Chansa 2 år

 

 Tyrannens Chica Chansa 2 år

Nu var det återigen ett tag sedan jag skrev här, men idag blir det ett inlägg eftersom min finaste lilla malle fyller 2 år. Det känns som om det var alldeles nyss jag hämtade hem den söta lilla valpen. Söt är hon förstås fortfarande, men lite större har hon blivit. 

Dagen har vi firat med en cykeltur och promenad i skogen. Det var nog en alldeles tillräcklig födelsedagspresent för Chansa, men nu ikväll har hon också fått den sedvanliga födelsedagspresenten, en helt egen skål med popcorn. Det var Jonas som började ge det till Myrrha och sedan har det bara fortsatt. Fast nästa år tror jag faktiskt att Chansa ska få något annat. 

Det var fint väder, så jag passade självklart på att ta kameran med mig. Det har inte blivit så mycket fotat på sistone eftersom vädret har varit så trist. Mest bilder blev det på födelsedagsbarnet.

Finaste mallen i världen.

Sitter fot och väntar på lov att få leta reda på kongen som jag kastat bort.

Här har hon hittat kongen.

Hopp!

Fina Chansa.

Poserar på en stubbe.

Börjar tröttna på att posera och är lite sugen på Frolicen jag håller i handen.

Söta Chansa.

Poserar ännu mer; hon har blivit en riktigt duktig fotomodell.

Men det blev inte bara bilder på Chansa, utan även en del andra bilder.

Solen lyser genom skogen.

Skogsstig.

Vattendroppar i gräset.

Vattendroppe på en gran.

Mera vattendroppar i gräset.

Jag brukar inte låta Chansa leka med pinnar, dels för att hon alltid väljer de största pinnarna så att man riskerar att bli omkullsprungen och dels för att det är stor skaderisk. Dessutom vill jag inte så gärna att hon ska bli lika pinntokig som Lyle var när jag fick honom. Men ibland är jag inte lika noga och idag var en sådan dag. Men jag blev snabbt påmind om ett av skälen till att hon inte brukar få ha pinnar. Hon lyckades bita lös en liten bit som fastnade mellan tänderna i överkäken. Det har hänt förr och hon tycker att det är hemskt obehagligt. Idag verkade det göra hemskt ont också. 

Men även om det var synd om henne kunde jag inte undgå att tycka att hon var söt som direkt kom till mig och ville ha hjälp. När pinnen fastnade försökte hon först krafsa med tassarna på nosen, men sedan kom hon till mig och ställde sig upp med framtassarna mot mig och verkade väldigt angelägen om att få hjälp. Hon tuggade våldsamt för att försöka få bort pinnen, men så fort jag stoppade in handen slutade hon tugga och det var hur enkelt som helst att pilla bort pinnen.

Chansa med sina födelsedagspopcorn.

 

Ibland kan man undra om hon är riktig normal. De flesta hundar skulle nog inte börja med att göra lekinviter när man ställer ner en skål popcorn till dem.

Lite uppdatering sedan sist jag skrev då. I onsdags var det sista onsdagsträningen. Jag passade på att lägga platsliggning med Chansa, både med skott och utan skott. Med skott blev det ingen riktig platsliggning, utan vi var bara på planen medan det sköts och jag passade på att låta henne ligga 2 minuter. På den vanliga platsliggningen låg hon också lugnt i 2 minuter, trots att hunden bredvid vände och vred på sig, pep och satte sig flera gånger så att ägaren fick gå tillbaka flera gånger. Jag står fortfarande precis bredvid, men det är helt klart ett framsteg. 

I lördags var det tävling i sök och lydnad på klubben. Jag var tävlingsledare i trean och eliten och det blev också så att jag var tävlingsledare i tvåan, eftersom en tävlingsledare var lite krasslig och jag hade tid eftersom vi var klara med trean och eliten innan ettan var klar. 

Chansa fick förstås mest sitta bakom kompostgaller och titta på allt folk, men jag hann i alla fall gå en kortare sväng i skogen så att hon fick springa av sig. Jag cyklade ju också dit och hem, så motion fick hon i alla fall. I söndags blev det inte heller mycket aktivering, men vi åkte i alla fall till Furuögrund och hälsade på syrran. Chansa fick dock inte träffa deras nya familjemedlem, geckoödlan Leo. Han var hur söt som helst, men jag är inte säker på att Chansa skulle tycka det.