Det blåser!

De senaste dagarna har jag och Chansa inte gjort mycket. Eftersom det har regnat har den lilla snö som kommit försvunnit och istället blivit till is, så det är förenat med livsfara att gå ut. I söndags hade det inte regnat något, så det var helt okej att cykla till Medlefors, där klubben hade en uppföljningsdag om målstyrning. Det var precis som förra året en väldigt givande dag med bra diskussioner. Och maten var förstås också god.

Det blev dock inte tid till någon sömn innan jag skulle jobba på söndagsnatten, så det blev en ganska tung natt. Jag höll mig dock vaken ganska bra genom att se en skräckfilm (Sinister, en riktigt bra film). Men när jag kom hem var jag väldigt trött, så jag och Chansa sov hela dagen. Hon är verkligen underbar på det viset. Hon är aldrig jobbig och krävande när jag vill sova på dagen, trots att hon redan sovit hela natten. Hon är för övrigt väldigt sällan jobbig och krävande hemma. Hon kan verkligen konsten att koppla av och slappa, samtidigt som hon aldrig tackar nej till aktivitet :-)

Sedan var Chansa med mig på jobbet på måndag kväll och natt och eftersom jag jobbade med en arbetskamrat som är väldigt hundrädd så fick Chansa mest bara ligga stilla och det är nog det jobbigaste man kan tänka sig för henne, så hon var helt slut hela förmiddagen igår :-)

Men på kvällen trotsade vi blåsten och halkan och begav oss till totohallen för inomhusträning. Det var värre än jag trodde och det tog en evighet att ta sig dit med myrsteg. Men jag ramlade bara två gånger i alla fall. När vi skulle hem fick jag som tur var åka med Susanne till Coop och därifrån var det inte svårt att gå; de hade sandat så mycket på gångvägarna att jag t o m kunde gå i normalt rask takt.

Träningen gick riktigt bra. Att värma upp henne genom att springa runt en stolpe visade sig vara bra, för hon var riktigt alert och med i fria följet, trots att det var många andra hundar runt omkring. Avlämningarna framifrån på apporteringen går också framåt. Nästa gång ska jag dock använda mig av en stolpe för att träna på det, för det funkade mycket bra förra gången. Då får hon upp så hög fart att hon kommer tillräckligt nära. Att ställa sig från liggande är hon helt fantastisk på. Jag använder fortfarande handen som target, men hon reser sig så snyggt i en enda rörelse utan att flytta på en enda tass varenda gång. Hon är ju också sedan tidigare väldigt bra på att hålla positioner eftersom vi tränat så mycket stadga, så det kommer inte heller att vara något problem.

Vi la också en platsliggning och trots att det var en väldigt orolig platsliggning med hundar som låg oroligt och hundar som gnällde och hade alla möjligt ljud för sig och förare som gick fram och tillbaka till sina hundar så låg hon jättebra. Hon nosade lite grann ett par gånger (det är ett problem vi har med träningen i totohallen), men hon låg inte ett dugg oroligt. Dock tyckte hon att det var jättejobbigt, för efteråt när jag satte mig på huk för att ge henne godis var hon lite klängig och kramig.

Idag var det ännu halkigare och blåste ännu mer, så jag har istället koncentrerat mig på att tvätta, städa och göra fint här hemma. Jag har dock inte tagit fram adventsljusstakarna m m, trots att många runt omkring har gjort det för länge sedan. Det är fusk att ta fram dem för tidigt, även om jag längtar efter att få julfint, så jag väntar tills på fredag.

När jag städade hittade jag en av Myrrhas gamla leksaker, en mjukistomte. Myrrha var väldigt försiktig med sina leksaker och jag har sparat flera av hennes favoritleksaker som minnen, men jag kände inget behov av att ha kvar den här så jag gav den till Chansa även om det bara skulle vara för att hon skulle få roa sig en stund med att slita sönder den. Men till min stora förvåning så började hon inte genast att slita i den, utan hon gick och bar på den lite och la sig sedan i bädden och sov. Jag och mamma åkte iväg och handlade och tittade på möbler (jag planerar att köpa en ny soffa) och inte heller när hon var ensam hade slitit sönder den. När jag kom hem blev hon lite upphetsad och bet till i tomten och upptäckte då att den pep, så sedan låg hon och pep med den en lååång stund. Till slut slutade den dock att pipa, tack och lov.

Jag avskyr pipleksaker och har aldrig låtit mina hundar ha sådana. Myrrha var dock ett undantag eftersom hon hade ett så mjukt grepp att de nästan aldrig pep och när hon någon enstaka gång råkade bita till så att den pep blev hon alldeles förskräckt och släppte den. Chansa blir dock oftast väldigt stressad av pipleksaker, men hon blev inte det den här gången, annars hade hon inte fått fortsätta.

I kväll blåser det ännu mer och det är fortfarande bara blankis på vägarna, så jag och Chansa gick ut på gräsmattan vid parkeringen och kastade boll istället för att ta en promenad. Nu ska jag plocka in granriset med ljusslingan som jag har utanför köksfönstret, för jag är rädd att det blåser iväg under natten annars och sedan ska Chansa och jag mysa i soffan resten av kvällen.