Alla hjärtans dag

Under veckan som gått har jag och Chansa tränat så gott vi har kunnat, men i början av veckan blev det helt plötsligt varmt och det blev återigen isigt och halt, så det blev inte så mycket träning som jag skulle ha önskat. Fast vi var förstås på inomhusträningen på totohallen i tisdags och då gick det riktigt bra. Anna hade med sig ett hinder som hon snickrat ihop, så vi fick i alla fall tillfälle att kolla av hoppet innan tävlingen. I onsdags tränade jag och Jenny lite på parkeringen på Folkets Park innan studiecirkeln för instruktörer och då var resultatet lite blandat. Hon går upp i varv rätt mycket när man tar henne direkt från bilen, men jag tyckte ändå att hon var relativt samlad. 

I går åkte jag och Chansa till Lappvattnet. Jag promenerade en timme på skoterspåret i skogen, men någon träning blev det inte. Men det var härligt med en promenad i alla fall, särskilt som hon inte fick så mycket rörelsefrihet under eftermiddagen. Eftersom det var två killar som jobbade med att byta fönster där så kunde hon inte få gå omkring och vara i vägen för dem. 

 Rullar sig, som vanligt.

 Full fart, som vanligt.

 Vi lekte lite med kongen. 

 Eftersom glasrutan i dörren gått sönder kunde Chansa hoppa genom dörren (fast hon gjorde det bara på kommando, aldrig självmant. 

I morse hämtade Jenny upp mig i Lappvattnet för att åka till Umeå och tävla. Det gick inte alls bra, men jag känner mig ändå inte särskilt missnöjd. Lite besviken kanske, eftersom jag vet att vi kan så mycket bättre, men ändå inte missnöjd. Jag hade inte väntat mig att Chansa skulle bli störd av miljön, men det blev hon. Och det blev nog jag också. Det kändes knepigt att värma upp ute, på ishalka och i kyla, för att sedan gå in och utföra momenten och jag kände inte att jag kunde förbereda Chansa på rätt sätt. Det är rätt viktigt för henne med momentrutiner och ordning och reda, så det blev helt enkelt bara fel.

Men för att se positivt på saker och ting så är jag väldigt glad att jag hela tiden kände att jag hade kontroll över henne och även när hon mellan två moment "flippade ur" lite och snodde en kon som stod vid väggen så gick hon att stoppa och få tillbaka så att vi kunde fortsätta med nästa moment. Tian på inkallningen är jag också väldigt nöjd med och även om vi nollade rutan så är jag rätt nöjd med att jag (nästan) lyckades dirigera in henne i rutan. Hon hamnade snett utanför rutan och när jag kommenderade igen gick hon in i rutan, men det gick lite för fort så när hon stannade var hon framför rutan. Då kommenderade jag "backa" och hon backade faktiskt! Dock bara ett par steg och sedan satte hon sig så att hon hade rumpan i rutan och framtassarna utanför. Men det är bra att veta att hon faktiskt går att styra på lite avstånd, även om jag förstås helst ser att hon går direkt in i rutan. Hon gjorde också en väldigt fin apportering (lite tugg, men ändå helt okej). 

Det gick tyvärr inte så bra för Jenny och Klumpen heller, så efter prisutdelningen åkte vi på Djurmagazinet och Loboo och shoppade istället. På Djurmagazinet tog vi med hundarna in och Chansa uppförde sig mycket bra. Vi tittade lite på fiskarna och det tyckte hon var kul och sedan köpte jag en ny leksak till henne. På Loboo köpte jag en kampleksak, som jag hoppas ska hålla när hon får kampa runt en stolpe (repknuten som är det enda som hållit hittills har nu gått sönder), ett antiglidkoppel och påvisningskoppel och lite godis till henne. Sedan åkte vi hem och firade Alla Hjärtans Dag i soffan framför Melodifestivalen och QX gaygala (behöver jag nämna att QX-galan slog Mello med hästlängder i underhållningsvärde?)

Trots ett misslyckat tävlingsresultat så är Chansa i alla fall mitt finaste lilla hjärta.