Innan det var dags för platsliggning tänkte jag lägga en kort plats och belöna ordentligt så att hon skulle veta att det lönar sig att ligga, men det blev inte som jag hade tänkt mig. Jag la henne och lämnade henne och helt plötsligt kommer det en tollare farandes från skogen och in på planen mot Chansa, som inte klarade att ligga kvar. Jag fick dock snabbt tag på henne, men efter det kändes hon uppstressad och tittade sig omkring hela tiden.
På platsliggningen blev det någon miss i hur många hundar som skulle lägga, så första gänget bestod av 5 hundar och när det var vår tur så var det bara två hundar. Inte något jag klagar över :-) När vi ställde upp för platsen fixerade Chansa lite på tävlingsledaren när hon gick iväg och därför var jag rätt tydlig när jag la henne, så vi fick avdrag för dk eftersom jag böjde mig fram och tittade på henne när jag kommenderade.
Tandvisning har vi inte haft möjlighet att träna så mycket på och hon känner domaren väl, så hon reste sig och hoppade lite på henne. Domaren kunde i alla fall titta på tänderna utan problem.Sedan blev det en stunds väntan och jag varvade att stå och prata med folk med att köra lite fot, läggande och ställande med Chansa. Det största problemet kändes som att det var snön. Hon ville gärna sätta ner nosen i marken och lukta eller äta snö, men när det var dags för vår tur kändes hon ändå ganska fokuserad och vi gjorde ett riktigt fint lydnadsprogram.
Linförigheten gick verkligen jättebra, ända tills hon helt plötsligt satte ner nosen och nosade i några meter. När vi sedan gjorde halt gav jag ett fot-kommando och sedan var hon med lika fint igen. Läggande, ställande, inkallning och hopp gjorde hon bra och apporteringen gjorde hon helt perfekt.
Eftersom Chansa så lätt blir för uppjagad går det inte att berömma för mycket mellan momenten, så hon får bara muntligt beröm medan hon går fot till nästa moment. Men efter hoppet var jag så nöjd att hon varit så duktig att jag berömde henne ordentligt, vilket fick henne att spåra ur och hon sprang fram till tävlingsledaren, som höll på att sätta tillbaka brädor på hindret, och snodde en bräda av henne och rusade runt planen med den. Hon var inte heller allt för medgörlig när jag ville ta ifrån henne den, men till slut fick jag henne att stanna och släppa brädan. Det påverkade förstås betyget för helhetsintrycket, men hon hade i alla fall kul och det hade publiken också.
Chansa och jag fick ett förstapris och en andraplacering, vilket jag är jättenöjd med. Så här såg våra poäng ut:
Platsliggning: 9,5 dk huvud vid nerlägg.
Tandvisning: 7.5 reser sig, hoppar, får se tänder utan problem
Linförighet: 7,5 släpper ngt helt om, nosar, stretar, mestadels fin kontakt och pos.
Läggannde: 8,5 lite fördröjt lägg. Nosar till, dk uppsätt
Inkallning: 8 ngt lågt tempo, ss avslut
Ställande: 9 dk arm. Fin transport.
Apportering: 10 Mkt fint gripande & hållande
Hopp: 9,5 ss avslut. Bra tempo.
Helhetsintryck: 0 spårar ur e. hopp över hinder.
164,5 poäng
Chansa med sin pokal och godispåsen som hon vann.
Jag är förstås jättenöjd över att ha fått ett förstapris, men det jag är allra mest nöjd över är att hon höll ihop så bra trots att det var en rätt stökig miljö. Elithundarna körde sin lydnad samtidigt på en annan plan det passerade folk och hundar mellan de båda planerna. Dessutom är det ju bostadsområden alldeles intill, så det var både folk och hundar som rörde sig i skogen runt planen. Hon stördes dock inte av något som hände runt planen (dock var hon lite fixerad på tävlingsledaren mellan momenten) och jag kände inte minsta oro över att tappa kontrollen (inte ens när hon flippade ur efter hoppet, för hon hade ju faktiskt fokus på mig även om hon sprang runt och "retades" med mig). Så även om vi inte hade fått något förstapris så hade det fått mig att känna mig som en vinnare :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar