Solig söndagspromenad

I morse blev det en välbehövlig sovmorgon och när jag steg upp strålande solen från en klarblå himmel, så självklart blev det en långpromenad. Jag packade ner kameran och fika i ryggsäcken och sedan begav vi oss ut. Jag var lite osäker på hur skoterspåren skulle vara att gå på, men jag chansade på att de skulle hålla. Det gjorde de och vi promenerade länge längs skoterspåren. Konstigt nog var det inte speciellt mycket folk ute, förutom vid grillstugan/pulkbacken (dit de flesta verkade ha kört bil, trots att det går alldeles utmärkt att promenera dit).

Jag och Chansa stannade vid en lada där vi satte oss i solen och njöt en stund medan jag fikade. På hemvägen var det inte riktigt lika roligt att promenera. Det hade mulnat ordentligt och det innebar att alla som var ute med skoter bestämde sig för att åka hem, så det vimlade av skotrar och det innebar koppel på. Dessutom var sista delen av skoterspåret inte så lätt att gå på längre. Solen hade ju legat på länge och jag trampade igenom hela tiden.

Men det har varit en riktigt härlig dag och vi var ute i 3 timmar. Hade det bara inte blivit mulet så hade vi varit ute ännu längre, men jag är glad att vi hunnit hem innan det började snöa. 

 Ligger och väntar på lov att få hämta kongen.

 Även Chansa sjönk igenom ibland.

 Glad malle på promenad.

 Rullar sig.

 Hämtar kongen.

 Sötnos.

 Sitter i solen och njuter.

Snyggaste mallen.

Träningsdag i totohallen

Idag blev det en hel dag med träning eftersom vi var några stycken som hade hyrt totohallen. Vi började klockan åtta i morse, fast jag och Chansa blev lite sena eftersom det var något vansinnigt halt. Gångvägen var inte sandad och har nog inte varit sandad på länge, så den var som en isgata, och även där det var asfalt framme låg det en hinna av is.

Jag tänkte att det skulle vara lättare att ta sig fram utan att också ha en hund att hålla reda på, så jag släppte Chansa. Men hon saknar ju självbevarelsedrift och ett par gånger gjorde hon så häftiga inbromsningar att det blev repor i isen, så jag tyckte att det nog ändå var säkrast att hålla henne kopplad.

Dagens träning gick både bra och dåligt. På förmiddagen gick det inte så bra. Hon blev störd av att det var för livat omkring och när hon blir stressad kan hon inte koncentrera sig så bra. Fast tandvisningsträningen gick i alla fall bra. På eftermiddagen gick det bättre och hon var mindre stressad och mer koncentrerad. Vi körde lite mer tandvisningsträning med flera olika personer och det gick bra. Jag körde också lite framförgående, vilket vi inte tränat så mycket på sistone, men det gick bättre än vad det gjort på länge.

Sedan gjorde vi en platsliggning med Malle, Zingo och Yoy och det gick fantastiskt bra. Jag vågade inte lita på henne så jag höll längst ut i kopplet, men hon låg helt lugn och stilla i drygt två minuter utan minsta tecken till oro och utan att jag behövde påminna eller uppmuntra. Det är jag mycket nöjd med!

 Chansa vilar medan jag fikar.

 Yxi ligger och tittar på.

 Lena och Malle tränar apportering.

 Mari och Vinna tränar framförgående.

 Frida, Wilbur och Annika. 

 Frida ger instruktioner med kaffekopp i handen.

Lena och Ulrika ger råd till Annika och Yoy. 

 Jenny och Mille.

Chansa busar i en snöhög. 

Chansa roar sig med att äta snö och åka kana i snöhögen.

En trött hund efter dagens träning.

Chansa har sovit sedan vi kom hem och själv ska jag slötitta på Melodifestivalen och hoppas att det inte blir en allt för dålig låt som vinner (och kanske framför allt hoppas jag att det inte blir Ranelid- jag tål inte karln).

Halka

Det är just nu väldigt halt ute, så det är knappt att man vågar sig ut. Men Chansa behöver ju ändå något att göra, så igår la jag ett spår till henne på en parkering. Spåret blev ca 200 meter och gick mestadels på is, men bitvis också på asfalt. Jag la ett flertal godbitar i spåret och i slutet la jag en liten bit av en trasig tennisboll. Eftersom det var rätt mörkt och svårt att skilja godbitarna från grus, så jag vet inte om hon tog allihop, men jag tror att hon i alla fall tog de flesta. Tennisbollsbiten i slutet hittade hon i alla fall och kom direkt till mig med den för att byta den mot en kong.

Det är nog inte så enkelt att spåra på blankis i hård blåst, men Chansa skötte uppgiften mycket bra. Jag är också mycket glad att hon faktiskt spårar i ett mycket behagligt tempo; annars hade detta varit totalt livsfarligt.

Men vi har också roat oss med att träna inomhus de senaste dagarna. För ett tag sedan lärde jag ju Chansa att balansera godis på nosen, men eftersom kameran var på lagning kunde jag inte lägga upp någon bild. Nu har jag dock tagit bilder både på när hon sparar godis på nosen och i munnen.

Balanserar godis på nosen.

Håller ett hundkex i munnen.

Idag var det fortfarande lika halt, blåsigt och snöigt/regnigt, men vi gick i alla fall en promenad längs skoterspåren och var ute i nästan 2 timmar. Det var skönt med en promenad, men det var fruktansvärt blåsigt eftersom det är så öppet ute på legdorna. Det var också alldeles för mulet och trist väder för att jag skulle orka släpa kameran med mig. 

På eftermiddagen hade vi personalmöte så jag passade på att gå på stan innan. Jag hade tänkt shoppa, men som vanligt när jag har råd och verkligen vill köpa något så hittar jag inget :-( Fast jag köpte i alla fall två par leggings på rea- 30 kr/styck var så billigt att jag inte kunde låta bli, trots att jag inte är övertygad om att de passar.

Nu är det i alla fall helg och ikväll ska jag och Chansa bara slappa med en god bok och kanske också framför TV:n/datorn, för i morgon blir det träning hela dagen.

Vacker vinterdag

Idag jobbade jag både på morgonen och på kvällen, men eftersom det var en strålande solig dag så gick jag en promenad med Chansa mitt på dagen. Det blev en promenad vid älven och eftersom jag ville kunna gå i rask takt (i alla fall så rask takt som det går när det är så här halt) tog jag midjebältet. Jag testade till och med att springa en liten bit och det gick bra (förutom att underlaget var väldigt ojämnt och jag inte var lämpligt klädd). Min plan är att börja springa med Chansa i vår och då kommer jag att använda midjebältet (jag kommer att ha alldeles tillräckligt med att hålla koll på mig själv och kan inte ha Chansa lös).

Kameran hade jag förstås med mig, så här är några av dagens bilder:

Utsikt mot Älvsbacka.

Nya bron.

Livboj.

Snö i solljus.

 Promenad med midjebälte och expanderlina.

 Fast hon fick vara lös också och då var det full fart. 

 Snyggaste hunden poserar.

 Kommer med kongen.

 Ståtlig hund.

 Lekfull hund.

 Dreglar lite.

 Jag försökte filma, men lilla kameran verkar ha gett upp, så det blev en bild istället. Detta är Chansa som går baklänges och tittar på mig i hopp om att jag ska kasta snöklumpar åt henne. 

 Full fart i snön.

Snönos.

Verkligen synd att skärpan inte blev bra i den här bilden. Den hade annars passat bra på en varningsskylt (fast hon är inte egentligen arg på bilden; hon skäller bara).

Chansa hemma igen

När jag kom hem från jobbet i morse möttes jag av en mycket glad hund, som mamma hade lämnat här tidigare på morgonen. Men hur glad och uppspelt hon än var så var det inga som helst problem att gå raka vägen till sängen och sova i 5 timmar. Det kändes dock lite trist att sova bort dagen. Visserligen var det rätt kallt, men solen som lyste på de kala, frostiga träden var otroligt vacker. Jag önskade att jag hade haft kameran med mig när jag gick från bussen, men det hade jag förstås inte.


Den här jobbnatten har varit en av de lättare nätterna någonsin. Jag började läsa en bok, Water for Elephants, och blev så fast i den att jag inte kunde lägga i från mig den annat än när det var nödvändigt för jobbet och jag lagom tills mitt pass slutade hade jag läst ut den. Det var verkligen länge sedan jag sträckläste en bok på det viset och filmerna som jag hade med mig intresserade mig inte det minsta.

I eftermiddag har vi mest bara slappat, men vi har också tränat lite inomhus. Nu i kväll blev det dock lite lydnadsträning, men det är inte så lätt när det är glashalt i stort sett överallt. Jag vågade inte belöna med annat än godis och mest tränade vi fritt följ eftersom jag inte vågade låta henne springa och jag ville inte heller låta henne sitta/ligga så länge på isen. Fast vi tränade lite framförgående och det gick faktiskt riktigt bra.

Vi gick också en promenad och då passade vi på att träna lite självkontroll och oavsiktligt blev det också uppletande i djupsnön. Eftersom det var skare tänkte jag att det skulle gå bra att kasta kongen ut i snön och det gick faktiskt också bra ett par gånger, men till slut försvann den i snön. Chansa jobbade på bra och lydde faktiskt när jag ett par gånger kallade tillbaka henne för att skicka om henne (det skulle Myrrha inte ha gjort och Lyle skulle ha lytt motvilligt). Hon sprang också rakt ut när jag skickade henne, men tyvärr ledde det bara till att hon ett flertal gånger sprang över kongen. Men hon hittade den i alla fall till slut.

Och lite trött blev hon nog av det också, för nu ligger hon utsträckt på golvet och snarkar. Själv är jag också lite trött efter nattjobbet, så jag funderar på att gå och lägga mig med en bra bok (som jag inte tänker sträckläsa, eftersom jag jobbar i morgon).

Vad gör människor som inte har hund?

I helgen är jag hundlös eftersom Chansa har åkt till mamma och det är så ensamt och tråkigt utan henne. Jag fattar inte hur man kan leva utan hund. Vad gör man egentligen?

Tidigare i veckan, när Chansa var hemma, hade jag inga problem att hitta på saker att göra. I måndags åkte vi skidor under mina lediga timmar på dagen. De hade tyvärr inte dragit upp spåren sedan det snöade sist, men eftersom jag egentligen bara tänkte lära Chansa att dra gjorde det inte så mycket att vi fick åka fram och tillbaka över fotbollsplanen istället för att åka hela rundan. Det blev faktiskt riktigt roligt till slut, eftersom jag fick Chansa till att dra riktigt bra. Hon är både stark och snabb, trots att hon måste släpa på en fetknopp som mig!

I tisdags blev det ingen skidåkning, bara en promenad. I onsdags blev det först en promenad på 1,5 timme innan jag började jobba och sedan cyklade vi upp på klubben för att vara med på instruktörsmötet. Som det ser ut nu så kommer jag att hålla en appellkurs under året och det ska bli riktigt kul. Det var länge sedan jag höll en appellkurs senast.

Men sedan Chansa åkte till mamma i torsdags har jag inte haft något att göra. Att titta på TV är vansinnigt tråkigt och i vanliga fall har jag bara på TV:n för att se Vem vet mest? och ibland inte ens det, så vissa dagar slår jag inte på TV:n överhuvudtaget. Jag ser i och för sig en hel del filmer och TV-serier, men inte på TV.  Jag städat lite grann och det var visserligen välbehövligt, men tråkigt.

Eftersom jag har jobbat i natt har jag sovit hela dagen. I vanliga fall brukar jag sova ca 4 timmar efter att ha jobbat natt så att jag ska hinna utnyttja dagen och gå ut med Chansa, men eftersom hon inte var hemma så sov jag 6 timmar istället d v s sov bort hela dagen. Sedan var det en enda lång väntan på att Melodifestivalen skulle börja så att jag skulle ha något att göra. Men eftersom den enda låt som jag gillade åkte ut direkt så tröttnade jag och istället spelade jag spel på datorn samtidigt som jag slötittade lite.

Den enda fördelen med att inte ha hund är att man inte behöver gå ut på kvällen. De flesta människor som inte har hund verkar tro att det jobbigaste med att ha hund är att man måste stiga upp på morgonen för att gå ut med hunden, men så är det inte. I alla fall inte för mig. Alla de hundar jag har haft har sovit lika länge som jag (sedan de blivit vuxna; med valpar är det förstås en annan sak). Jag tycker inte heller att det är jobbigt att gå promenader under dagen och på kvällen och/eller att träna med hunden- det är ju det som är hela nöjet med att ha hund. Men sista kvällsrundan kan jag faktiskt tycka är lite jobbig, speciellt på vintern när man måste klä på sig en massa kläder, så det ska bli skönt att slippa gå ut ikväll.

Vilken härlig dag!

Det kändes verkligen bra att vara ledig idag när jag vaknade till strålande sol och klarblå himmel. Självklart blev det en långpromenad med Chansa och det var så skönt ute att promenaden blev betydligt längre än vad jag hade planerat. Jag hade tänkt åka en sväng på skidor också, men eftersom promenaden blev 2,5 timme lång kändes det som överkurs att åka skidor också, så det får bli en annan dag istället.

Eftersom vädret var fint var det förstås en massa folk ute, men i skogen var det ganska folktomt. Då blir det lätt att man slappnar av lite och vid ett tillfälle såg jag knappt någonting eftersom jag hade solen i ögonen, men jag kunde se på sättet Chansa drog iväg före mig att det var något/någon framför oss. Hon kom tillbaka när jag ropade och jag kopplade henne. Det hon hade fått syn på var en skidåkare och när jag kom fram frågade han "Visst är det en malle?" Jag blev mycket förvånad; det har inte hänt mer än ett par gånger sedan jag fick Chansa att någon vi mött på promenad vetat vilken ras hon är. Han hade haft belgare, dock inte malle, och själv tränat och tävlat en gång i tiden.

Kameran hade jag förstås med mig:

Chansa i solskenet.

 Snömalle.

 Full fart.

 Kastar sig i snön.

 Väntar på mig.

 Galet snömonster.

 Har hoppat upp på de gamla ensilagebollarna. 

 Snö på nosen.

 Övning i självkontroll.

Tar kongen i farten.

 Vackraste mallen i världen.

Så trött, så trött

Just nu är jag så trött, så trött. Allting känns så jobbigt och jag orkar nästan ingenting. De senaste veckorna har jag inte ens orkat cykla till jobbet på Medlefors. Ja, ibland inte ens till mitt andra jobb dit det bara tar ca 7 minuter att cykla. Flera kvällar den här veckan har jag till och med gått och lagt mig vid 22.30 för att jag inte orkat vara vaken längre, trots att jag vanligtvis sällan lägger mig före klockan tolv. Förra veckan var jag på en hälsoundersökning genom jobbet och det visade sig att jag hade väldigt lågt blodvärde (vilket har sin förklaring) och jag antar att det är det som också är orsaken till att jag är så orkeslös. Jag hoppas verkligen att det blir bättre snart, fast just nu känns det snarast som att jag blir mer och mer orkeslös.

Chansa blir förstås lite lidande av att jag inte orkar så mycket. I onsdags tog vi en välbehövlig sovmorgon och sedan blev det en promenad på 2 timmar innan jag begav mig till jobbet (med buss). I torsdags jobbade jag hela dagen och var helt slut när jag kom hem, men på kvällen släpade jag mig i alla fall upp ur soffan och gick ett spår till Chansa på en parkering. Chansa spårade mycket bra. Jag släppte på henne från sidan av spåret och hon gick ut och valde rätt riktning på en gång och hon fäste på spåret direkt. Dock vallade hon lite grann i spåret, eftersom det inte hade legat speciellt länge, men hon hittade i alla fall alla godbitar jag lagt ut och vinkeln tog hon klockrent.

Igår förstod jag att jag skulle vara alldeles för trött för att aktivera Chansa när jag kom hem så jag passade på att cykla en sväng med henne på förmiddagen innan jag for till Medlefors. Att cykla med henne är inte så jobbigt, eftersom hon då drar mig. Idag har jag också jobbat hela dagen och eftersom det blev en ovanligt jobbig arbetsdag så var jag extremt trött när jag kom hem. Men eftersom jag inte hade något godis hemma och varken orkade gå eller cykla själv till affären så blev det en cykeltur med Chansa idag också.

Jag gillar inte att binda henne utanför affären och gör det extremt sällan och då bara när det är lite folk och jag bara har någon enstaka sak att köpa. Jag band henne dessutom med både koppel och expanderlina i ett avancerat system, så att ingen skulle kunna stjäla henne (vilket kanske är det mest osannolika som skulle kunna hända, men ändå det jag är mest rädd för). Men trots att man kanske inte kan tro det när man ser henne så är hon som en liten ängel att binda upp. När jag kom ut från affären igen efter 3 minuter (ja, jag tog tid) satt hon som ett ljus och tittade mot dörren.

Eftersom hon var väldigt pigg och verkade sugen på en cykeltur så tog vi en omväg på 3 km på vägen hem, så nu har hon i alla fall fått springa av sig lite. I morgon är jag tack och lov ledig och då hoppas jag på att orka med både en promenad och en skidtur. Men nu blir det att slötitta på Melodifestivalen och äta lite chips.

 Mina chips till Melodifestivalen.

Chansa tar slappandet på allvar.