Prova på hundkapp

Två gånger per år har de prova på-dagar på hundkappbanan och de brukar nästan alltid lyckas pricka av dagar när jag jobbar (vilket kanske inte är så märkligt med tanke på att jag förut bara var helt ledig var sjätte helg). Förra året var jag visserligen ledig en av gångerna, men då var Chansa skadad och kunde inte få springa. Men nu har vi äntligen haft möjlighet att vara med.

Man kunde först få prova på släphare, vilket är vad man brukar börja med för att tända hundarna, så även om jag inte egentligen trodde att Chansa behövde någon hjälp att väcka lusten att springa gick vi dit. Det var dock så lång kö med en massa hundar, så Chansa blev rätt stressad, dels av att se andra hundar springa och dels av att en del av de andra också var ganska stressade. 

Så vi gav oss på att springa på stora banan på en gång. Chansa gick igång redan när hon såg trasan åka iväg första gången, så jag trodde inte att det skulle bli något problem att få henne att springa. Och det blev det inte heller. Hon startade utan tvekan och sprang hela varvet runt. Dock har hon lite bytesrespekt, för när "haren" stannade så gjorde hon en båge och sprang förbi, för att sedan vända om och kolla vad det var.

 Full fart.

Foto: Moa Holmberg

 Greyhound eller malle?

Foto: Moa Holmberg

 Chansa i sista kurvan.
Bilden lånad från Skellefteå hundkapp

 Snart i mål.
Bilden lånad från Skellefteå hundkapp

Springer förbi trasan.
Bilden lånad från Skellefteå hundkapp

Det förvånade mig inte ett dugg, eftersom jag sett henne hoppa högt för att undvika fågelungar på marken och hålla sig på avstånd från igelkottar, även om hon kan skälla på dem. Hon har definitivt stor jaktlust, men litet intresse för bytet (i alla fall tills hon konstaterat att det är en trasa). Även på MH:t stannade hon och sträckte sig fram och nosade med lång hals och långa bakben innan hon insåg att det var en trasa (första gången; andra gången grep hon direkt). Hon har ju heller aldrig i hela sitt liv dragit på vilt, trots att vi sett både harar, rådjur och renar. 

När hon hade sprungit sitt varv på banan var det ingen kö för att prova på släpharen, så även om det blev lite bakvänt så fick hon testa på den också. Det är ungefär som trasan på MH:t, förutom att den går rakt fram och Chansa tyckte att den var kul att springa efter också. Speciellt när hon kom fram, för han som körde haren kampade med henne när hon kom fram. Det resulterade förstås i att trasan gick sönder, men Chansa var sist för dagen så det kanske inte gjorde så mycket. 

 Hoppar rakt upp när jag släpper henne. 

Foto: Moa Holmberg

 Jagar trasan. 

Foto: Moa Holmberg

Full fart.

Foto: Moa Holmberg

 Chansa, Moa och Caxa.

 Stackars Caxa fick inte springa, eftersom hon var både halt och för ung.

Foto: Moa Holmberg

 En springer spaniel springer efter trasan... 

 ... men som så många andra hundar vände den i kurvan och sprang tillbaka till sin matte.

 Hades jagar trasan.

 Hades strax innan han bromsar in och vänder tillbaka. 

 En snabb labbe.

 Klumpen i full fart.

Klumpen. 

Efter en förmiddag i toppenfint höstväder på hundkappbanan begav vi oss sedan ut i sökskogen i höstrusk och regn. Det började mörkna när vi kom till sökrutan och när det var Chansas tur som sista hund öste regnet ner. Fast regnet brydde hon sig förstås inte om, det var mer jag som tyckte att det var kallt och otrevligt för jag var inte alls rätt klädd för regn. Eftersom hon hade varit och sprungit tog vi det lite lugnt på söket, så hon fick två figgar i hörnen som hon markerade med lösrulle. Sedan ett tomslag och sedan en figge en bit ut på andra sidan som sprang iväg när hon kom in efter tomslaget. Därefter en figge som hon markerade med fast rulle och sedan en enkel hitta-övning. 

Eftersom det har varit mycket problem med att hennes rulle har löst ut sig i tid och otid och att den INTE löst ut sig när hon fastnat i den, så bestämde jag mig för att testa med Myrrhas gamla rulle i stället. Myrrha var ju lite speciell och tog inte vilket material som helst i munnen och därför fick hon en rulle i norsk modell fast av läder. Den funkade bra på henne och det verkar som att den funkar bättre för Chansa också, så vi kör på den ett tag istället. 

Det har varit en bra och rolig dag, men det var också väldigt skönt att komma hem och ta en varm dusch och sedan slappa i soffan med en varm filt, tända ljus och några avsnitt av en TV-serie på datorn.  Chansa verkar också vara väldigt nöjd med det upplägget på kvällen :-)