Sökträning

Nu har vi vilat upp oss efter Tåmelägret och har kommit igång med lite träning. I tisdags blev det sökträning för mig och Chansa. Tidigare har jag bara använt baconost som belöning ute hos figgen, men i tisdags plockade jag även fram kampleksakerna. Jag har först velat lära in lite regler för kamplek innan jag börjar använda det i söket, men nu tycker jag att hon är riktigt duktig. Främst på att släppa grejer; hon kan fortfarande vara lite oförsiktig så det kan ta i något finger. Vi gjorde också ett par markeringsövningar och det ser bra ut. Hon behöver lite uppmuntran för att komma tillbaka med rullen, men annat kan man väl inte vänta sig på andra markeringsövningen.

Jag hade med mig kameran och tog lite bilder, men det var den lilla kameran och det var inte vidare bra ljus så bilderna blev inte speciellt bra. Nedan ser ni några av de bilder som blev halvbra (att det bara är mallar som blev någorlunda bra på bild är bara en slump, eller...)

Blixtra markerar.

Aija har hittat en figurant.

Aija får godis ur sin nya burk, vilket hon verkade uppskatta.

Chansa haltade lite efter sökträningen, men igår haltade hon inte alls så det var nog inte så farligt. Dock insåg jag att Lena haft dåligt inflytande på mig, för igår förmiddag tog jag hundarna med ut och sprang. Lyle tyckte att det var kul och ville helst springa bredvid mig och titta på mig. Chansa tyckte också att det var kul, fast till en början trodde hon att det var en lek och ville mest bara hoppa på mig. Den enda som inte tyckte att det var speciellt kul var jag; det är verkligen jättetråkigt att springa. Det enda positiva var väl dock att jag inte hade riktigt lika dålig kondition som jag trodde.

Igår tränade jag också lite lydnad. Lyle tycker verkligen att det är jättekul att träna just nu och allt går jättebra. Chansa tycker också att det är kul att träna och hon är jätteduktig (utom möjligtvis med apporteringen, som det går lite trögt med), men de första dagarna sedan vi kom hem från Tåme var hon skitjobbig. Till exempel kissade hon inne ett par gånger och hon började dra i kopplet igen (och dum som jag är blev jag irriterad på henne och daskade till henne med en bajspåse- ett gott råd är att låta bli det!). En dag snodde hon några bitar fläskfilé som jag skulle ha till middag. Det är förstås mitt fel eftersom jag gav henne tillfälle, men hon har ju inte snott något ätbart på jättelänge nu, trots att det legat mat framme när hon varit ensam hemma, så jag trodde att hon hade slutat med det.

Hon har också snott tre chokladbitar ur en godisskål (de sista tre av mina favoritgodisar, naturligtvis) och det som retar mig allra mest är att hon inte ens åt upp dem; hon bara slickade på dem, tuggade lite så att mintkrämen inuti rann ut och lämnade dem sedan i soffan (tur att kuddfodralen går att ta av och tvätta!). Då åkte hon in i buren och fick sitta där ett tag. Det finns säkert de som tycker att det är djurplågeri, men i detta fall var det faktsikt för hennes egen säkerhet- hade hon ställt till med en enda sak till hade jag nog strypt henne.

Men nu har hon i alla fall lugnat sig och blivit sitt vanliga jag, så det var kanske så att hon blev lite överstimulerad i Tåme. Kissat inne har hon dock gjort även idag, men det är möjligt att det beror på löpet. Jag har hört andra säga att deras tikar kissat inne just före första löpet, men det är inget som jag har någon erfarenhet av förutom att Bita faktiskt kissade inne ett par gånger innan första löpet när hon bodde hos mig.

Chansa busar efter badet (som blev resultatet av bajspåseincidenten) med Myrrhas gamla Lucifer, som numera inte finns längre, i alla fall inte i det skick som när Myrrha hade den.