Tyrannens Chica ChansaNu är Lyles lillasyster hemma. I söndags gjorde jag och Lena en road trip till Sundsvall för att hämta hem henne. Hon skötte sig alldeles utmärkt på resan hem och låg och sov i mitt knä hela tiden. När vi kom hem var det dock full fart på henne, men efter att ha fått busa ett tag så sov hon bra på natten.
Lyle tyckte att hon var lite äcklig i början, men ganska snart accepterade han henne. I alla fall så länge hon inte försöker ta hans mat eller biter honom i svansen (vilket hon gör om och om igen, trots hans tillsägelser). Utomhus tycker han dock att hon är lite roligare och idag har han till och med försökt leka lite med henne.
Lilla Chansa är som valpar är mest, d v s vild och busig med vassa tänder. Eftersom hon är en malle så gillar hon kamplekar och den leksaksigelkott som hon fick med sig hem saknar redan ett av sina ben.
Men hon är också väldigt lättlärd. Hon kan redan sitt namn och kommer när man ropar. Hon har också lärt sig att hon måste sätta sig innan hon får sin mat. Hon är också väldigt duktig på att kissa utomhus. Jag har haft två vintervalpar förut, lapphunden Lita som jag fick i julklapp när jag var 9 år och blandrasen Lollo, och jag minns att det var svårt att få dem rumsrena eftersom de hellre kissade inne än ute. Chansa verkar dock inte bry sig det minsta om det. Visserligen fryser hon så fort hon går ut, men verkar ändå inte ha något emot att vara ute.
Lyle tyckte att hon var lite äcklig i början, men ganska snart accepterade han henne. I alla fall så länge hon inte försöker ta hans mat eller biter honom i svansen (vilket hon gör om och om igen, trots hans tillsägelser). Utomhus tycker han dock att hon är lite roligare och idag har han till och med försökt leka lite med henne.
Lilla Chansa är som valpar är mest, d v s vild och busig med vassa tänder. Eftersom hon är en malle så gillar hon kamplekar och den leksaksigelkott som hon fick med sig hem saknar redan ett av sina ben.
Men hon är också väldigt lättlärd. Hon kan redan sitt namn och kommer när man ropar. Hon har också lärt sig att hon måste sätta sig innan hon får sin mat. Hon är också väldigt duktig på att kissa utomhus. Jag har haft två vintervalpar förut, lapphunden Lita som jag fick i julklapp när jag var 9 år och blandrasen Lollo, och jag minns att det var svårt att få dem rumsrena eftersom de hellre kissade inne än ute. Chansa verkar dock inte bry sig det minsta om det. Visserligen fryser hon så fort hon går ut, men verkar ändå inte ha något emot att vara ute.
Igår fick Lyle och Chansa åka med syrran hem medan jag jobbade på kvällen och sedan tog jag bussen till Byske när jag slutade jobba klockan tio. Bussen var 30 minuter försenad, så jag frös en hel del. Och irriterande nog var man tvungen att betala de där tio kronprna i expresstillägg trots att bussen kom två minuter efter det att man egentligen skulle ha varit framme!
Idag har vi lagat mat och kokat knäck och lilla Chansa har inte varit alltför mycket i vägen. Ibland är det dock praktiskt att kunna stänga in henne, så stundvis har hon fått ligga i syrrans kaninbur, eftersom det är den enda bur som finns här. Det funkar dock alldeles utmärkt. Men för det mesta har hon fått vara med och hon har också mestadels varit lugn och snäll. Dock inte hela tiden...
Chansa hjälper "till" att klä granen...
Julgransbollarna måste man ju skälla lite på.
Så här blir det när man försöker fota en malle, som får tag i kameraremmen...
Jag, Chansa och Lyle
Storebror Lyle vilar upp sig lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar