Förkylning

Nu var det länge sedan jag skrev och det beror på att jag faktiskt inte gjort speciellt mycket värt att skriva om. Jag har varit (är) förkyld och var hemma från jobbet hela förra veckan, så jag har bara gått korta promenader med Chansa. Lite tråkigt att det skulle bli så när hon blev bra i benet och får börja gå lös igen, men inte mycket att göra åt. Jag jobbade dock söndag natt och då var hon hos mamma och hade fått en promenad på 1,5 timme lös i skogen, så lite har hon i alla fall fått röra på sig.

I lördags var jag frisk nog att gå på stan och julhandla lite och sedan gå på klubbfest på kvällen, men helt frisk var jag inte. Jag är faktiskt fortfarande ganska förkyld, även om jag i alla fall har jobbat i veckan.

I tisdags var jag och Chansa på tisdagsträningen. Vi började dock med att lägga om mattorna. Våra mattor var redan utlagda när vi började tisdagsträningarna (av vilka vet vi inte), men de var inte rätt utlagda så vi har flera tisdagar pratat om att göra om och göra rätt och i tisdags var det bestämt att vi skulle göra det. Jag och Jenny började och sedan kom också Susanne och hjälpte till. Det gick bra, men det var lite tungt. Jag känner fortfarande av några muskler som jag nog inte använder så ofta annars :-)

Jag hann också med en hel del träning under kvällen och jag är verkligen supernöjd med Chansa. Hon var helt fantastisk och jag kunde utan problem ha henne lös bland alla andra hundar i stort sett hela tiden. Det var en goldenhane som kastade sig fram och tryckte upp nosen i hennes bak när hon gick fritt följ och eftersom han kom bakifrån blev hon överraskad och vände sig om. Men hon talade bara om att hon inte uppskattade det och kom sedan direkt in till sidan. Och när jag gjorde ett ställande under gång så gjorde samma golden en inkallning precis framför henne i riktning från henne och det ryckte inte ens i henne.

Medan vi tränade hade hon fullständigt fokus på mig och brydde sig inte om att andra hundar sprang, apporterade eller kampade bredvid oss. Hon sprang till och med till rutan fast Klumpen satt uppbunden i en stolpe någon meter utanför rutan. Det syntes på henne att hon inte ens hade en tanke på att hon skulle kunna springa till honom. Hon har verkligen gjort enorma framsteg på alla möjliga sätt och jag är så nöjd och stolt över både henne och mig själv!