Idag var det lika fint väder som det var igår, så jag och Chansa gick en promenad på morgonen. Innan vi gick iväg la jag dock ett spår till henne på skaren på ett kalhygge och sedan promenerade vi i 50 minuter innan vi gick spåret. Spåret var 250 m långt och jag hade lagt två små brandslangsbitar. Min spårlina var dock så hårt fastknuten i en kampleksak att jag inte fick loss den, så jag fick spåra med två koppel fästa i varandra istället. Det var dock inte något som Chansa brydde sig speciellt mycket om. Hon tog upp spåret jättebra och spårade jättefint tills alldeles innan första föremålet då hon kom av sig för att det låg ett kranium från ett djur (möjligen från en ren) bara ett par meter från spåret. Hon ville dit, men jag stoppade henne och då fortsatte hon att spåra bra. Hon hittade båda föremålen och liggmarkerade bra.
Några bilder från dagen:
Man måste ju bara beundra hennes minne. Hon får inte bära pinnar på promenader, men kan ibland inte låta bli att ta någon pinne. Igår tog hon en, så jag sa åt henne att släppa den och sedan kastade jag in den en bit i skogen. I morse när vi gick ut visste Chansa exakt var pinnen låg medan jag inte ens kom ihåg att hon haft en pinne dagen innan.
Lite bus blev det förstås.
Smått galen hund.
Tränar på självkontroll.
Ta den!
Och så lite actionbilder:
Chansa spårar.
Liggmarkerar slutet.
1 kommentar:
Så där var Uzie med vantar/mössor och sådant som hon hittat och som jag hängt upp prydligt på grenar högt upp - när vi passerade där nästa dag eller dagen efter så visste hon preciiis var det var, då ville hon plocka ner den och leka med. De är magiska, hundar. <3
Skicka en kommentar