Prova på hundkapp

Två gånger per år har de prova på-dagar på hundkappbanan och de brukar nästan alltid lyckas pricka av dagar när jag jobbar (vilket kanske inte är så märkligt med tanke på att jag förut bara var helt ledig var sjätte helg). Förra året var jag visserligen ledig en av gångerna, men då var Chansa skadad och kunde inte få springa. Men nu har vi äntligen haft möjlighet att vara med.

Man kunde först få prova på släphare, vilket är vad man brukar börja med för att tända hundarna, så även om jag inte egentligen trodde att Chansa behövde någon hjälp att väcka lusten att springa gick vi dit. Det var dock så lång kö med en massa hundar, så Chansa blev rätt stressad, dels av att se andra hundar springa och dels av att en del av de andra också var ganska stressade. 

Så vi gav oss på att springa på stora banan på en gång. Chansa gick igång redan när hon såg trasan åka iväg första gången, så jag trodde inte att det skulle bli något problem att få henne att springa. Och det blev det inte heller. Hon startade utan tvekan och sprang hela varvet runt. Dock har hon lite bytesrespekt, för när "haren" stannade så gjorde hon en båge och sprang förbi, för att sedan vända om och kolla vad det var.

 Full fart.

Foto: Moa Holmberg

 Greyhound eller malle?

Foto: Moa Holmberg

 Chansa i sista kurvan.
Bilden lånad från Skellefteå hundkapp

 Snart i mål.
Bilden lånad från Skellefteå hundkapp

Springer förbi trasan.
Bilden lånad från Skellefteå hundkapp

Det förvånade mig inte ett dugg, eftersom jag sett henne hoppa högt för att undvika fågelungar på marken och hålla sig på avstånd från igelkottar, även om hon kan skälla på dem. Hon har definitivt stor jaktlust, men litet intresse för bytet (i alla fall tills hon konstaterat att det är en trasa). Även på MH:t stannade hon och sträckte sig fram och nosade med lång hals och långa bakben innan hon insåg att det var en trasa (första gången; andra gången grep hon direkt). Hon har ju heller aldrig i hela sitt liv dragit på vilt, trots att vi sett både harar, rådjur och renar. 

När hon hade sprungit sitt varv på banan var det ingen kö för att prova på släpharen, så även om det blev lite bakvänt så fick hon testa på den också. Det är ungefär som trasan på MH:t, förutom att den går rakt fram och Chansa tyckte att den var kul att springa efter också. Speciellt när hon kom fram, för han som körde haren kampade med henne när hon kom fram. Det resulterade förstås i att trasan gick sönder, men Chansa var sist för dagen så det kanske inte gjorde så mycket. 

 Hoppar rakt upp när jag släpper henne. 

Foto: Moa Holmberg

 Jagar trasan. 

Foto: Moa Holmberg

Full fart.

Foto: Moa Holmberg

 Chansa, Moa och Caxa.

 Stackars Caxa fick inte springa, eftersom hon var både halt och för ung.

Foto: Moa Holmberg

 En springer spaniel springer efter trasan... 

 ... men som så många andra hundar vände den i kurvan och sprang tillbaka till sin matte.

 Hades jagar trasan.

 Hades strax innan han bromsar in och vänder tillbaka. 

 En snabb labbe.

 Klumpen i full fart.

Klumpen. 

Efter en förmiddag i toppenfint höstväder på hundkappbanan begav vi oss sedan ut i sökskogen i höstrusk och regn. Det började mörkna när vi kom till sökrutan och när det var Chansas tur som sista hund öste regnet ner. Fast regnet brydde hon sig förstås inte om, det var mer jag som tyckte att det var kallt och otrevligt för jag var inte alls rätt klädd för regn. Eftersom hon hade varit och sprungit tog vi det lite lugnt på söket, så hon fick två figgar i hörnen som hon markerade med lösrulle. Sedan ett tomslag och sedan en figge en bit ut på andra sidan som sprang iväg när hon kom in efter tomslaget. Därefter en figge som hon markerade med fast rulle och sedan en enkel hitta-övning. 

Eftersom det har varit mycket problem med att hennes rulle har löst ut sig i tid och otid och att den INTE löst ut sig när hon fastnat i den, så bestämde jag mig för att testa med Myrrhas gamla rulle i stället. Myrrha var ju lite speciell och tog inte vilket material som helst i munnen och därför fick hon en rulle i norsk modell fast av läder. Den funkade bra på henne och det verkar som att den funkar bättre för Chansa också, så vi kör på den ett tag istället. 

Det har varit en bra och rolig dag, men det var också väldigt skönt att komma hem och ta en varm dusch och sedan slappa i soffan med en varm filt, tända ljus och några avsnitt av en TV-serie på datorn.  Chansa verkar också vara väldigt nöjd med det upplägget på kvällen :-)

Aktiv dag

Det var lydnadstävling idag, så jag var på klubben redan strax efter åtta. "Min" tävlingsledare hade dock gjort det mesta klart, så vi gick igenom planen och sedan kunde jag ta det lugnt tills det var dags för upprop. Och då passade jag förstås på att titta på Susannes nya lilla valp, Alterälvens Dio (fint namn- det var jag som kom på det! :-) )

 Lilla Dio.

Tävlingen gick ganska snabbt, så efter att ha städat stugan tog jag och Jenny en promenad i skogen med Chansa och Klumpen. Chansa har suttit i bilen med honom hela dagen och han har inte försökt våldföra sig på henne en enda gång (Klumpen är vanligtvis en sådan som tror att "nej" egentligen betyder "ja"). Chansa uppskattar inte alltid hans uppvaktning, men de kommer mycket bra överens. 

De här tre bilderna, som är tagna med ungefär en sekunds mellanrum, visar ganska bra deras olika personligheter. 

 Chansa befinner sig till vänster om Klumpen.

 Chansa gör en attack mot hans huvud, medan Klumpen fortfarande har bakbenen kvar på samma ställe. 

 Chansa har nästan hunnit springa runt honom, men han står fortfarande kvar med bakbenen på samma ställe (och man kan ju undra om Chansa hade tänkt bita honom i pungen eller nåt). 

 Lekinvit.

 Vackra höstvovvar.

De hittade också en pinne att kampa med. 

Efter promenaden tränade vi lite lydnad. Jag körde lite fritt följ med Chansa, men mest tränade jag platsliggning. Jag la henne plats medan Jenny tränade med Klumpen och hon låg utan att ens vara det minsta på helspänn trots att Jenny belönade med kamp. Jenny och Klumpen fick göra ett par inkallningar också. Först en inkallning framför henne och sedan en där han satt bredvid henne och blev inkallad. Det ryckte inte ens i henne när han sprang och att han fick kampa och leka med bollar brydde hon sig inte heller om. 

Sedan var det dags för sökträning. Vi var för en gångs skull riktigt många, hela 8 stycken. Det gjorde ju dock att det gick att ha lite flyt i träningen så det tog inte så väldigt lång tid. Jag gjorde fem skick med Chansa. De första två figgarna, varav en halvdold, markerade hon med lösrulle. Sedan fick hon ta sin fasta rulle på ett skick och sedan blev det ett till med lösrulle. På det femte skicket skulle hon direktbelönas, men hon tog sin fasta rulle och sprang innan figgen hann få fram bollarna. Det hade förstås inte gjort något om det inte hade varit för att hon sedan hittade ett vattenhål som hon började dricka ur och släppte rullen, så när hon kom in avslutade vi där istället. 

Jag är dock ändå rätt nöjd med passet, eftersom fokus egentligen inte låg på söket, utan på lydnaden. Hon har ju väldigt svårt att sitta still när figgarna kommer fram, så idag fick hon ingen belöning hos figgarna, utan belöningen fanns hos mig. På det tredje skicket så satt hon lugnt och när jag sa "figurant fram" så vände hon sig mot mig och tog kontakt och det kändes verkligen som ett gigantiskt framsteg.

Fin kontakt mellan under transporten tillbaka till stigen. 

Foto: Karl Gustafsson

 Dex på väg ut.

 Dex är redo att hitta folk i skogen.

 Jissa tigger godis av figuranten.

 Den här bilden av Jissa fångar hennes personlighet :-) 

 Nykomlingen Jackie får beröm på stigen efter ett väl utfört arbete. 

 Karl och Lexus.

 Klumpen på väg ut att hitta figgar.

 En nöjd Klumpe efter att ha hittat busar i skogen.

Dagens favoritbild: Eva och Vilja. 

Efter söket åkte jag och Jenny på Krysset och åt middag och nu ska jag och Chansa inte göra något annat än att se film och äta godis (jag) och sova (Chansa). 

Träning, träning, träning

I veckan har det också blivit en hel del träning med Chansa, fast i måndags hade vi faktiskt vilodag efter träningshelgen. I tisdags körde vi miniuppletande och lite lydnad bara här utanför + att hon fick kampa runt en stolpe. Bland annat körde jag rutan, vilket vi inte gjort på evigheter, och hon tycker fortfarande att det är ett jättekul moment. Det blev dock ett ganska kort pass eftersom det kom en lastbil och körde in på vår gård och lämnade av ett stort släp!? (jag hoppas dock att det betyder att de tänker påbörja renoveringen på mitt hus, men tvivlar ändå på det eftersom man väl borde ha fått någon information om det?)

På onsdag förmiddag gick vi till en fotbollsplan för att träna lite lydnad. Dock hann vi bara köra lite framförgående innan det kom en hel skolklass som skulle spela baseboll (vilket hände förra gången vi var på den planen också- verkar vara någon sorts baseballhysteri bland gympalärarna för tillfället). Men då ingen bad oss gå därifrån fortsatte jag att träna och Chansa var verkligen helt fantastisk som klarade av att hålla fokus när det står ca 30 ungdomar och kastar bollar mellan varann två och två eller tre och tre. Det flög bollar överallt och det sprang folk efter bollarna och min lilla hund går fot helt perfekt och släpper inte kontakten! Jag passade också förstås på att träna platsliggning och det är nästan så att ju mer störning det blir, desto mer anstränger hon sig för att ligga stilla och titta på mig.

Ligger plats medan skoleleverna övar på att kasta och fånga en baseboll. 

På onsdagskvällen var det förstås onsdagsträning som vanligt. Jag tränade dock inte så mycket med Chansa. Det blev bara lite linförighet och kontaktträning i väntan på platsliggningen, eftersom det blev två omgångar med platsliggning. Eftersom det var väldigt livat på agilitybanan med stressade hundar som skällde och stressade förare som skrek, valde jag att stå kvar i kopplets längd. Det hade nog dock inte behövts för hon låg lugnt och avslappnat (dock inte riktigt lika lugnt och avslappnat som när de spelade baseboll).

Igår var det sökträning, men det blev bara jag och Mari. Vi körde i alla fall och det blev faktiskt ett ganska givande pass ändå. Eftersom Vinna har börjat blindmarkera så arrangerade vi en övning där vi ställde ut en ryggsäck som vi täckte med kamouflagenät och sedan la jag mig ca 15-20 meter längre bort för att hon skulle lära sig att inte markera om hon inte verkligen var säker på att det var en människa. Vinna var på ryggsäcken ganska ordentligt och försökte ta sin rulle (som hon inte hade på sig), men till slut gav hon upp och hittade mig istället. Vi upprepade övningen på ett annat ställe efter en liten paus och då gav hon upp på ryggsäcken betydligt fortare, så förhoppningsvis har hon lärt sig något.

Jag hade egentligen tänkt fokusera lite på lydnad på stigen, vid framtagandet av figuranten och vid transport tillbaka till stigen, men tyckte att ryggsäcksövningen verkade kul så jag körde också på den. Chansa sprang också till ryggsäcken och bökade på en del, men hon gjorde inte minsta lilla försök till att ta sin fasta rulle och när hon konstaterat att det bara var en ryggsäck fortsatte hon att söka. Efter en paus gjorde vi också om samma övning på ett annat ställe och då sprang hon bara förbi ryggsäcken. På påviset sneglade hon lite på den, men fortsatte hela tiden framåt som en ångvält mot figgen. Jag är jättenöjd med henne, dels för att hon inte blindmarkerade ryggsäcken och dels för att hon själv kom på att hon skulle fortsätta söka och för att hon uppenbarligen lärt sig att inte gå på syn utan lita på nästan till nästa gång.

Vi körde också några skick med lösrulle där fokus egentligen låg på lydnaden, som var min ursprungliga plan och där har vi en hel del att jobba på. Hon är rätt duktig på att ligga kvar och gå vid sidan innan starten och mellan skicken, men det är jättesvårt att sitta stilla medan figuranten reser sig upp och på transporterna har hon svårt att hålla sig vid min sida hela tiden, utan kan vända sig om mot figgen eller vandra iväg för att lukta på något intressant o s v. Så det får vi helt enkelt jobba vidare på.

Efter sökträningen åkte vi till klubben och fikade och körde sedan budföring och lydnad. Budföring får vi försöka mängdträna lite fram till apelltävlingen som jag anmälde oss till i veckan. Det var länge sedan vi körde budföring och hon blev lite väl het och då vill hon gärna tjuvstarta. Lydnaden känns riktigt bra. Det är bara framförgåendet som behöver nötas mer om vi ska lyckas få några poäng alls på det. Och så läggande under gång, förstås. Det knepiga är att hon faktiskt är riktigt duktig på det på träning, men så fort det blir tävling (eller tävlingslik situation) så lägger hon sig inte. Hennes fotgående är mycket fint, liksom apporteringen, inkallningen och hoppet.

I kväll har vi spårat på grusplanen och hon spårade mycket bra. Speciellt på slutet, då det kom en pitbull-liknande hund på gångvägen bredvid. Den spände sig lite mot henne, vilket fick henne att öka intensiteten i spårandet ordentligt. Sista biten småsprang jag bakom henne, enligt tips från Emelie på Tåmelägret, och hon spåradeväldigt noga ändå.

Sedan körde vi lite lydnad, då vi framförallt nötte på framförgåendet, men vi körde också lite fritt följ och platsliggning. Och så lekte vi en hel del.

Dock har vi faktiskt inte bara tränat i veckan, även om det verkar så. Måndag och tisdag kväll jobbade vi, liksom på förmiddagen idag. Sedan fick Chansa vara hemma medan jag gick på Espresso House och fikade med Cicci och Birgit. Så jag känner mig i alla fall lite grann som vanligt, normalt folk :-)

Träningshelg

I helgen har jag och Chansa varit på klubben hela helgen eftersom det var träningshelg. På lördag förmiddag körde vi sök och Chansa jobbade på riktigt bra, fast på slutet blev hon ganska trött (vilket någon påpekade att man sällan ser henne bli). Vi körde flera skick med lösrulle och ett skick med fast rulle, vilket funkade helt perfekt. Sedan hade jag tänkt göra ett par hitta-övningar också, men hon fick svårt att hitta figgen på ena sidan och var så trött att jag istället skickade på andra sidan, där vinden var mycket bättre, så att hon skulle få träff och belöning. Jag är trots det jättenöjd med hennes arbete.

Efter lunch, då vi alla träffades och åt på Korvgubben, fortsatte vi köra sök ett tag, fast vi gjorde lite kortare pass per hund. Då körde jag två skick med markering med fast rulle och det gick jättebra. Sedan tänkte jag avsluta med en enkel hittaövning, men då blev det av någon anledning svårt för henne och hon fick springa mycket innan hon till slut hittade figgen. Så med facit i hand borde jag ha slutat med två lyckade skick, men det är ju alltid lätt att vara efterklok.

Sedan åkte vi till klubben och fikade lite av Mias goda fika innan vi fortsatte med lite lydnadsträning. Eva fick kommendera mig och Chansa på appellen (utom hoppet, eftersom det inte fanns något på den planen) och hon gick riktigt bra. Det var bara apporteringen som inte funkade helt hundra, då hon först släppte den på vägen tillbaka och sedan gick in till sidan för att avlämna, fast hon egentligen ska komma framifrån, men till slut fick vi i alla fall till en hyfsad apportering. Kommendering bryr hon sig inte ett dugg om och inte heller att det går omkring folk på planen. Jag la henne också på platsliggning medan Eva körde lydnad med Vilja och det gick hur bra som helst. Hon tittade knappt åt dem och låg lugnt kvar.

Efter dagens slut cyklade vi hem och Chansa fick lite välförtjänt vila, medan jag bara bytte kläder och cyklade tillbaka till klubben för att äta middag. Den grekiska buffén från Den Tyske Kocken var riktigt god och det var också gott med en cider eller tre till maten. Jag och Susanne hade funderat på att gå på Bishop's efter middagen, men vi blev kvar och pratade ett tag och cyklade sedan hem.

Idag körde vi också sök på förmiddagen. Chansa fick två skick med markering med fast rulle, sedan en helt dold figge som hon markerade med lösrulle och sedan hade jag tänkt köra några skick (så många som hon orkade) med direktbelöning med bollar, men hon orkade bara två sådana skick. Jag är jättenöjd med hur bra söket gått hela helgen. Hon har verkligen jobbat bra och problemet med den fasta rullen verkar vara löst. Hon har också väldigt lite erfarenhet av dolda figgar och det fixade hon ju mycket bra.

 Chansa ligger och väntar på att få köra igång. 

 Markerar med den fasta rullen.

 Har visat vägen tillbaka till figgen och får korv av Linn.

 Kia gillade när figgen Emma lekte med henne med mallebollar. 

 Nox på väg ut i rutan. 

 Vilja kom ihåg hur sök går till trots att hon inte kört på ett par år. 

 Gissa i bilen. Synd att en bild inte kan förmedla vilka läten en staffe kan få fram!

Lunch. 

Efter lunch var vi några som gjorde uppletande. Vi vallade tre korridorer och hade ett föremål längst ut i alla och i en hade vi också ett föremål bara en liten bit in från stigen. Chansa var riktigt duktig och jobbade på bra och tuggade inte det mista på föremålen. Föremålen på djupet tog hon på en gång, men hon fick jobba lite för att ta föremålet som låg grundare, men till slut fick hon in det också. Även Vinna och Perle gjorde fina uppletande och Kia, som aldrig hade provat förut, fattade ganska snabbt vad det hela gick ut på. 

 Vinna har hittat en grej. 

 Vinna avlämnar det sista föremålet.

 Perle hittade också grejer i skogen.

Efter uppletandet åkte vi tillbaka till klubben och körde lite lydnad och pratade lite. Chansa gjorde ett riktigt bra lydnadspass. Att Vinna låg på planen brydde hon sig inte ett dugg om och vi kunde träna på som vanligt. "Pudelgänget"tränade en bra bit bort, så dem brydde hon sig inte om. Trots att de hade pipleksaker! Vi tränade en mest på fotgående och på stadga i ligg och sitt och så lekte vi en hel del. Men eftersom hon redan var ganska trött blev det ett ganska kort lydnadspass och vi tog en liten paus innan vi cyklade hem igen. 

Vilja visar upp sin älskade höna.

 Tungapportering.

Mari och Vinna tränar kryp.

Nu ligger Chansa och snarkar efter en mycket lyckad och trevlig träningshelg. I veckan har det blivit lite mindre träning än vanligt, eftersom vi körde sök i onsdags istället för i torsdags, vilket innebar att vi missade onsdagsträningen. Dock var jag upp på klubben i torsdags också för att döma en låtsastävling på på tävlingskursen som Susanne L hållit. Jag hann med att träna ett kort pass med Chansa, men vi lekte nog mer än tränade. 

I fredag la jag ett spår i bostadsområdet. Det blev mest på gräs, men gick över ett par gångvägar och en liten parkering. Chansa spårade fint och liggmarkerade fantastiskt fint. Efter spåret lekte jag med henne medan vi gick tillbaka hemåt. På en bänk vid ett hus satt ett gäng gamla tanter och en av dem frågade ganska surt om jag höll i hunden ordentligt, vilket jag svarade att jag gjorde. "För vi har en katt här" sa tanten då och en annan släppte ner en stor fet gul katt på marken. Katten började gå mot Chansa, så jag sa till dem, antagligen ganska snäsigt, att hålla i katten. Jag har inget emot att hålla min hund kopplad så att hon inte ska gå till katten, men de ska banne mig hålla reda på katten så att den inte går till henne! De blev sura, men hämtade i alla fall katten. Och det bästa av allt var att Chansa uppförde sig fullkomligt exemplariskt. Hon gick vid min sida och tittade på mig hela tiden och inte ens märke till katten. Det är inte ofta Chansa uppför sig exemplariskt, men det kändes extra bra att hon gjorde det just då :-)