Ett år utan Myrrha

Älskade, saknade Myrrha.

Idag är det ett år sedan Myrrha fick somna in och det känns sorgligt. Jag saknar henne fortfarande, speciellt nu när den första snön har kommit. Förra året hoppades jag att första snön skulle hinna komma innan den 10:e så att hon skulle få uppleva det en sista gång, men så blev det inte. Myrrha älskade nämligen snö, speciellt den allra första då hon for omkring som en liten valp och plöjde med huvudet i snön så att hon fick en liten "gräddklick" på nosen.

Lyle gillar också snön och jag försöker vara ute med honom så mycket jag hinner. Det är dock svårt när jag har två jobb. Igår var det soligt och fint och trots att jag jobbade som personlig assistent på morgonen, hade lektioner i svenska på Medlefors på förmiddagen och jobbade som personlig assistent på kvällen hann jag gå en långpromenad med Lyle. Vi var ute i en och en halv timme och han uppskattade verkligen promenaden.

Lyle letar bollen i snön.

Snyggingen

Idag var det inte alls lika fint väder men efter mina engelskalektioner på förmiddagen (och en mycket god lunch) på Medlefors gick vi i alla fall en långpromenad på drygt en och en halv timme. Lite uppletande och en kort pass lydnadsträning hann vi också med innan det var dags för mig att jobba kväll. Nu har jag just kommit hem från jobbet och sitter i soffan och myser med lilla lakritstrollet. I morgon blir det dock lite mindre jobb; jag ska bara jobba på Medlefors och det blir inte någon speciellt tung dag. Och på kvällen ska Lyle och jag upp på klubben på medlemsmöte och på något sätt har jag också tagit på mig att prata lite om klickerträning i samband med medlemsmötet (vilket jag än inte hunnit förbereda mig ordentligt inför).