Lappvattnet

Sedan jag skrev i bloggen senast så har situationen med grannen inte förbättrats nämnvärt. Förra helgen var jag ute på min uteplats och fixade till lite och Chansa satt som vanligt i sin lina, när grannen och hunden kommer gående (hunden var för en gångs skull kopplad). De sneddade över min tomt, grannen la sin tändare (tror jag) på sin uteplats och gick sedan tillbaka, den här gången rakt över min tomt och ännu närmare än förut. Det var helt uppenbart att det inte fanns något annat syfte med det än att provocera.

Jag pratade med hyresvärden förra veckan, men jag vet inte om han har pratat med grannen. Jag trodde att han kanske hade det, men så var det nog inte. Det blev ju äntligen fint väder på midsommarafton och jag ville verkligen sitta ute och äta frukost på min uteplats, men när jag gick ut så satt hunden inne på altanen och morrade åt mig. Jag övervägde ett tag att inte gå ut, men så bestämde jag mig för att jag har all rätt i världen att vara ute på min egen uteplats. Jag beväpnade mig dock med en vattenspruta för säkerhets skull. Chansa fick sitta ute med mig i lina, men jag höll henne ändå nära mig. I alla fall tills jag märkte att hunden var bunden så kort att den inte kunde komma över på min tomt, för då kunde jag dra fram min solstol på gräsmattan och slappna av lite i solen. Jag fick dock en bestämd känsla av att grannen var irriterad för att jag var där, men det skiter jag i.

Att hunden var bunden i kort lina gjorde att jag trodde att hyresvärden pratat med grannen, men det visade sig senare att så nog inte var fallet. Mamma skulle hämta upp mig och Chansa och när hon kom så var grannen ute och fixade med något på framsidan. Hunden låg okopplad framför min ytterdörr, så mamma sa åt den att flytta på sig. Då sprang den in under mammas bil och kom inte ut när grannen lockade på den, så hon fick peta fram den med en sop. När mamma påpekade att hon borde ha hunden kopplad blängde hen bara surt.

Det var i alla fall väldigt skönt för både mig och Chansa att komma till Lappvattnet och slippa både grannens hund och grannen. Chansa och Dolly fick vara ute på gården och leka och på kvällen åkte jag och Chansa ut i skogen och spårade med Jenny och Klumpen. Vi gjorde fyra konkurrensspår, två som vi tog nästan direkt och två med ungefär en timmes liggtid. Klumpen fick börja spåra och Chansa verkade bli taggad när han hittade första pinnen, så när hon fick ta över spåret brydde hon sig inte om Klumpen och hans pinne, utan gick bara förbi och började spåra. Hon spårade bra hela tiden, förutom på det första spåret med längre liggtid. Det gick rakt över ett ställe där de utfordat renar, så det låg en massa renskit där. När hon började intressera sig för annat fick Klumpen ta över spåret och då skärpte hon sig och spårade bra.

Igår gick jag och mamma en liten promenad med Chansa och Dolly och sedan fick Chansa stanna kvar i Lappvattnet tills idag, eftersom jag började jobba mitt på dagen igår och jobbade ett längre pass även idag.

Lite bilder från Lappvattnet:

 En sån här blomma köpte jag också till min uteplats.

 Röd marguerit.

 Chansa och Dolly ute på gården.

 Dolly.

 Dolly är en riktig liten soldyrkare.

 Chansa och Dolly.

 Chansa och Klumpen.

 Klumpen flirtar och Chansa säger "nej tack".

 Chansa och Dolly med varsin kong.

 Dolly fick ett tokryck i sanden.

 Det är inte ofta som Chansa framstår som den lugna och förståndiga...

 Mitt i allt springande blev Dolly trött.

 En vacker dag kommer hon nog att flyga iväg med de öronen. 

 Chansa ligger medan Dolly letar godis. 

 Ibland kan hon också vara riktigt söt.

 Dolly fick göra sitt första godisträd.

Chansa fick också ett godisträd, fast med godiset lite högre upp.