På onsdag förmiddag gick vi till en fotbollsplan för att träna lite lydnad. Dock hann vi bara köra lite framförgående innan det kom en hel skolklass som skulle spela baseboll (vilket hände förra gången vi var på den planen också- verkar vara någon sorts baseballhysteri bland gympalärarna för tillfället). Men då ingen bad oss gå därifrån fortsatte jag att träna och Chansa var verkligen helt fantastisk som klarade av att hålla fokus när det står ca 30 ungdomar och kastar bollar mellan varann två och två eller tre och tre. Det flög bollar överallt och det sprang folk efter bollarna och min lilla hund går fot helt perfekt och släpper inte kontakten! Jag passade också förstås på att träna platsliggning och det är nästan så att ju mer störning det blir, desto mer anstränger hon sig för att ligga stilla och titta på mig.
Ligger plats medan skoleleverna övar på att kasta och fånga en baseboll.
På onsdagskvällen var det förstås onsdagsträning som vanligt. Jag tränade dock inte så mycket med Chansa. Det blev bara lite linförighet och kontaktträning i väntan på platsliggningen, eftersom det blev två omgångar med platsliggning. Eftersom det var väldigt livat på agilitybanan med stressade hundar som skällde och stressade förare som skrek, valde jag att stå kvar i kopplets längd. Det hade nog dock inte behövts för hon låg lugnt och avslappnat (dock inte riktigt lika lugnt och avslappnat som när de spelade baseboll).
Igår var det sökträning, men det blev bara jag och Mari. Vi körde i alla fall och det blev faktiskt ett ganska givande pass ändå. Eftersom Vinna har börjat blindmarkera så arrangerade vi en övning där vi ställde ut en ryggsäck som vi täckte med kamouflagenät och sedan la jag mig ca 15-20 meter längre bort för att hon skulle lära sig att inte markera om hon inte verkligen var säker på att det var en människa. Vinna var på ryggsäcken ganska ordentligt och försökte ta sin rulle (som hon inte hade på sig), men till slut gav hon upp och hittade mig istället. Vi upprepade övningen på ett annat ställe efter en liten paus och då gav hon upp på ryggsäcken betydligt fortare, så förhoppningsvis har hon lärt sig något.
Jag hade egentligen tänkt fokusera lite på lydnad på stigen, vid framtagandet av figuranten och vid transport tillbaka till stigen, men tyckte att ryggsäcksövningen verkade kul så jag körde också på den. Chansa sprang också till ryggsäcken och bökade på en del, men hon gjorde inte minsta lilla försök till att ta sin fasta rulle och när hon konstaterat att det bara var en ryggsäck fortsatte hon att söka. Efter en paus gjorde vi också om samma övning på ett annat ställe och då sprang hon bara förbi ryggsäcken. På påviset sneglade hon lite på den, men fortsatte hela tiden framåt som en ångvält mot figgen. Jag är jättenöjd med henne, dels för att hon inte blindmarkerade ryggsäcken och dels för att hon själv kom på att hon skulle fortsätta söka och för att hon uppenbarligen lärt sig att inte gå på syn utan lita på nästan till nästa gång.
Vi körde också några skick med lösrulle där fokus egentligen låg på lydnaden, som var min ursprungliga plan och där har vi en hel del att jobba på. Hon är rätt duktig på att ligga kvar och gå vid sidan innan starten och mellan skicken, men det är jättesvårt att sitta stilla medan figuranten reser sig upp och på transporterna har hon svårt att hålla sig vid min sida hela tiden, utan kan vända sig om mot figgen eller vandra iväg för att lukta på något intressant o s v. Så det får vi helt enkelt jobba vidare på.
Efter sökträningen åkte vi till klubben och fikade och körde sedan budföring och lydnad. Budföring får vi försöka mängdträna lite fram till apelltävlingen som jag anmälde oss till i veckan. Det var länge sedan vi körde budföring och hon blev lite väl het och då vill hon gärna tjuvstarta. Lydnaden känns riktigt bra. Det är bara framförgåendet som behöver nötas mer om vi ska lyckas få några poäng alls på det. Och så läggande under gång, förstås. Det knepiga är att hon faktiskt är riktigt duktig på det på träning, men så fort det blir tävling (eller tävlingslik situation) så lägger hon sig inte. Hennes fotgående är mycket fint, liksom apporteringen, inkallningen och hoppet.
I kväll har vi spårat på grusplanen och hon spårade mycket bra. Speciellt på slutet, då det kom en pitbull-liknande hund på gångvägen bredvid. Den spände sig lite mot henne, vilket fick henne att öka intensiteten i spårandet ordentligt. Sista biten småsprang jag bakom henne, enligt tips från Emelie på Tåmelägret, och hon spåradeväldigt noga ändå.
Sedan körde vi lite lydnad, då vi framförallt nötte på framförgåendet, men vi körde också lite fritt följ och platsliggning. Och så lekte vi en hel del.
Dock har vi faktiskt inte bara tränat i veckan, även om det verkar så. Måndag och tisdag kväll jobbade vi, liksom på förmiddagen idag. Sedan fick Chansa vara hemma medan jag gick på Espresso House och fikade med Cicci och Birgit. Så jag känner mig i alla fall lite grann som vanligt, normalt folk :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar