Tävlat appellen

I går var det lydnadstävlingar på klubben, så jag och Chansa promenerade upp (punktering på cykeln, igen!) efter lunch för att göra i ordning. Min uppgift för dagen var egentligen att enbart att vara skrivare till Cissi för att få en chans att lära mig ytterligare lite mer av henne (hon var min lärare på domarutbildningen), men efter lite konfererande med Cissi och Frida så blev det jag som skulle döma lydnadsklass I. Men jag fick i alla fall vara skrivare åt Cissi på eliten och Frida bakdömde, så det var lärorikt och kul. Det var dock väldigt varmt att stå ute på en lydnadsplan och döma/skriva och lite solbränd blev jag. Det var också väldigt jobbigt för hundarna i värmen.

Idag var det lika varmt och det var 18 grader redan när jag och Chansa promenerade till klubben kl 7 på morgonen. Jag skulle tävla appellen och ville vara där i god tid så att Chansa skulle få vila och dricka lite. På uppvärmningen kändes hon fantastiskt fin och hon var verkligen med mig, men så fort vi kom in på planen så tappade hon kontakten med mig och det blev en bedrövlig linförighet, som vi fick 6-6,5 för. På framförgåendet gick hon ut bra, men såg sedan en sprayfläck där gruppen skulle stå på framåtsändandet så hon fastnade i att nosa på den, så vi gav upp det momentet. Läggandet funkade klockrent när jag tränade innan vi gick in på planen, men inte när det väl gällde. Det kändes nästan som att hon var lite ängslig och inte ville lämna min sida. Men sedan började betygen bli betydligt bättre. med 9-9,5 på inkallningen, 9-10 på apporteringen och 8-9,5 på hoppet (hon slog i, men ena domaren hörde nog inte det).

Sedan var det dags för budföring, vilket hon ju i vanliga fall älskar och gör hur bra som helst. Fast just idag passade det inte. Efter budföringen var det dags att åka ut i skogen och spåra. Vi fick stå och vänta en ganska lång stund och det fanns ingen skugga. Chansa var trött och hon t o m la sig ner på vägen medan vi väntade. Jag hade därför mina tvivel om hon överhuvudtaget skulle spåra, men det gjorde hon. Hon gick ut bra och spårade fint. Det var dock ganska snårigt och jag hade fullt sjå med att hålla reda på linan. Jag tyckte också att hon började vimsa på väldigt mycket och ett tag var jag övertygad om att vi var på villovägar och jag var precis på vippen att ge upp när hon helt plötsligt hittade en pinne.  Sedan spårade hon jättefint resten av spåret och tog slutet. Tyvärr missade hon ju första pinnen, så vi fick betyg 8-7,5 och domarna tyckte att det var väldigt synd att hon missat en pinne, för hon spårade mycket bra.

Därefter åkte vi tillbaka till klubben och tog en lunchpaus medan elitspårhundarna gjorde klart sin lydnad innan vi skulle göra platsliggningen. Konstigt nog var jag inte speciellt nervös över platsliggningen, vilket ju borde vara det jag var mest nervös för. Chansa låg väldigt fint och när en av de andra hundarna reste sig låg hon lugnt kvar och sökte kontakt med mig. Sedan började hunden bredvid henne rulla sig och DÅ blev jag nervös. Chansa låg och sneglade på den andra hunden, men det syntes på henne att hon verkligen ansträngde sig för att ligga kvar. Och det gjorde hon och hon fick 10-10 på platsen! Jag är så stolt över henne för det.

Medan vi väntade på prisutdelningen satt vi i stugan där det var svalt och skönt och Chansa fick leka lite med Ängla. Jag passade också på att spola av henne i kranen ute, som någon fixat till under dagen, och det njöt hon verkligen av. Det var inte några strålande resultat varken i appellen eller elitspåret, med bara godkända resultat. Jag och Chansa vann appellen med 220,75 poäng och fick en liten pokal och ett koppel (jag valde ett lila, förstås). Det känns föstås lite retligt att missa uppflyttet med 3,25 poäng, men jag är trots allt ganska nöjd ändå. Hon höll ihop hela tävlingen och även om hon blev trött av värmen så spårade hon jättebra.

Chansa med sin lilla pokal och kopplet som hon vann. 

Lappvattnet

I helgen har jag och Chansa varit i Lappvattnet. Erik, Lina och barnen var också där hela helgen och Fia, Matte och barnen var där och åt middag i fredags. Tyvärr var vädret inte det bästa, men det var kul ändå. Vi spelade spel, åt grillat och hade trevligt hela helgen.  I lördags gick jag och Chansa en promenad till sandtaget där hon fick motionera lite och i söndags gick vi en promenad samt spårade. Chansa har för övrigt uppfört sig exemplariskt hela helgen och mest legat och sovit, trots att det sprungit högljudda barn omkring henne.

Några bilder från helgen:

Spelar Skip-Bo med Isabell.

 Spelar Yatzy med Liam. 

 Regndroppar på grankvist.

 Regndroppar i motljus.

 Vattendroppar på blad. 

Söta små skogsblommor. 

Chansa.

 Chasa i sandtaget.

 Redo för lite motion.

 Kämpar på i sanden.

 Lycklig, smutsig hund.

 "Poserar" på en sten. 

 Platsliggning i sandtaget (ja, det är en hund på båda bilderna). 

 Balansträning på en trädstam.

 Full fart på skogspromenad.

 

Ibland ser hon inte så intelligent ut. 

 Snygg hund.

Vi busade med mallebollen och jag hängde också upp en kampgrej i ett träd så att hon fick hoppa för att försöka få tag på den. 

 Provar en annan strategi. 

 Och till slut lyckades hon faktiskt få ner den.

 Spårar. 

 Får belöning för att hon hittat alla pinnar och spårat fantastiskt bra.

 Väntar på att jag ska linda upp spårlinan. 

 Dricker i vattenhålet, som vanligt. 

När jag åkte hem i söndags stannade Chansa kvar eftersom jag skulle jobba, men hon kom hem igen igår morse. Vi hann inte träna så mycket igår eftersom jag hade både personalmöte och jobb, men idag har vi varit på onsdagsträning. Vi hann träna lite grann innan det blev för mycket folk och sedan blev det en lång fikapaus innan vi körde ett pass till när de flesta hade åkt hem. Hon var mycket duktig, både på och utanför planen. Jag är så stolt över vilka framsteg hon har gjort på sista tiden!

Onsdagsträning och sök

Igår var det inte riktigt min dag. Eftersom det var onsdagsträning skulle jag och Chansa cykla upp på klubben i god tid, men vi hann inte speciellt långt. Helt plötsligt hamnade Chansa framför cykeln och linan fastnade på något vis i stänkskärmen så det blev tvärstopp och jag mer eller mindre flög över styret. Jag klarade mig dock utan skador, men det var svårt att få loss linan från cykeln och stänkskärmen var så hoptryckt att hjulet knappt snurrade. Jag ringde Susanne och fick skjuts av henne och medan jag väntade lyckades jag faktiskt bända och bryta på lite olika ställen så att cykeln faktiskt började gå. Fast den är inte helt okej, för den låter lite konstigt och vibrerar när jag bromsar.

När jag kom hem efter onsdagsträningen lyckades jag sparka in lilltån i soffan och det gjorde däremot väldigt ont. Och strax därefter öppnade jag en flaska med Loka och det blev som en fontän och sprutade över hela mig, så jag fick byta både byxor och tröja.

Men jag är ändå mycket nöjd med dagen, för träningen gick så fantastiskt bra. Hon var koncentrerad och fokuserad på mig hela tiden. Hon låg platsliggning medan Susanne och Jackpot apporterade precis framför henne och hon låg hur bra som helst fast apporten kastades, Jackpot sprang och Susanne tjoade och uppmuntrade. Och flera gånger dessutom! Jag la henne också vid den gemensamma platsliggningen och hunden bredvid var lite orolig, men det gick bra. Mot slutet reste den sig och matten röt åt den, men Chansa bara låg och tittade på mig! Hon har verkligen gjort enorma framsteg, det lilla yrvädret.

Chansa och Jackpot i Susannes nya bil. 

 Jackpot skulle lära sig att springa mellan benen och ta bollen, men han hade lite svårt att förstå och provade bl a att hoppa.

 Och att göra lekinviter.

Men till slut så fattade han vad han skulle göra. 

 Chansa avlämnar framifrån. Jag tycker fortfarande att hon är lite för långt ifrån, men jag får henne inte närmare eftersom hon sätter sig bakåt. 

 Chansa pussas med Susanne. 

 Jackpot vilar i skuggan. 

 Eva och Vilja. 

 En kines på besök. 

 Jag och Chansa. 

 Eftersom det var så lite folk passade jag på att leka lite på agilitybanan när de flesta åkt hem. Jag hade också tur att få lite fotohjälp av Linnea. 

 Chansa på väg ut ur tunneln. 

 Chansa hoppar, fast hindren var inte riktigt på hennes höjd. 

Idag var det sökträning. Eftersom det är en röd dag bestämde vi att köra redan på morgonen och det passade mig bra eftersom jag jobbar i kväll. Vi blev inte heller så många eftersom några hade annat för sig. Först körde jag ett skick där hon fick hitta figge och markera med lösrulle och sedan blev det två tomskick och så avslutade vi med en hitta-övning. Hon tog lösrullen bra och kom med den och hennes påvis var som vanligt fantastiskt bra. Det första tomslaget gjorde hon jättebra, men på det andra försvann hon och var borta ett tag och när hon väl kom så tuggade hon på något som hon skyndade sig att äta upp innan jag hann fram. 

Sedan fikade vi och så körde vi lite till. Då körde jag två skick med lösrulle och belöning efter påvisat och det gick riktigt bra. Hon tar rullen bra och kommer med den direkt. Hon till och med höll den hela vägen fram, vilket hon inte alltid gör, och hennes påvis är som sagt alltid väldigt bra. 

 Anna och Udo.

 Udo på väg ut att söka figurant. 

 Dex fick prova på sök för första gången. 

 En glad golden hittade Anna i skogen. 

Chansa på väg in efter ett tomslag och får kamp som belöning. 

 Chansa på väg ut på påvis. 

 Lek och bus efter väl utfört arbete. 

Efter söket tränade jag och Chansa lite lydnad på klubben. Jag körde igenom hela appellydnaden och det mesta funkar väldigt bra. Framförgåendet är förstås långt ifrån klart, men sedan jag började träna med att springa runt pinnarna så går det väldigt fort framåt. Hon har börjat gå ut lite längre efter hoppet sedan jag använt target några gånger och hon griper mycket bättre i apporteringen också. Dock sätter hon sig för långt ifrån enligt min smak, så vi får jobba lite på det samt på snabbare lägganden. Och såklart finns det också detaljer i fotgåendet som kan slipas lite.

Chansa hoppar.