Det blåser!

De senaste dagarna har jag och Chansa inte gjort mycket. Eftersom det har regnat har den lilla snö som kommit försvunnit och istället blivit till is, så det är förenat med livsfara att gå ut. I söndags hade det inte regnat något, så det var helt okej att cykla till Medlefors, där klubben hade en uppföljningsdag om målstyrning. Det var precis som förra året en väldigt givande dag med bra diskussioner. Och maten var förstås också god.

Det blev dock inte tid till någon sömn innan jag skulle jobba på söndagsnatten, så det blev en ganska tung natt. Jag höll mig dock vaken ganska bra genom att se en skräckfilm (Sinister, en riktigt bra film). Men när jag kom hem var jag väldigt trött, så jag och Chansa sov hela dagen. Hon är verkligen underbar på det viset. Hon är aldrig jobbig och krävande när jag vill sova på dagen, trots att hon redan sovit hela natten. Hon är för övrigt väldigt sällan jobbig och krävande hemma. Hon kan verkligen konsten att koppla av och slappa, samtidigt som hon aldrig tackar nej till aktivitet :-)

Sedan var Chansa med mig på jobbet på måndag kväll och natt och eftersom jag jobbade med en arbetskamrat som är väldigt hundrädd så fick Chansa mest bara ligga stilla och det är nog det jobbigaste man kan tänka sig för henne, så hon var helt slut hela förmiddagen igår :-)

Men på kvällen trotsade vi blåsten och halkan och begav oss till totohallen för inomhusträning. Det var värre än jag trodde och det tog en evighet att ta sig dit med myrsteg. Men jag ramlade bara två gånger i alla fall. När vi skulle hem fick jag som tur var åka med Susanne till Coop och därifrån var det inte svårt att gå; de hade sandat så mycket på gångvägarna att jag t o m kunde gå i normalt rask takt.

Träningen gick riktigt bra. Att värma upp henne genom att springa runt en stolpe visade sig vara bra, för hon var riktigt alert och med i fria följet, trots att det var många andra hundar runt omkring. Avlämningarna framifrån på apporteringen går också framåt. Nästa gång ska jag dock använda mig av en stolpe för att träna på det, för det funkade mycket bra förra gången. Då får hon upp så hög fart att hon kommer tillräckligt nära. Att ställa sig från liggande är hon helt fantastisk på. Jag använder fortfarande handen som target, men hon reser sig så snyggt i en enda rörelse utan att flytta på en enda tass varenda gång. Hon är ju också sedan tidigare väldigt bra på att hålla positioner eftersom vi tränat så mycket stadga, så det kommer inte heller att vara något problem.

Vi la också en platsliggning och trots att det var en väldigt orolig platsliggning med hundar som låg oroligt och hundar som gnällde och hade alla möjligt ljud för sig och förare som gick fram och tillbaka till sina hundar så låg hon jättebra. Hon nosade lite grann ett par gånger (det är ett problem vi har med träningen i totohallen), men hon låg inte ett dugg oroligt. Dock tyckte hon att det var jättejobbigt, för efteråt när jag satte mig på huk för att ge henne godis var hon lite klängig och kramig.

Idag var det ännu halkigare och blåste ännu mer, så jag har istället koncentrerat mig på att tvätta, städa och göra fint här hemma. Jag har dock inte tagit fram adventsljusstakarna m m, trots att många runt omkring har gjort det för länge sedan. Det är fusk att ta fram dem för tidigt, även om jag längtar efter att få julfint, så jag väntar tills på fredag.

När jag städade hittade jag en av Myrrhas gamla leksaker, en mjukistomte. Myrrha var väldigt försiktig med sina leksaker och jag har sparat flera av hennes favoritleksaker som minnen, men jag kände inget behov av att ha kvar den här så jag gav den till Chansa även om det bara skulle vara för att hon skulle få roa sig en stund med att slita sönder den. Men till min stora förvåning så började hon inte genast att slita i den, utan hon gick och bar på den lite och la sig sedan i bädden och sov. Jag och mamma åkte iväg och handlade och tittade på möbler (jag planerar att köpa en ny soffa) och inte heller när hon var ensam hade slitit sönder den. När jag kom hem blev hon lite upphetsad och bet till i tomten och upptäckte då att den pep, så sedan låg hon och pep med den en lååång stund. Till slut slutade den dock att pipa, tack och lov.

Jag avskyr pipleksaker och har aldrig låtit mina hundar ha sådana. Myrrha var dock ett undantag eftersom hon hade ett så mjukt grepp att de nästan aldrig pep och när hon någon enstaka gång råkade bita till så att den pep blev hon alldeles förskräckt och släppte den. Chansa blir dock oftast väldigt stressad av pipleksaker, men hon blev inte det den här gången, annars hade hon inte fått fortsätta.

I kväll blåser det ännu mer och det är fortfarande bara blankis på vägarna, så jag och Chansa gick ut på gräsmattan vid parkeringen och kastade boll istället för att ta en promenad. Nu ska jag plocka in granriset med ljusslingan som jag har utanför köksfönstret, för jag är rädd att det blåser iväg under natten annars och sedan ska Chansa och jag mysa i soffan resten av kvällen.

Stänga dörren

Den senaste Trick Challenge var att stänga dörren. Det var inget Chansa kunde sedan tidigare, så det var kul att få börja helt från början med ett trick. Först tänkte jag lära henne stänga dörren med nosen med hjälp av en post it-lapp, men som vanligt gav jag upp. Jag har testat att använda post it-lappar som target sååå många gånger, men Chansa bara jagar upp sig och biter i dem och jag blir bara irriterad på henne. Men hon hade i alla fall hunnit lära sig att dörren var viktig, så helt plötsligt hoppade hon upp och stängde den. Jag passade förstås på att klicka och efter ca 5-6 repetitioner hade hon fattat vad hon skulle göra och efter ytterligare 5-6 repetitioner så kunde hon göra det på kommando också. Ibland blir till och med jag förvånad över hur snabbt och lätt hon lär sig saker :-)

I tisdags var vi och tränade på totohallen. När vi kom dit hade vi gott om utrymme, för det var bara jag och Gunilla där. Det kom dock fler eftersom, men det var rätt skönt att ha nästan hela hallen för sig själv ett tag. Träningen gick riktigt bra. Jag har börjat att lära in stå från ligg och jag är riktigt nöjd över hennes teknik. Jag har bestämt mig för att köra på låsta bakben, precis som jag gjorde med Lyle. Han hade dock snygga lägganden bakåt, men det kommer nog att bli en utmaning med Chansa. Jag jobbade också lite med avlämning av apporten framifrån och det går också framåt.

Vi la en platsliggning och hon låg riktigt stabilt och bra, trots att en person örjade kampa med sin hund just som vi ställt upp för att göra platsliggning. När jag bad att h*n skulle sluta så gjorde h*n det, men istället började h*n att ha sin hund att hoppa, gnälla och skälla. Jag behöll därför kopplet på, men Chansa låg verkligen jättefint, trots provokationen, och även om hon nosade lite så var hon jätteduktig.

I onsdags jobbade jag ett extra pass och Chansa fick följa med mamma hem och så lämnade hon tillbaka henne på torsdagen, så när jag kom hem från jobbet väntade en glad hund på mig. Igår var jag ledig, så vi gick en promenad mitt på dagen. Det var mulet när jag gick ut, men sedan kom solen fram medan vi promenerade till ett ställe där jag kunde släppa henne, då solen gick i moln igen. Jag hade lilla kameran med mig, så det blev lite bättre bilder än mobilbilder den här gången, även om det inte precis blev bra bilder.

Chansa undersöker (det fanns en del spår efter rådjur).

Full fart med bollen. 

Självklart var hon ju också bara tvungen att rulla sig i det frostiga gräset. 

Hon rullade sig till hon lyckats göra en frostfri fläck. 

Fina Chansa i frostigt gräs.

På kvällen blev det soffmys med finaste mallen :-)

Idag har jag hållit studiecirkel i passiva markeringar för tjänstehundsgänget. Chansa fick sitta uppbunden och hon var lugn, tyst och snäll hela tiden. Jag tränade lite med henne också, fast inte på liggmarkeringar, utan på att kunna hålla fokus på mig när det är hundar som leker och kampar runt omkring. Det som är allra svårast för henne och som hon inte riktigt klarar av är när hundar leker precis framför henne. Bakom är inga problem och även om det är lite svårt så klarar hon att de leker på sidan om henne. Jag ser på henne att hon verkligen försöker behärska sig när det blir svårt, men ibland klarar hon det inte. 

Efter studiecirkeln åkte jag och Susanne upp på klubben. Hon skulle rätta proven som de blivande (förhoppningsvis) tävlingssekreterarna skrev. Jag tänkte träna lite med Chansa, men det gick inte. Det var alldeles för svårt att gå på den hårda snön. Istället lekte vi och tränade självkontroll med mallebollarna. Nu är hon en trött liten malle som myser med en nästan lika trött matte i soffan :-)

Uppdatering

I helgen har jag och Chansa jobbat i stort sett hela helgen. Det har också varit ganska varmt och det har också regnat, så det mesta av snön har försvunnit och det är mest bara is på vägarna. Det är inte kul att promenera, men jag och Chansa har i alla fall gått till och från jobbet, för cykla med henne vågar jag absolut inte när det är så här halt. Det visade sig dock att haltin, som jag köpte för att underlätta för mamma att promenera med henne, är rätt användbar. Hon kan visserligen dra  även i halti om man inte har kort koppel och hon kan dessutom ta sig ur den, men trots det underlättar den när det är så här halt. 

I onsdags låg snön dock fortfarande kvar och jag var ledig, så jag och Chansa gick en promenad på legdorna. Jag hade glömt att ladda kameran, så det blev återigen bilder med mobilen istället. 

 Soligt och snöigt.

Chansa njuter av snön :-)

Vi tränade lite självkontroll med kongen. 

Snö.

I tisdags var vi på årets första (för oss) inomhusträning på totohallen. Tidigare har det ju varit på måndagar, men i år fick vi tisdagar istället och eftersom jag jobbar natt antingen måndag eller tisdag varje vecka och det är lika många måndagar som tisdagar så passade det mig ganska bra. Chansa löpte så vi höll oss lite i utkanten (så mycket man nu kan i en inomhuslokal), men jag ägnade nog mer tid till att fika än att träna i alla fall. Men den lilla träning vi ägnade oss åt gick i alla fall bra. 

I lördags var det också inomhusträning. Några av de som håller på med tjänstehund på klubben ville att jag skulle hjälpa dem att lära in en passiv markering i spåret, så vi har startat en studiecirkel och vi ska köra några lördagar framöver. Chansa fick också göra lite liggmarkeringar med olika targets och så gjorde vi ett miniuppletande. Jag stannade också kvar en stund efteråt och tränade lite lydnad. 

I veckan har vi också jobbat på trick #13 i vår Trick Challenge. Den här gången var det att spela död, vilket Chansa redan kunde. Dock hade jag lärt henne att göra det på kommando "död", vilket är det kommando jag haft på alla mina hundar. Det är ju dock roligare med "pang" eller något liknande, så när jag lärde Lyle "död" bestämde jag mig för att jag med nästa hund skulle använda "pang" istället, men av gammal vana blev det ändå "död". Därför tog jag det som en utmaning att byta kommando istället och det funkade rätt bra (dock verkar inte jag vara lika läraktig som min hund, för på filmen från lördagens inomhusträning säger jag "död" i alla fall). 

Måndagspromenad

I lördags var jag på ÖND:s utbildningskonferens på Medlefors. På morgonen cyklade jag med Chansa till Moröhöjden, d v s helt motsatt riktning, för att hon skulle vara hos pappa och Maj, och sedan vidare till Medlefors. Normalt sett är det inga problem, men just då var det inte så kul eftersom det var is precis överallt. Så jag fick gå en stor del av vägen när jag hade Chansa med mig, för jag vågade inte cykla och på vägen till Medlefors cyklade jag väldigt långsamt.

Sedan var jag tvungen att cykla hem innan middagen för att ta emot Chansa, som pappa skjutsade hem för att jag skulle slippa cykla dit och hämta henne. Efter att ha duschat och bytt kläder cyklade jag sedan tillbaka till Medlefors för att äta middag. Efter middagen var vi ett antal personer som gick till relaxavdelningen och pratade och drack vin, öl m m. Jag hade tagit med mig badkläder, så jag tillbringade en hel del tid i poolen och sedan i bastun innan jag cyklade hem på isiga gator mitt i natten.

Igår jobbade jag på Morö Backe och Chansa skulle vara hos pappa och Maj, men då vågade jag inte ta cykeln, även om det snöade blötsnö och inte alls kändes speciellt halt. Istället promenerade vi dit mitt på dagen och sedan hem på kvällen, så hon fick en rejäl promenad.

När jag vaknade i morse lyste solen, så mitt på dagen gick jag och Chansa en promenad ute på legdorna. Chansa är överlycklig över snön och går hela tiden framför fötterna och hoppas att jag ska kasta snöklumpar :-) Snöklumpar är verkligen det bästa hon vet. När vi gick hem igår kväll var hon lös och det kom en cyklist i hög fart precis framför henne, men hon tittade inte ens ditåt för att hon hoppades att jag skulle kasta en snöklump :-)

Det var slut batteri i både systemkameran och kompaktkameran, så jag fick lov att fota med mobilen istället. Visserligen blir det ganska bra bilder med min iPhone, men inte kan de mäta sig med bilder från en riktig kamera. Här är i alla fall en del av dagens bilder:

 Bus i snön.

 Full fart.

 Snyggaste mallen.

 Flyger fram. 

 Hela tiden full fart.

 Lite kastande av snöklumpar blev det också.

 Karatestilen :-)

 På jakt efter snöklumpen. 

 Spanar. 

 Ser lite korkad ut. 

 Ständigt full fart. 

 Väntar på att jag också ska komma över diket och upp på vägen. 

 Inte lika bra som med systemkameran, men ett par okej bilder på snö och frostiga grässtrån fick jag i alla fall. 

Långpromenad

Idag var jag ledig och eftersom jag jobbade hela dagen igår och sedan på kvällen lämnade Chansa ensam igen för att gå på Bishop's med min jobbarkompis Cicci så var en långpromenad med Chansa en plan för dagen. På förmiddagen var det soligt och fint, men då hade jag en del annat att göra, så när vi väl kom oss iväg ut på promenad var det inte lika soligt och det började skymma innan vi var hemma igen.

Det blev i alla fall en promenad på 1,5 timme längs strandpromenaden. Det blev till och med en kort spår på bryggan vid Bryggarbacken. Jag band upp henne, gick ut ett kort spår som gick upp och ner på bänkarna och sedan gick vi spåret på en gång. Det fanns många andra fotspår i snön, men jag försökte också gå lite där ingen annan gått, så jag kunde se att hon verkligen följde mitt spår och inget annat. Dock var tempot lite väl högt, men det kan jag förstå med tanke på att det var så färskt och att hon såg mig gå ut det.

Jag tog inte kameran med mig, men jag tog i alla fall en del bilder med mobilen.

 Rullar sig i snön.

 Glad hund. 

Vill att jag ska kasta en snöklump.

 När hon låg tyst och slutade vifta på svansen kastade jag till henne. 

 Poserar på bryggan nedanför Bryggarbacken. 

 Poserar på parkbänk.

 Parkbron i solnedgång.

Det här lilla vattenfallet fanns inte sist jag promenerade på norra sidan av älven. 

Snö!

I veckan har jag och Chansa inte gjort mycket. I söndags var hon hon hos mamma, för jag skulle döma en lydnadstävling (årets sista, nu är det "semester") och eftersom hon löper så fick hon inte följa med. Jag jobbade söndag natt, så vi sov hela måndagen tills det var dags att börja jobba igen på eftermiddagen. Igår blev det en längre koppelpromenad på förmiddagen när vi kom hem från jobbet, men sedan jobbade jag några timmar på eftermiddagen och var på en föreläsning med Mia Törnblom på kvällen.

När jag kom ut från föreläsningen hade det börjat snöa tung, blöt snö och det blåste rätt ordentligt. Till skillnad från de flesta andra gillar jag att gå hundpromenader i sånt väder, så jag och Chansa gick ytterligare en ganska lång promenad.

Idag låg snön kvar, men eftersom det var 0-gradigt så var det ju ganska blött och slaskigt. Chansa och jag gick en promenad på morgonen och Chansa var verkligen överlycklig att snön kommit. Det inträffade också en ovanlig händelse- en karl stannade och ville hälsa för att han tyckte att hon var så fin! När jag hade Myrrha hände det flera gånger i veckan, men Chansa är ju inte alls lika söt och gullig så det händer ytterst sällan. Chansa var i alla fall glad att någon vill klappa henne :-)

Mitt på dagen gick vi en längre promenad. Det blir ju mycket koppelpromenader när hon löper och det är lite långtråkigt, så idag fick hon vara lös en del av promenaden. Nu när snön kommit lämnar hon mig knappt eftersom hon hoppas att jag ska kasta snöklumpar åt henne :-)

Jag hade kameran med mig, men den här årstiden är det inte lätt att ta bra bilder.

 Strandpromenaden.

 Förväntansfull hund.

 Kasta då!

Förväntansfull malle.

 Ivrig. 

 Poserar.

Vi tränade också på självkontroll- hon måste ligga still och sluta vifta på svansen för att jag ska kasta. 

Vi tränar förstås också fortfarande lite tricks och eftersom jag inte lagt ut några filmer på vad vi gjort för den trick challenge som vi är med i på ett tag kommer här några filmer på vad hon lärt sig sedan sist. 

Trick #10 var "peekaboo" och den som la upp tricket specificerade att hunden skulle kunna sitta kvar, komma in mellan benen på kommando, sätta sig och sedan lägga sig. Det skulle tydligen lära hunden kontroll även i hög fart, fast jag håller nog inte riktigt med, främst för att hunden knappast får upp någon fart. Chansa tyckte dock att det var kul och jag lärde henne också att backa ut, för att sedan på "tittut" komma in mellan benen igen. På så vis kunde vi göra det flera gånger på raken. 

Trick #11 var "bow". Det kunde inte Chansa sedan innan, men hon lärde sig det på nolltid, så istället fokuserade jag på att lära henne att hålla positionen längre och även med störningar. 

Trick #12 var "weave" och personen som la upp tricket hade lärt sin hund att gå i en åtta mellan benen. Chansa kan både "genom", som är att gå i en åtta, och "slalom", som är att gå mellan mina ben när jag går framåt, så jag filmade båda. Dock hade hon lite svårt för att gå i en åtta, eftesrom hon blandade ihop det med "tittut" och helst ville hon sätta sig, fast nu med huvudet åt andra hållet. 

Fredagspromenad

Idag var jag ledig och det var soligt och fint höstväder, så jag bestämde mig för att ta en långpromenad i skogen. För att verkligen få en lång skogspromenad tog jag cykeln till skogen och sedan lämnade jag den och promenerade istället. Eftersom Chansa löper cyklade vi ganska långt bort till ett ställe där inte så många andra promenerar med hund. Det är också ett ställe som jag är ganska outforskat för oss och det är ju alltid kul.

Jag hade kameran med mig, men batteriet tog slut innan jag ens kommit in i skogen, så jag fick nöja mig med mobilkameran. Det kändes lite surt, för det var så mycket jag hade velat fota, men som inte blir bra med mobilkameran. Speciellt synd var det när jag fick se ett rådjur ute på legdan. Hade jag haft systemkameran runt halsen hade jag hunnit med att ta en bild, men jag hann inte få upp mobilen, slå koden och få fram kameran innan rådjuret var alldeles för långt borta. Chansa stod och tittade på rådjuret, men var helt kontaktbar och visade inga tendenser till att vilja dra efter. Jag kopplade henne dock för säkerthets skull. Lite senare visade hon dock lite intresse för rådjursspåren och eftersom hon alltid får "fluff i öronen" (som Nalle Puh sa) när hon löper så kom hon inte på en gång när jag ropade, men hon sprang mest runt i cirklar och nosade och visade ingen lust att dra på spåret.

 Den här bilden hade säkert blivit mycket bättre med systemkameran...

 Malle på en stubbe. 

Jag ville att hon skulle posera på den här rotvältan, men jag hade tänkt att hon skulle klättra upp från andra hållet, men hon tog bara ett skutt upp från den här sidan!

 Poserar på rotvältan. 

Mallen som ser ut som ett rådjur :-)

 Bus med bollen.

Poserar på en sten. 

Innan vi cyklade hem igen gjorde vi ett uppletande. Jag vallade en fullstor ruta med fyra föremål och hon tog alla fyra föremålen. Jag tror att hon tog dem inom 5 minuter, men när hon var ute och letade det sista föremålet fick jag se en karl komma med en hund längs stigen, så jag bad honom vänta medan jag ropade in henne och sedan fick han passera innan jag skickade ut henne igen och jag glömde stänga av tidtagningen då. Men hon jobbar i alla fall jättefint och målmevetet ute i rutan och det enda problemet är att hon tuggar lite grann när hon kommer in med föremålen. Det får vi jobba lite på, men det blev bättre när jag sprang ifrån henne på vägen in och belönade med kamp. 

När jag fick se karln med hunden komma gående tyckte jag att det var en mellanpudel, men när han kom närmare visade det sig vara en labrador. Visserligen en mycket liten (men tjock!) labradortik, men ändå... I fortsättningen måste jag nog ha glasögonen på mig även på skogspromenaderna. Fast till mitt försvar måste jag säga att det var motljus och så fort jag konstaterat att han hade en hund så koncentrerade jag mig på min egen hund.

När vi sedan cyklade hem tog vi en längre sväng, så det blev nog ungefär en mils cykeltur + drygt 1,5 timmes promenad i skogen allt som allt. Chansa verkar nöjd, så nu blir det fredagsmys :-)