Nu var det länge sedan jag bloggade

Jag har helt enkelt inte orkat med att göra saker eller skriva om vad vi gör och inte gör på grund av diverse problem på i stort sett alla områden i livet. Just nu  känns allt väldigt jobbigt, men jag är i alla fall mycket glad för att jag har Chansa. Hon har blivit lite försummad på sistone, men vi har i alla fall varit på tisdagsträningarna både i veckan och förra veckan.

Förra veckan var hon ganska uppe i varv och hade svårt att koppla av och koncentrera sig, vilket nog beror på att hon är lite understimulerad och på att vi inte tränat inomhus med andra hundar på länge. Men i tisdags gick det riktigt bra och hon brydde sig knappt om de andra hundarna. Dock reste hon sig två gånger på platsliggningen. Första gången beroende på ett missförstånd mellan mig och henne och andra gången tror jag att hon bara blev less på att ligga stilla, för det blev en väldigt lång platsliggning. Men hon låg i alla fall gott och väl den tid som hon ska ligga på tävling och det är jag förstås väldigt nöjd med.

 Kontakt

Foto: Gunilla Hjertström

 Tränar linförighet.

Foto: Gunilla Hjertström

 Jag och Chansa.

Foto: Gunilla Hjertström

Platsliggning. Perle, Gåva, Klumpen, Chansa och Dozer.

Foto: Gunilla Hjertström

Idag har jag varit ledig och hade bestämt mig för att Chansa skulle få den tid och aktivitet som hon förtjänar. Vi tog en promenad och hon fick springa lös på legdorna, men tyvärr blev det inte en riktigt lika lång promenad som jag tänkt mig eftersom Chansa började halta. Men jag hade kameran med mig och tog en del bilder innan vi gick hem igen. 

 Spanar.

Bushunden.

 Full fart.

 Hoppar över ett dike.

 Vackra malleansiktet.

 Räcker ut tungan :-)

Vackraste Chansa.

Snyggmallen.

 Sötaste snönosen.

Men det var väldigt vackert ute, så det blev inte bara bilder på Chansa.

 Vacker vy.

 Frostig kvist.

 Frostigt gräs.

 Frostblomma.

 Mera frostigt gräs. 

Frostigt träd.

 Motljus. 

 Mera motljus.

Det är verkligen extremt lite snö i år. Vanligtvis brukar jag promenera på skoterspåren vid den här tiden på året, men nu finns det inga skoterspår och det är inte ens snö så att gräset är helt täckt. Jag kan inte minnas att det någonsin varit så här lite snö. Alla bilderna nedan är tagna på ungefär samma ställe.

Så här mycket, d v s lite, snö var det idag.

Och så här mycket snö var det den 23 januari 2013

Jag har ingen bild från 2012, för då var min kamera trasig, men så här mycket snö var det den 30 januari 2011.

Lek i lekparken

Under de fyra år som jag har haft Chansa så har hon aldrig varit jobbig inomhus. Ja, i och för sig så kunde hon vara lite halvjobbig när hon var valp och fick sina valpryck på kvällarna, men det är ju helt normalt och inte så mycket att bry sig om. Men den här veckan har hon haft svårt att koppla av och hon gnäller väldigt mycket. Hon kan t o m gnälla när hon ligger bredvid mig i sängen och det har ALDRIG hänt förut, inte ens när hon akut behöver gå ut på natten (då flåsar hon och hoppar ner och går omkring tills jag vaknar). Och igår när hon var ensam hade hon tuggat sönder sin filt. Hon har visserligen några filtar på sitt samvete sedan tidigare, men den här filten har jag haft i över ett år utan att hon rört den.

Jag läser ofta i bloggar, på forum och på Facebook att folk skriver att de promenerat i timmar och/eller tränat lydnad/agility/tricks, men deras hundar kräver ändå mer aktivitet. Många gånger tror jag att folk skriver så för att visa vilken arbetsvillig (bruks)hund med stor motor de har, men oftast tror jag att det beror på att hundarna får för lite nosarbete. Myrrha blev ibland lite jobbig av för lite aktivitet och det enda som hjälpte då var nosarbete av något slag.

Chansa, som verkligen är en brukshund med outröttlig arbetsvilja och energi, har som sagt aldrig krävt aktivitet förrän nu och jag är rätt övertygad om att det beror på understimulering. Det går inte att träna lydnad i någon större utsträckning eftersom det inte finns några isfria ställen (och det har varit uppehåll med inomhusträningen sedan veckan före jul) och det är svårt att spåra när det är så mörkt jämt. Eller, hon kan förstås spåra fast det är mörkt och is överallt, men jag är rädd för att halka på isfläckar som jag inte ser i mörkret. På grund av halkan har hon inte fått springa lös lika mycket som hon brukar och det går ju varken att cykla eller sparka med henne så att hon får röra på sig ordentligt.

Att hon aldrig varit så här jobbig förut borde ju innebära att hon får tillräckligt med aktivering och stimulans i vanliga fall och det är förstås positivt. I morgon är jag ledig och då ska jag aktivera henne med någon form av nosarbete, men idag fick hon nöja sig med en timmes promenad och lite lek i lekparken. Jag vet att det enligt de lokala ordningsstadgarna inte är tillåtet med hundar i lekparken, men det var ingen där och hon fick självklart inte kissa/bajsa där, så jag tycker inte att det gör någonting att vi lekte där en stund.

Några bilder (usla mobilbilder, dock) och en liten film från dagens lekstund i lekparken:

 Balanserar på stockar. 

 Åker karusell (jag försökte filma och fota med karusellen i rörelse, men det blev suddigt och skakigt). 

 Balanserar (man kan inte se det på bilden, men den är rörlig).

 Balanserar.

 Klättrar i en klätterställning. 

Spanar från toppen av klätterställningen. 

Hoppar mellan plattformar i olika höjd.

Chansa är ju väldigt orädd för höjder, olika underlag, rörliga underlag o s v, vilket jag tror beror på att hon har, och har alltid haft, en enorm kroppskontroll. Visst har det hänt att hon har ramlat och även gjort sig illa, men hon är ju inte heller en hund som skapar negativa minnesbilder, så hon fortsätter vara lika orädd ändå :-) Men att leka i lekparken var i alla fall lite mer stimulerande än att bara gå en koppelpromenad. Inte för att det är varken psykiskt eller fysiskt särskilt påfrestande att hoppa och klättra, utan för att hon var tvungen att koncentrera sig på att balansera och sätta tassarna rätt istället för att bara flänga fram. 

Favoritbilder 2013

En tradition här i bloggen är ju att jag lägger upp mina favoritbilder från året som gått och jag tänkte inte göra något undantag i år. Min målsättning för året var att fota mer och utvecklas som fotograf, men jag tror att jag har fotat mindre i år än tidigare. Jag har dock försökt att jobba med lite olika inställningar o s v när jag har fotat och jag är mycket stolt över att jag vann fotoutmaningen med temat "Motljus" på Fotosidan :-) Så visst har jag kanske utvecklats lite, men jag vet inte om mina bilder överlag har blivit så mycket bättre. Här är i alla fall mina favoritbilder från 2013.

 Winter Wonderland

 I Want To Break Free

A Winter's Tale

 Med en enkel tulipan

In The Pool

Flowers Never Bend With The Rainfall

Dandelion

Mellan hägg och syrén 

Summer Blues

Red Red Wine

 Footprints in the Sand

Blå blå vindar och vatten

Jag vill bo i en svamp 

November Rain

Droppar av solregn

Höstens Guld

 Like A Bridge Over Troubled Water

Killer Queen

Jag roade mig också med att ge bilderna titlar efter låtar. Till vissa bilder var det väldigt enkelt att hitta passande låttitlar, medan det var betydligt svårare till andra. 

Gott nytt år!

Nyårsaftonen blev som vanligt lugn för mig och Chansa. Fast det blev faktiskt lite mer livat än vad det brukar vara, eftersom Adam och Kim ville att vi skulle äta middag tillsammans innan de skulle på fest och dessutom var även Natalie och Isabelle här och åt med oss. Vi åt fläskfilé, potatisgratäng och pepparsås med vitlöksbröd och det var mycket gott. Efter maten spelade vi spel ett tag innan vi såg "Grevinnan och betjänten"och de stack iväg på fest. Jag och Chansa satt sedan framför TV:n och åt godis, drack ett glas vin och åt chokladmousse.

Under dagen spårade jag med Chansa. Adam och Kim skulle gå en promenad, så jag skickade några föremål med dem, så fick vi ett spår utlagt :-) Spåret började vid Kims bil och Chansa tog upp det hur fint som helst. Hon spårade väldigt bra, men blev lite störd av att jag blev tvungen att stoppa henne för att det kom en bil och sedan direkt därefter för att det gick en person över spåret precis framför henne. Hon brydde sig dock inte om den personens spår, utan fortsatte att spåra. Dock tror jag att hon missade det första föremålet där. Hon spårade dock bra i början, men efter ett tag kom hon av sig och vimsade på och gjorde annat. Hon började dock spåra igen på slutet och tog sista föremålet, men de andra missade vi (jag är dock inte helt övertygad om att de verkligen låg i spåret, för Adam sa något om att de kastat en av grejerna i snön).

Eftersom hon inte spårade så bra la jag ett nytt spår här utanför och då spårade hon suveränt bra och liggmarkerade fint. Kanske också att hon blev lite förvirrad av att det var två spårläggare på det första spåret. Det är bara tredje gången hon går ett spår som fler än en person gått ut (båda gångerna tidigare har varit på Tåmelägret på Micke Rybergs kurser), men då spårade hon i och för sig bra. Jag vet inte vad som störde henne, men jag vet i alla fall att det inte var smällandet. Det smällde en del redan då, men det reagerade hon inte på det minsta.

Från och med ca kl 18 lät det som att vi bodde mitt i en krigszon. Det låter fruktansvärt högt när de skickar raketer mellan bostadshusen och det låter ibland som att det är bomber som sprängs. Men Chansa är verkligen helt oberörd. Jag rastade henne vid 21.30 och då kom ett par smäller som skrämde mig, men Chansa verkade inte ens höra dem. Hon nosade på med svansen lika högt som vanligt.

Men eftersom jag har haft skottberörda hundar tidigare så vet jag hur hemskt det kan vara, så jag lider verkligen med alla stackars rädda hundar (och andra djur med, för den delen). Den här tiden på året är enda gången som jag är nästan glad att Lyle inte lever längre, för då behöver han i alla fall inte lida av allt smällande.

Vid tolvslaget gick jag ut för att fota lite. Det var visserligen långt ifrån idealiskt väder, men jag hoppades på att jag skulle lyckas få någon bra bild i alla fall. Jag har dock aldrig fotat fyrverkerier med systemkameran, så jag var lite osäker på inställningar o s v, så det bästa jag lyckades åstadkomma var några halvbra bilder.

Jag bestämde mig därför för att ett av mina mål för 2014 är att bli en bättre fotograf. Förra året satte jag inte upp några tävlingsmål och det kommer jag inte att göra för det här året heller. Det betyder förstås inte att jag inte har några tävlingsplaner, men jag tycker inte att det är särskilt meningsfullt att ha som mål att t ex bli uppflyttad, bli godkänd, få förstapris o s v. Jag har hellre som mål att det ska kännas bra och vi ska ha kul än att vi uppnår ett visst resultat.

Mina mål för 2013 var
*att gå spår för Micke Ryberg på Tåmelägret- check.
* att åka på kennellägret - check
* döma lydnadstävlingar- check
* vara testledare- check
* börja bakbeskriva- det fanns det tyvärr inte tid för det det här året heller.

Mina mål för 2014 blir ungefär likadana som förra årets. Jag planerar att åka på Tåmelägret, dock tänker jag inte gå spår för Micke igen. Jag skulle i och för sig vilja det, men jag har ju redan gått för honom två gånger, så jag tänkte bespara honom det :-) Jag vet dock inte än vad jag ska välja, för det är så många bra kurser och lärare. Jag tänker också åka på kennellägret i år igen. Att jag ska döma och vara testledare är väl också ganska givet. Jag har också som mål att prova på någon hundsport som vi inte hållit på med tidigare, men jag vet inte än vad, även om jag har en del idéer. Jag kommer också att hålla minst en kurs under året, förmodligen två eftersom jag inte hållit någon kurs i år. Jag har också som mål att faktiskt utnyttja det årskort på Eddahallen som jag köpte för mina friskvårdspengar och simma en gång i veckan (att jag är där med jobbet en gång i veckan räknas inte!).