I morse när jag steg upp hade det snöat ett par centimeter. Jag blev väldigt glad; jag har längtat efter snön ett bra tag nu. Jag tycker visserligen om hösten, men så här i slutet på hösten är det så mörkt och trist och då kan vintern lika gärna komma. När det är så mörkt som det har varit är det också svårt att se Lyle i mörkret. Fast jag har skaffat ett riktigt bra blinkhalsband åt honom i alla fall.
Lyle var ganska låg ett tag efter att Myrrha försvunnit och de två första kvällarna efter att jag tagit bort henne sprang han runt bland containrarna, brädhögarna och all bråte som ligger där jag brukade rasta dem. Jag är helt säker på att han letade efter Myrrha. Jag rastade henne där det sista jag gjorde innan jag gick till veterinären, så hennes lukt fanns säkert kvar där ett tag. Men nu verkar han inte sakna henne längre. Det gör jag, speciellt idag när snön kom. Myrrha älskade nysnö och plöjde gärna omkring i snön med nosen.
Men jag är i alla fall väldigt glad att jag har Lyle; utan honom skulle det ha blivit väldigt tomt. Vi promenerar ca 1,5 timme varje dag. Mest har vi gått strandpromenaden för att jag vill träna på hundmöten och det är större chans att träffa hundar där än i skogen. Jag har kört skvallerträning med honom på så sätt att när jag sett en annan hund så plockar jag fram bollen och leker med Lyle. Han ignorerar nämligen andra hundar om han får leka (tyvärr är det inte alla hundar som ignorerar honom, men han bryr sig inte ens om andra hundar kommer fram om han får leka).
Numera skvallrar han för människor genom att vända sig om mot mig och för hundar genom att först sänka huvudet och sedan direkt vända sig om mot mig. Än så länge funkar det bara när han är lös, men jag hoppas att han ska börja göra det när han är kopplad också. Problemet är egentligen att han drar i kopplet, för det har vi inte fått till riktigt än (även om vi har gjort framsteg). När han drar i kopplet stressar han upp sig och därför gör han utfall mot andra hundar ibland, men om jag får honom att sluta dra tror jag att problemet med utfallen löser sig självt.
Vi har också tränat en hel del lydnad och det går väldigt bra. Tre moment är helt färdiga för tävling (inkallning, apportering och hopp), men det övriga behöver vi träna en del på. Platsliggningen börjar i och för sig funka riktigt bra och fria följet går också riktigt bra, fast där har vi en del kvar att träna på (har man inte alltid det?). Han har riktigt fina lägganden och ställanden också, så nu gäller det bara att få honom att göra det under marsch. Planen är att vi ska tävla lydnadsklass I i Piteå i februari.
Jag har också tränat lite tricks med honom. Jag började lära honom att spela död för rätt länge sedan på samma sätt som jag lärde Myrrha en gång i tiden, d v s genom att locka med godis. Jag fick honom att lägga sig på sidan på det viset, men han lärde sig ingenting på de. Så i förrgår plockade jag fram klickern och då lärde han sig att spela död på kommando från stående. Igår lärde jag honom att vinka. Idag har vi dock inte tränat något alls, utan bara gått en skogspromenad i nysnön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar