Några dagar i stugan

I måndags åkte Myrrha och jag upp till stugan för att vara där i några dagar. Vädret var väl inte det allra bästa, men det gjorde inte så mycket. I måndags gick vi en promenad runt elljusspåret och så var vi ute på gården och lekte lite med bollkastaren också.
Men kasta någon gång då!
Var kan den vara?
Här någonstans kanske?
Jag har den, jag har den!

I tisdags gick vi en lång promenad i skogen och tränade också lite uppletande. Vanligtvis brukar jag köra uppletande i skogen, men jag tänkte att jag skulle variera mig lite, så därför gjorde vi uppletandet i högt gräs istället. Jag ångrade mig visserligen när jag började valla en ruta, eftersom det var väldigt blött. Dessutom var det massor med legor efter älgar, vilket jag inte upptäckte förrän jag kommit långt ut på ängen. Men älglegorna, vätan och det höga gräset var inga problem för Myrrha, som jobbade på väldigt intensivt och hittade alla föremål på ganska kort tid. När hon var längst ut i rutan kunde jag inte ens se henne, bara höra var hon var.
Hon hittade en handske,
en bit av en gummislang
och en tennisboll.
Efteråt var det skönt att dricka och plaska lite i bäcken.

Igår tänkte jag gå en promenad upp mot kalhygget, men det vägrade Myrrha gå med på. Jag vet inte varför, men på senaste tiden har hon vägrat att gå åt det hållet. Så fort vi kommer ner till bäcken vänder hon och springer hem igen. Ibland har jag lyckats övertala henne att följa med, men det krävs då att jag övertalar och lockar på henne hela tiden, annars springer hon hem igen. Eftersom hon nu sprang hem igen passade jag på att lägga ett spår, ett ganska kort spår på ca 100 m, där jag la en pinne, en liten hög med godis och så bollen på slutet (d v s det jag för tillfället råkade ha i jackfickorna).

Sedan gick jag hem igen och så gick vi en promenad åt andra hållet, vilket hon gärna hängde med på. Jag gick en promenad så att vi slutligen hamnade där jag hade lagt spåret, fast från andra hållet. Jag hade inte orkat släpa med mig sele och lina, så hon fick frispåra. Det gick väldigt bra. Hon spårade ganska ordentligt och i ett tempo som jag hängde med i. Hon apporterade pinnen, hittade godishögen och bollen på slutet. Fast så fort hon hittat bollen tog hon den och sprang tillbaka hem igen.

Snygg hund.
Sandhögar är kul att leka i.
Har nästan spårat sig fram till bollen.

Myrrha har haft det väldigt skönt i stugan. Förutom att hon har fått gå promenader i skogen och jobba lite grann så har hon också legat ute på gården och hållit utkik. Till och med på kvällarna när det var mörkt och kallt ville hon ligga ute en stund. Inne har vi legat framför brasan; hon har sovit och jag har läst.