Omväxlande väder

Vädret är verkligen inte pålitligt just nu. Igår var det i princip snöstorm, fast det var inte tillräckligt kallt för att snön skulle lägga sig under dagen. Men när jag kvällsrastade Chansa var det återigen vitt överallt. Idag blev det en lång sovmorgon och när jag steg upp hade snön som kom igår försvunnit och solen lyste.

Det fina vädret visade sig dock inte hålla i sig. Jag och Susanne gick en promenad i skogen och tränade uppletande och under de dryga 2 timmar som vi var ute var växlade vädret mellan regn, snö, hagel och solsken om vartannat. Ibland var det så kallt att jag önskade att jag hade haft vantar och ibland svettades jag och tyckte att jag var för mycket klädd.

Vi hittade ett snöfritt område stort nog för att valla en korridor för att träna uppletande. Chansa börjar bli riktigt duktig när det gäller att gå fint vid sidan fram till rutan. Jackpot låg uppbunden ganska nära, vilket jag trodde skulle bli ett problem men honom brydde hon sig inte om.

Eftersom Chansa har problem med att springa rakt testade jag i tisdags att lägga grejen bara ca 5 m ut och det gjorde jag nu också på första skicket. När jag sedan belönade henne fick Susanne springa ut och lägga grejen lite längre ut. De första två skicken gick bra, hon sprang rakt och hittade grejen. Sedan blev hon störd av att det kom en karl och promenerade på stigen just utanför rutan och efter det hade hon svårt att koncentrera sig på att leta föremål; hon var mest intresserad av att undersöka hans spår och se var han kommit ifrån. Men efter en paus medan Jackpot körde försökte vi igen. Först blev det mest en massa spring, men när jag väl fått henne att fokusera på uppgiften gjorde hon två ganska raka skick.

Dock har jag insett att vi måste träna mer med snitslar. Först blev hon störd av att snitseln vid starten fladdrade och hade nog gärna velat ta den. En gång kom hon tillbaka med en av hörnsnitslarna som hon lyckats plocka ner. Jag använder i stort sett aldrig snitslar när jag tränar, vilket antagligen är anledningen till hennes fixering på snitslarna.

När jag spårar använder jag möjligen en snitsel för att kunna se var spåret börjar, men jag snitslar aldrig i spåret och när jag tränar uppletande använder jag inte heller snitslar eftersom jag kör med korridorer och tycker att jag kan hålla koll på kanterna ändå. Nu tror jag i och för sig att hon fixerade mycket på snitslarna för att hon såg dem, eftersom det blåste mycket, och inte för att hon fick vittring på dem, men det är ju ändå något som måste tränas på.

Några bilder från dagens uppletandeträning:

 Chansa har hittat den lilla gröna ormen.

 Leta! 

 Jackpot är redo. 

 Jackpot springer.

 Jackpot väntar på godis för att han har hittat en grej.

 Efter avslutad träning fick Chansa och Jackpot leka.

 Kom igen, nu leker vi!

 Bus.

Chansa springer.