Höstpromenad

På sista tiden har jag inte använt systemkameran så mycket, men i fredags tog jag den med mig på min och Chansas promenad i skogen.

Iskristaller i gräset.

Glittrande gräs.

Chansa envisades med att släpa med sig ett helt träd. 

Chansa med sitt lilla träd.

Snyggaste mallen.

Vackraste mallen i världen. 

Vi gjorde lite leta boll-övningar.

Full fart i skogen.

Nyfikna mallenosen.

Hösthund.

Innan vi gick på promenaden la jag ett spår ute på legorna. Det var ca 400 m med tre föremål och det fick ligga medan vi promenerade, så liggtiden blev ungefär en timme. Chansa spårade mycket bra, men hon missade det första föremålet och var lite tveksam med att liggmarkera det andra. Det tredje föremålet liggmarkerade hon dock klockrent. 

Chansa spårar.

Belöning med boll när hon hittat ett föremål. 

Under veckan som gått har vi bl a jobbat på trick nr 9 i den trick challenge som vi är med i. Denna gång var det nosduttar som gällde. Chansa kunde redan "dutt" vilket innebär att hon puttar till handen med nosen, men det är ju ingen utmaning att bara göra det hon kan, så jag lärde istället in "touch" som innebär att hon fryser med nosen i handflatan. Jag filmade det tidigare under veckan, men i kväll på jobbet har vi också tränat på  på att hon ska hålla kvar med lite störningar, som t ex att jag bollar med godis, för godis mot henne och kastar godis på golvet. Här är vår film på nose touches:

Igår var vi på klubben mest hela dagen. Jag cyklade upp på förmiddagen för att titta på exteriörbeskrivning. Domaren sa att han tyckte att Chansa var en mycket snygg bruksmalle och det håller jag med om :-) När exteriörbeskrivningen var klar tränade jag lite lydnad med Gittan, Ulla och Mari och sedan skyndade jag mig hem för att göra mig klar för att gå ut och fira en arbetskamrat som fyllt 50. Jag hann tyvärr inte vara med och överraska henne hemma hos hennes son, men middagen på Valentino var i alla fall bra. Maten var god, vinet var gott och sällskapet trevligt :-) 

Första snön

I går eftermiddag cyklade jag och Chansa upp på klubben för att träna lite lydnad med Jenny och Klumpen och Susanne och Jackpot. När jag kom dit var ett annat träningsgäng i full färd med att städa undan allt glassplitter efter ett inbrott. De hade krossat en ruta i dörren, förmodligen i hopp om att kunna sticka in handen och öppna dörren, men det finns inget låsvred på insidan så det går inte. Då hade de krossat en fönsterruta, men troligtvis hade de ändå inte lyckats ta sig in p g a att fönstret är fastkilat efter ett tidigare inbrott. Men det är blir ju ändå skadegörelse och det blir dyrt att reparera, särskilt när det händer så pass ofta (jag tror att detta är det tredje inbrottet i år).

Träningen gick det lite si och så med. Hon gjorde några riktigt fina läggande under gång och det har vi ju haft lite problem med, så det är jag nöjd över. Men hon var inte riktigt i rätt sinnesstämning för att träna och det blev en del ljud och kampande med kopplet och dessutom blev hon arg flera gånger, ibland bara för att jag ville rätta till halsbandet och en gång t o m för att jag skulle klappa henne.

Det beror på en händelse på onsdagsträningen för ett par veckor sedan då en person hanterade henne på ett mycket olämpligt sätt. Det har gett problem som kommer att ta långt tid att reparera och det känns inte alls speciellt kul. Vi avbröt i alla fall träningen och gick en promenad i skogen och lekte lite istället och sedan körde vi ett kort pass lydnad igen. Då gick det mycket bättre.

Det absolut bästa var dock att hon i en liten paus helt plötsligt la sig ner och tittade på mig som om hon ville säga "ser du vad duktig jag är". Vi hade just innan tränat på snabba lägganden så jag skrattade lite och talade om för henne att hon var en knasboll. Då plockade hon upp något från marken och släppte ner det mellan tassarna igen. När jag tog upp det var det min klicker!

När vi skulle börja träna upptäckte jag att jag hade tappat den, men jag trodde att jag hade tappat den i skogen. Tydligen hade jag tappat den innan vi gick ut i skogen och jag hade garanterat aldrig hittat en grön klicker i grönt gräs i mörkret på en icke upplyst plan om det inte hade varit för henne. Och jag är mycket stolt över att hon liggmarkerade den istället för att plocka upp den. Det börjar kanske sitta, det där med liggmarkering :-)

Efter träningen hade vi instruktörsmöte och sedan blev jag, Jenny och Susanne kvar och pratade ganska länge, så det var verkligen svinkallt när vi cyklade hem. I morse när jag vaknade var det vitt ute och det snöade lite grann. Det mesta har försvunnit nu, men Chansa var i alla fall glad åt den lilla snö som kommit.

 Det luktar mycket i snön. 

 Poserar.

Och även om det bara är lite snö, så går det att rulla sig :-)

Höst

Hösten är min favoritårstid. Luften är så mycket klarare och det är mycket roligare att träna när man inte svettas hela tiden. Soliga höstdagar med alla dessa färger är fantastiskt vackra, men jag gillar faktiskt den andra sidan av hösten också, d v s regn och blåst. Det är förstås mysigt att sitta under en filt i soffan med en god bok och en kopp te sådana dagar, men jag tycker faktiskt också om att promenera i sådant väder. Inte minst för att jag tydligen är rätt ensam om att göra det, så vi brukar få ha skogen för oss själva.

Den här hösten har varit rätt varm och det har varit några riktigt fina, soliga dagar. Två gånger i veckan har jag och Chansa spårat hårda spår i grusplanen. Det passerar ju rätt mycket folk över planen eftersom det är en genväg till och från Coop, så ena gången passerade det minst fyra personer över spåret bara medan jag höll på att gå ut det. Det är dock inget som är någon svårighet för Chansa. Hon spårar verkligen jättebra. Ibland kan man se att hon intresserar sig för de färskare spåren, men för det mesta spårar hon bara vidare. Liggmarkeringarna funkar också riktigt bra, även på gräs. I tisdags hade jag kameran med mig för att ta lite höstbilder.

Träd i höstskrud.

Vackra höstfärger.

Gula lönnlöv.

Under lönnen.

Men det blev förstås en del bilder på Chansa också. 

Belöning efter en väl utfört spår.

Vill träna mer.

Godisträd.

Inget godis här...

...men här verkar det finnas något.

Vi har förstås också tränat lite lydnad och förutom att hon fortfarande har svårt med ligg under marsch så går det riktigt bra. Onsdagsträningarna är slut för året, men eftersom jag alltid är ledig på onsdagar så cyklade jag upp och tränade ändå. Jag var inte helt ensam där, men nästan. Jag är mycket nöjd med träningen. Hon var fokuserad på mig trots att Jenny och Klumpen tränade på andra halvan av planen och lekte med både bollar och kampleksaker. Vi la också en platsliggning och jag belönade Chansa med en boll, medan Jenny belönade Klumpen med kamp och Chansa valde att fortsätta leken med mig istället för att springa dit!

Vi har också tränat på de tricks som varit i vår trick challenge på det engelska forumet. Det har dock inte varit speciellt utmanande tricks för vår del. Trick nr 5 var inkallning. Jag valde att göra en tävlingsmässig inkallning, kasta iväg en kong och kalla in henne på väg mot den samt några inkallningar på promenad. Det var inte speciellt svårt, men innebar trots detta vissa risker. Det regnade extremt mycket och jag halkade på en träbro över ett dike, föll baklänges och slog i bakhuvudet så att det blev alldeles vitt för ögonen och jag kunde känna hur huvudet slog i och studsade upp igen av kraften. Det visade sig dock att jag inte slagit något väsentligt, för efteråt gjorde det inte ens ont och jag fick inte ens en liten bula. Dock hade jag lite, men bara lite, ont i nacken i ett par dagar. Kameran fick nog också en smäll, för de sista filmsnuttarna jag tog strax innan funkade inte och det var ett underligt ljud på den sista filmsnutten som gick att se.

Kameran hämtade sig dock med lite vila (precis som jag), så det gick alldeles utmärkt att filma trick nr 6, som var skall. Chansa kan inte tävlingsmässigt skall, men det är ju inte särskilt svårt att få henne att skälla.

Trick nr 7 var snurra och det kunde hon inte. Jag har visserligen påbörjat träningen en gång, men på något vis lyckades jag lära henne att tackla mig med baken samtidigt som hon snurrar och sedan dess har vi inte tränat på det. Det är minst ett år sedan, men hon kom ändå ihåg att hon skulle tacklas med baken :-) Fast jag lyckades lära henne att snurra, även om det inte är någon imponerande snurr.

Trick nr 8 var att hålla föremål i minst tre sekunder utan att tugga. Att hålla utan att tugga har vi ju tränat sedan hon var valp, så det var ju inga problem. Det var bara att välja ut några föremål som hon skulle kunna hålla och sedan filma. Mest stolt är jag för att hon kan hålla ett Digestivekex (och även annat ätbart) utan att äta upp det :-)

Besök hos hundfysioterapeuten igen

Idag har jag och Chansa varit hos hundfysioterapeuten igen. Det var nästan två månader sedan sist trots att han sagt att vi skulle komma tillbaka om en månad. Och dessutom har ju Chansa tappat ena viktmanschetten och jag har inte kommit mig för att gå och köpa nya, så dem har vi inte använt på det sätt han sagt att vi skulle. Jag har förstås märkt att hon inte har blivit sämre, men jag trodde inte heller att det hade blivit bättre.

Men det hade det! Hon är i stort sett bra nu och vi kan köra på som vanligt. Dock tyckte han att vi skulle fortsätta att använda viktmanschetter på promenaderna, så jag hade tänkte köpa nya innan vi gick därifrån, men då berättade Veronica att hon skulle beställa hem nya viktmanschetter i rosa och limegrönt och då bestämde jag mig för att vänta. Självklart vill Chansa ha viktmanschetter i någon snygg färg! (i alla fall vill hennes matte det).

Det största förändringen var dock hur lugn hon var. Första gången jag var dit ville hon inte alls bli tvingad att ligga stilla av en främmande karl och jag tyckte att det var bäst att sätta på henne munkorg, speciellt eftersom hon nog hade ganska ont då, men hon har blivit lugnare och lugnare och idag gick det mycket bra.

För det mesta tyckte hon att det var skönt, men ibland gjorde det lite ont så hon blev lite arg ett par gånger, men eftersom Tomas är så lugn och verkligen kan handskas med bångstyriga hundar så blev hon direkt lugn igen. När han var klar kom hon och sa hej till mig och gick ett varv runt rummet, men sedan gick hon tillbaka till honom och ville gosa lite mer :-) Tomas var förstås nöjd med att hon blivit bättre fysiskt, men mest fascinerad var han av att hon var så lugn den här gången jämfört med första gången.

Chansa får massage:

Jag promenerade in till stan och hem igen och eftersom det var EFIT idag tog jag bilder, men när jag kom till jobbet på eftermiddagen glömde jag mobilen i jackfickan och glömde därmed också bort att fota så det blev inget EFIT. Men jag tyckte om dessa bilder från förmiddagen:

Den här bilden tog jag 7.30 när jag promenerade in till stan.

Och den här bilden tog jag 9.30 när jag tog strandpromenaden på hemvägen. 

Tricks

I onsdags gjorde jag något mycket ovanligt- jag var på onsdagsträningen utan hund! Min mamma bodde här i början av veckan och när hon i onsdags åkte till syrran tog hon Chansa med sig. Men eftersom jag hade nyckeln till kassaskåpet så cyklade jag ändå upp till klubben så att det skulle kunna bli någon skotträning. Jag hade tänkt cykla hem tidigt, men så blev det förstås inte.

I torsdags tog jag bussen till Byske efter att ha jobbat hela dagen samt varit och ätit smörgåstårta och sedan stannade jag där till lördag förmiddag. I fredags regnade det hela dagen och eftersom syrran jobbade och inte hade tid att baka till sitt födelsedagskalas på kvällen så stannade jag inne och bakade och lagade mat istället för att gå ut och spåra med Chansa som jag egentligen hade planerat. 

På fredagskvällen kom en massa folk och vi åt smörgåstårta m m och sedan de åkt hem spelade vi kort resten av kvällen. På lördag förmiddag skulle jag och Chansa gå en promenad med Fia och Matte, men jag fick så ont i benhinnorna att jag inte klarade av att gå en promenad i deras tempo. Istället vek jag och Chansa av och promenerade Strandvägen tillbaka. Jag hade bara mobilen med mig att fota med och dessutom var ju vädret rätt så dystert, så det blev inte några vidare bra bilder:

 Chansa sprang fram och tillbaka mellan mig och vattnet.

 Full fart som vanligt.

 Utsikt mot Hamncaféet.

Chansa fick bada lite grann, kanske sista gången för året.

Efter att ha gått Strandvägen var det mycket bättre i mina benhinnor, men på vägen började jag känna av dem igen. Därför bestämde jag mig för att springa istället eftersom jag aldrig får ont i benhinnorna när jag springer. Dock var det väldigt länge sedan jag sprang, så konditionen var ju inte precis på topp, så jag varvade mellan att springa och gå. 

När jag åkte hem lämnade jag Chansa kvar eftersom jag först skulle jobba ett 24-timmarspass och sedan  jobba söndag natt, så mamma lämnade tillbaka henne i morse när hon åkte till jobbet. Eftersom jag varit vaken hela natten har vi dock sovit en stor del av dagen. Men vi har också hunnit med en kortare promenad och tränat lite tricks. 

Jag är medlem på ett engelsk hundforum och där har de en "trick challenge" och då Chansa inte kan speciellt många tricks jämfört med mina tidigare hundar tänkte jag att det kan vara ett bra få lite motivation till tricksträningen. 

Det första tricket var "vacker tass" (paw) och det kunde hon redan.

Det andra "tricket" var "ligg" (jag ser dock inte det som ett trick, utan mer vardags- och tävlingslydnad) och det kunde hon förstås också redan:

Det tredje tricket var dock lite av en utmaning för oss. Tricket var "blyg" eller "skäms", d v s att gömma ansiktet under tassen. Chansa är ingen naturligt "tassig" hund, så det var lite svårt att få henne att förstå. Jag testade med att frishejpa, men insåg att det skulle ta alldeles för lång tid (vi hade bara ett par dagar på oss). Jag testade att använda target, men då blev hon alldeles vild och galen. Jag testade att gå emot mina träningsprinciper och locka och då fick jag henne visserligen att utföra beteendet, men eftersom hon inte är van vid att jag lockar så fattade hon aldrig riktigt vad det var hon skulle göra. 

När jag lärde Myrrha att vara blyg använde jag en tejpbit på nosen som hon då försökte ta bort med tassen så att jag kunde klicka och belöna, så det testade jag förstås också. Men Chansa är inte speciellt känslig så hon struntade fullständigt i det och sprang glatt omkring med en tejpbit på nosen. Till slut testade jag att sätta tejpbiten mitt i pannan och då försökte hon faktiskt ta bort den så att jag fick klicka och belöna. Och då fattade hon nästan på en gång vad det var hon skulle göra, även om jag några gånger fick påminna henne lite genom att peta henne i pannan. 

Och i eftermiddag, när vi hade sovit klart, lärde jag henne dagens trick challenge som var "vinka". Hon kunde inte det innan, men det tog ca 10 repetitioner så kunde hon det. 

Liten uppdatering

Nu var det återigen ett tag sedan jag bloggade. Till stor del beror det på att jag lagt bort dosan som jag behöver för att föra över bilder från kameran till datorn och inte kom ihåg var jag lagt den. Det känns inte lika kul att bara skriva, i alla fall om man inte har något viktigt eller vettigt att skriva om. Men nu är den återfunnen och jag har kunnat föra över bilderna till datorn. 

Det har varit väldigt fint väder hela september, men en dag regnade det och jag passade på att ta med mig kameran ut och ta en bild på de dubbla regnbågarna:

En dag för ett tag sedan råkade jag se genom köksfönstret att grannens hund var lös ute på gräsmattan. Jag har aldrig sett henne ha honom lös, så jag stod och tittade en stund, men såg ingen människa med honom. Jag tog Chansa med mig ut för att han skulle vilja komma till mig, men de ville bara busa. När jag gick ut själv utan Chansa och ropade på honom så kom han och jag kunde ta fast honom. Jag ringde på, men grannen var inte hemma. Eftersom det var varmt satte jag mig ute med Chansa och Eros, som han heter, och läste en bok så att jag skulle se om hon kom hem.

Det började dock åska lite grann och då blev han rädd och ängslig så jag satte en lapp på grannens dörr och tog med honom in. Det är verkligen tur att jag har en väldigt snäll hund som accepterar att jag tar hit andra hundar. Det blev dock ganska mycket bus till att börja med, men sedan lugnade de sig och ett par timmar senare kom grannen och hämtade honom. Tydligen hade någon petat upp kedjan på balkongdörren så att inte bara hunden utan också alla hennes katter kommit ut.

 Eros

I slutet på augusti är det ju Matfesten här i stan och jag var dit och åt två gånger.  På fredagen åt jag lunch med en jobbarkompis och då tog jag Chansa med mig. Vi åt en tallrik med lite blandade rätter, bl a nudlar, vårrullar, någon typ av sesambollar och sushi. Jag har aldrig ätit sushi förut, så jag tyckte att det var en bra idé att testa när det också fanns annat att äta så att man inte behöver gå hungrig om man inte gillar det. Och jag tyckte inte att det var speciellt gott, så jag smakade på alla tre sushibitarna men gav resten till Chansa (som åt upp två av dem, men inte den tredje). 

Dagen efter var jag testledare på ett MT på klubben och efteråt for jag, Eva och Malin på Matfesten och åt. Då åt vi fläskfilé med lite tillbehör + friterad camembert med hjortronsylt. Det var riktigt trevlig och vi blev kvar rätt länge. 

 Chansa på matfesten.

Jag och Chansa har också som vanligt varit på onsdagsträningarna och som vanligt har det blivit mer fika och prat än träning. Fast vi har tränat och det mesta går riktigt bra. Platsliggningarna har det gått både bra och dåligt med. Förra veckan drog hon från platsliggningen för att hon inte alls var i rätt sinnesstämning. Igår låg hon, trots att hon egentligen inte var i rätt sinnesstämning då heller. Vi la två platsliggningar och andra gången låg hon lugnare och jag är mycket imponerad av att hon låg trots att det var en som kampade med sin hund rakt framför samt en som kastade en boll till sin hund vid sidan av. Det ryckte i henne, men hon låg kvar. 

Förra veckan imponerade hon också stort på mig när hon stod kvar bredvid mig, utan att ha någon särskild uppgift att utföra, medan Jenny och Klumpen tränade apportering. Igår var hon dock inte alls lika duktig, utan var ganska uppjagad över allt möjligt. Hon fick till och med ett av sina vredesutbrott som hon hade när hon var yngre. Hon har inte haft några sådana utbrott på väldigt länge, säkert inte på 1,5-2 år, men jag hade ont i huvudet och tröttnade på att hon blev stressad över småsaker och korrigerade henne lite hårdhänt. Jag VET att det inte fungerar på henne, men jag tappar också humöret ibland. 

 Chansa sover i soffan efter ett lydnadspass.

I fredags gick jag och Chansa en långpromenad i skogen. Det var väldigt länge sedan vi bara promenerade och jag tror att Chansa hade kul. Det var soligt och rena sommarvärmen, så jag hade kameran med mig:

 Vi gjorde lite övningar i självkontroll ute på legorna. Här kommer Chansa med kongen som hon fått lov att hämta. 

 Poserar och är söt framför en gran. 

Lite vackrare. 

 Svampfamilj.

 Vi gjorde också ett par uppletandeövningar i skogen. 

 Chansa vill hitta på mera kul.

 Plockar upp kongen i farten.

Det ser ut som höst, men vädret säger sommar

.

Förra helgen var Chansa hos mamma eftersom jag jobbade långa pass, men i måndags gick vi ännu en lång promenad med Jens och hans jack russell Kajsa. Vi gick strandpromenaden på norra sidan nästan ända bort till dammen innan vi vände och gick tillbaka, så det blev en promenad på tre timmar. Det var väldigt varmt, så vi stannade ett par gånger så att Chansa fick simma lite och Kajsa fick blöta magen lite 

Chansa och lilla Kajsa.