Ute på banan

Den här helgen har varit väldigt lugn. I fredags pluggade jag och promenerade lite med Myrrha. Igår hade vi en riktig latdag då vi satt framför TV:n hela dagen. Tre filmer hann vi med att se under dagen och på kvällen såg jag också Grabben i graven bredvid som gick på TV. Och eftersom jag inte hade något annat för mig såg jag också på Melodifestivalen. De senaste åren, sedan de började med deltävlingar, har jag nästan helt lagt ner att se det och bara sett någon enstaka deltävling (oftast när jag varit i stugan och bara haft tre TV-kanaler att välja på).

Och igår förstod jag varför jag slutade se det. När jag såg Christer Sjögrens bidrag skrattade jag högt, men egentligen borde man kanske gråta... Åtminstone kändes det så när det visade sig att svenska folket röstat fram låten till final. Det var väl egentligen inget bidrag som jag direkt gillade, men att den söta 15-åriga tjejen skulle gå vidare kändes ganska självklart. Själv hade jag också hoppats på att den unga, söta, blonda killen skulle ha gått vidare. Inte för att låten var så värst bra, men han var i alla fall trevlig att se på.

Idag har jag, Jonas och Myrrha varit ute på disc golf-banan. Jonas körde runt och mätte de nya hålen med GPS. Jag åkte på flaket, men Myrrha fick variera mellan att åka och att springa efter. Myrrha ville inte hoppa upp själv, men när hon väl var uppe så tyckte hon att det var rätt kul att åka. Det tyckte jag med. Naturligvis körde vi fast några gånger i snön och fick gräva och knuffa på. Dessutom har Myrrhas koppel fått tjänstgöra som gasvajer, eftersom den gick av.

På flaket.

Springer efter.