Utställning

Idag har det varit brukshundsutställning på klubben. Jag jobbade förstås, så jag var tvungen att säga nej till att hjälpa till. Men jag slutade halv ett, så då gick jag direkt upp på klubben för att titta lite och hjälpa till om det behövdes. Det mesta var förstås över när jag kom dit, men jag fick i alla fall se finalerna (för omväxlings skull; för det mesta brukar jag vara så less att jag gått hem innan finalerna börjar). Det var en groenendaelhane som vann, men på andraplats i BIS-finalen kom Maria Thörnlund med en av Benny och Katarinas rottistik Qattla.

När någon intresserad frågar mig om rasen australian shepherd så försöker jag alltid att poängtera att det är en brukshund och att den behöver arbeta, och då främst med nosen. Detta har jag själv fått känna på de senaste dagarna. Jag har promenerat och tränat lite lydnad med Myrrha, men sedan i måndags när vi gjorde ett litet uppletande på Hundungdom har hon inte fått något nosarbete. Igår hade vi promenerat i skogen i två timmar på dagen och man tycker ju att det borde räcka, men icke... På kvällen var hon skitjobbig och gick runt och gnällde eller låg och krafsade och sprattlade i bädden. Och så tryckte hon förstås upp Mikros i ansiktet på mig när jag låg och såg på TV; det brukar hon göra när hon är underaktiverad.

Mikros är en av hennes äckligaste leksaker. Det är en liten mjukishund, som en gång i tiden kunde rasbestämmas till en siberian husky, fast de blå ögonen bet Myrrha bort omedelbart. Därefter levde Mikros ett ganska bra liv, ända tills i somras då Myrrha och Bita tillsammans bestämde sig för att han var lite väl knubbig. Så de bantade ner honom genom att helt enkelt slita lite fluff ur honom.

Hörru syrran, tycker du inte att den här leksaken är lite väl knubbig?

Det kanske hjälper om vi sliter lite fluff ur den?

Ja, jag tror att det funkar om man börjar bita sönder den här!

Jag biter hål på den så kan du dra ut fluffet sedan!
(Åh, vad jag saknar "min" lilla schäfer!)

Jag hade därför tänkt att lägga ett litet spår åt henne idag, men efter utställningen så orkade jag inte. Dessutom tänkte jag att hon borde vara ganska trött efter tre timmar på utställning. Men tänk så fel jag hade! Nu ikväll satte hon igång på samma sätt som igår. Det var alldeles för sent för att sätta igång med någon nosaktivering så jag gick ut och tränade lite lydnad/freestyle.

Och det var hon verkligen pigg på! Jag hade tagit med mig en köttbulle som jag delade i små, små bitar som belöning och det har hon inte fått sedan hon blev sjuk. Hon såg helt galen ut i ögonen när hon upptäckte att hon skulle få köttbulle och sedan var hon med på att göra vad som helst, och fort skulle det gå! Hon bet mig till och med i fingrarna flera gånger, fast jag inte ens hade något i handen.

Men om jag trodde att en dryg halvtimmes lydnadsträning skulle räcka så trodde jag fel. Just nu ligger hon på sidan i sin bädd och krafsar och sprattlar samtidigt som hon morrar och t o m skäller då och då. Så i morgon MÅSTE jag låta henne använda nosen för att få lite lugn och ro!