte att det är nåt att oroa sig för. Vi har inte tränat nåt idag; jag har varit alldeles för lat och har suttit vid datorn och spelat World of Warcraft nästan hela kvällen.

PR/Info-möte hos Eva

På promenaden idag tränade vi lite inkallning med läggande, läggande under gång och lite fot. Hon var väldigt glad och träningsvillig. Jag fick också en subtil tillsägelse av en karl som passerade förbi. Jag sa till henne att sätta sig, men hon gjorde inte det utan jag fick "morra" lite åt henne. Ändå satte hon sig inte för då började han berömma henne med "bra" och "duktig hund"! Sedan förklarade han för mig att hundar tycker om att få beröm och att det var därför som hon gick fram till honom. Det tog en stund innan jag fattade att han menade att jag inte borde ha "morrat" åt henne utan berömt henne (fast för vad kan jag då inte begripa). Då hade han redan passerat så jag kunde inte förklara att jag berömmer min hund massor, men bara då hon gör något som hon förtjänar beröm för.

Nu ikväll hade vi också möte i PR/Info-kommittén hemma hos Eva i Bureå. Jag och Myrrha åkte buss dit. Det var en snäll busschaufför som inte tog betalt för henne. Hemma hos Eva fick hon först träffa Boss, boxern, och Asti, bichon frisén. Asti och hon brydde sig inte om varandra. Boss ville leka trots sina 10 år, men Myrrha morrade mest och visade tänderna åt honom. Sedan fick Tara, leonbergern, också komma ut och hälsa. Först gick det ganska bra, men efter en stund flög hon på Myrrha. Stackars Myrrha skrek och kissade på sig av rädsla. När vi dragit bort Tara passade Boss på att jucka lite på henne också, stackarn. Hon blev dock inte skadad annat än att hon bet sig lite grann i tungan.

När jag kom hem upptäckte jag att min mobildtelefon var försvunnen. Jag trodde att jag glömt den hemma, men det hade jag inte. Det enda ställe jag kan ha tappat den på är bussen. Jag hoppas att någon har hittat den och lämnat in den, men den chansen är väl inte så stor.

Helg i stugan

I helgen har vi varit i stugan. Jonas skjutsade dit oss på torsdag kväll och stannade kvar och tittade på film ett tag, men åkte hem efterom han skulle jobba på fredagen. Sedan kom han upp på fredagkväll då vi käkade tacos, såg på film och åt godis och bara myste. Mycket skönt har vi haft det! Förutom då att det kom ett par Jehovas vittnen och störde på lördagsmorgonen. Dem borde man få slippa när man slappar i sin stuga en helg :(
Myrrha och jag var ute på långa promenader på dagarna och sedan så myste vi i sängen eller framför brasan med en god bok. Vi promenerade längs skoterspåren som finns i skogen runtom och jag kastade ut antingen frisbeen eller kongen ut i snön så att hon fick kämpa lite för att hämta dem. Hon gillar också när jag hänger upp kongen i ett träd så att hon får hoppa för att få ner den. Här är några bilder från vår helg i stugan:

Pälsvård

Idag har jag gett Myrrha en välbehövlig genomkamning samt kloklippning. Hon löser en massa hår; jag antar att det är löp på gång. Det borde vara dags för det snart. Jag passade också på att klippa håret under tassarna så att det inte ska fastna så mycket snö när vi är ute. Jag klippte också håret runt öronen och på benens baksidor. På baken blev det inte så snyggt, eftersom hon vid det laget hade tröttnat på det hela och gick iväg mitt i alltihop, men det växer ju ut så småningom. Jag passade på att ta bilder både före och efter kamningen och klippningen, fast hon var inte särskilt medgörlig när det gällde att ta bilder heller.




























Nu ska vi göra oss klara för att fara till stugan ett par dar. Jippi, säger Myrrha om det.

Full fart

Igår jag var på skolan hela dagen och hade opponering på uppsatser. Min uppsats var tydligen rätt bra, men jag blev otroligt trött av att åka buss. Jag har ju inte varit i Umeå sen i mitten av december och det är alltid jobbigt att börja om att pendla. Därför orkade jag inte mer än att sitta framför TV:n hela kvällen.

Idag gick vi strandpromenaden. Det var full fart på Myrrha idag också. Hon sprang till och med i djupsnön fast det var jobbigt för henne när snön är så tung. Eftersom det var kramsnö kastade jag snöbollar åt henne i snön som hon fick springa efter. När vi var på väg hem var hon så uppe i varv att hon började hoppa och bita på mig. Jonas var ute med henne på sista kvällsrastningen och det var lika full fart på henne då. Hon sprang upp och ner på snöhögen, precis som hon brukade göra när hon var ung. Det är nästan så att man kan tro att hon har blivit senil, eftersom hon börjar uppföra sig som en valp/unghund :-)

Den stulna mackan

Till lunch idag gjorde jag rostade två mackor med rökt skinka och räksallad som jag käkade inne i vardagsrummet. Eller i alla fall hade jag tänkt äta två; i själva verket åt jag bara en och en halv. När jag hade ätit halva den första blev jag tvungen att gå ifrån en stund och när jag kom tillbaka stod Myrrha och knaprade på det sista av mackan. Jag blev mer förvånad än arg; det är typ bara fjärde gången eller nåt i hela hennes liv som hon stjäl från bordet.

Det var rätt kallt idag, i alla fall minst -15. Myrrha och jag gick en promenad på drygt en timme längs strandpromenaden, över Lejonströmsbron och sedan hem igen på södra sidan älven. Det var full fart på Myrrha, precis som det varit de senaste veckorna. Undrar vad det är som gör henne så här pigg? Hon är precis som den där gången när hon fick högenergifoder på Tåmelägret. Jag kastade lite boll åt henne i djupsnön, vilket till slut resulterade i att vi blev en boll fattigare.

På grund av kylan valde jag att träna inne i parkeringsgaraget idag. Jag tränade sittande i grupp (fast ensam då förstås). Jag jobbar just nu med att få henne att sitta utan att titta sig omkring. Därför tränar jag på korta avstånd och klickar när hon suttit och tittat rakt fram en stund. Idag fungerade det väldigt bra. Jag tränade också på halter i fria följet och att skicka henne till konen, vilket också fungerade bra idag.

Det blev dock ett väldigt kort träningspass. Efter att jag kastat kongen rakt upp i taket så att den sedan landade i en pöl av kondensvatten tog hon kongen och sprang iväg mot utgången. Då förstod jag att hon hade fått nog. Jag vet sedan tidigare att hon inte alls trivs med att träna i garaget. Efter en stund därnere blir hon väldigt seg. Det är nog egentligen inte särskilt nyttigt att vara därnere. När vi kom ut busade vi en stund i kylan in vi skyndade oss in till ett varmt bad (för matte) och en mjuk fåtölj (för hunden).

Slödag

Idag har vi varit lata. Eller i alla fall har jag varit lat och Myrrha har fått finna sig i det. Imorse när jag vaknade, snorig med huvudvärk, var det -13 grader. Därför bestämde jag att vi skulle ha vilodag idag. Jag och Jonas har hunnit med att se tre filmer under dagen och Myrrha har mest sovit.

Men vi har faktiskt tränat lite grann också- metallapportering. Man kan nog lugnt påstå att det är det moment hon gillar minst här i världen. Men just därför behöver vi också träna på det. Idag fokuserade vi på att träna gripande. Hon tar den, men det tar väldigt lång tid innan hon griper och lyfter upp den. Jag satte därför kriteriet att hon skulle ha lyft den från golvet inom fem sekunder för att få klick och belöning. De första övningarna belönade jag med en fjärdedels frolic, men jag märkte snart att belöningen inte var bra nog. Därför övergick jag till att kasta boll istället. Lite svårt inomhus; det gäller att inte ta i för hårt. Hon blev i alla fall klart mer "på" när jag belönade med boll.

På senaste rastningen för en stund sedan tränade jag också lite inkallning med ställande. Jag har bestämt mig för att försöka belöna spontana ställanden istället för att kommendera. Då kan jag förhoppningsvis få till ett betydligt snyggare ställande än vad vi har nu. Först började jag med att busa med henne. Jag peppade upp henne och sprang baklänges med henne framför mig. Vi har tränat ställande på det sättet förut så jag var ganska säker på att hon så småningom skulle stanna utan kommando. Det gjorde hon också. Eftersom detta var ett oplanerat träningspass hade jag varken klicker eller boll med mig, men jag belönade genom att kasta vanten. Den går inte lika bra att kasta som en boll, men hon älskar vantar också så på det viset fungerar den lika bra. Fast det blev förbaskat kallt om min vänsterhand!

Jag upprepade övningen med att springa bakåt några gånger och det fungerade bra. Sedan gjorde jag också en övning då jag lämnade henne och gick ca 15 m bort. Jag kallade inte in henne med kommando, utan visade med kroppen att hon skulle komma. När hon var ca 5 meter ifrån mig stannade hon, fortfarande utan kommando, så att det sprutade snö om tassarna! Jag skyndade mig att belöna med vanten och sedan avbröt vi och gick in.

Nu ska jag planera ett träningspass för imorgon och sedan ska jag lägga mig och läsa en stund.

Välkommen!

Hej och välkommen till min blog. Jag som skriver heter Viktoria, men kallas Vickan för det mesta. På denna sida kommer jag att skriva en del om min hund Myrrha, en australian shepherd, och om vår träning. Vi tävlar mest lydnad, där vi nu kämpar för att få vårt första förstapris i Elitklass. Men vi tränar också en hel del sök som vi båda tycker är jättekul. Förutom det så tränar vi lite spår och uppletande också. Då och då blir det också en runda på agilitybanan och jag gillar också att lära henne olika tricks och konster.