Lucia?

I måndags gick jag och Chansa en promenad runt hela Anderstorp och i tisdags plockade jag fram sparken och vi tog en tur med den på förmiddagen och sedan gick jag till rastgården för att träffa en bekant och hennes hund. De fick dock förhinder i sista minuten och kunde inte komma så jag och Chansa roade oss själva en stund med lite bus och lydnadsträning. I måndags och tisdags såg det ut så här:

 Busvovven.

 Vill att jag ska kasta snöklumpar.

 Väntar in mig. 

 Vill busa mera :-)

 Poserar på parkbänk. 

 Vackra mallehuvudet.

Poserar på trädgårdsbord.

Och så här såg det ut på vår promenad idag:

 Alltid redo. 

Tränar ställande under gång på fotbollsplanen. 

Man kan inte tro att det är Lucia idag. På Lucia ska det vara snö och svinkallt ute, inte snöfritt, isigt och nollgradigt :-( I tisdags var det så fint med snön, även om det var mulet, men så blev det plusgrader och ösregn och vägarna förvandlades till isgator. Chansa och jag har bara gått korta koppelpromenader för att det varit så halt. Jag vill inte gärna släppa henne eftersom hon rör sig så mycket och snabbt. Jag vill verkligen inte att hon skadar sig igen!

I morse var vi på återbesök hos Tomas, hundfysioterapeuten. De första gångerna vi var där gillade Chansa det inte alls, men trots det så hälsar hon glatt på honom och går utan tvekan in i rummet. Och hon har verkligen förändrats sedan vi gick dit första gången. Då ville hon inte alls vara med och vi satte på henne munkorg för att hon skulle lugna sig. Men med tiden har hon börjat slappna av mer och mer och de senaste gångerna har det inte funnits något behov av munkorg. När Tomas sätter sig på huk kryper hon in i hans famn och när han ska lägga ner henne välter hon omkull sig självmant. Dock försöker hon ofta rulla över på rygg för att bli kliad på magen :-)

Efter massagen konstaterade Tomas att hon nu är UA. Hon är helt återställd och han tycker att hon är vältränad och i mycket fin form, och det är ju alltid kul att höra även om jag vet att det är så. Vi ska fortsätta att använda viktmanschetter med jämna mellanrum. Vi behöver inte heller gå dit mer, men han rekommenderade ändå att jag skulle komma med henne för en genom gång till våren innan tävlingssäsongen och det tänker jag absolut göra.

Jag frågade honom också lite om träning med pilatesboll, vilket vi har börjat lite smått med, och det tyckte han var mycket bra träning så det ska vi absolut fortsätta med. På dagens promenad gjorde vi lite balansövningar och jag är faktiskt lite överraskad över hur duktig hon är. Hon är visserligen mycket smidig och stark, men att balansera kräver lite mer stillsam finmotorik är hon är van vid. Ett lågt staket som på bilden nedan är ju till för att hoppa över och inte att sitta på, om man frågar Chansa, men hon gav sig faktiskt tid att fundera och prova sig fram och hitta balansen. Jag hann tyvärr inte få någon bra bild eftersom jag fotade med mobilen, men vid ett par tillfällen balanserade hon enbart på frambenen.

När jag ändå var hos veterinären så passade jag på att väga henne. Hon väger 23 kg, vilket nog är hennes idealvikt. Hon är i god form utan att vara för mager, vilket hon periodvis varit. Fast hon löpte ju i november och då brukar hon äta ganska bra. Som omväxling fick jag också känna på hur det är att ha den mest väluppfostrade hunden i väntrummet (även om det säkert bara var tillfällig hon uppförde sig så bra). Fast jag får väl erkänna att det inte var i någon stor konkurrens för det var bara två andra hundar förutom hon där. Den ena hunden skällde på henne hela tiden. När vi kom ut från Tomas började den skälla redan innan den såg oss och då svarade Chansa, men när jag sa till henne att gå bredvid mig så slutade hon och sa sedan inte ett ljud fast den andra hunden låg och skällde på henne bara någon meter ifrån medan jag betalade och kopplet var slakt hela tiden.

Men jag måste verkligen undra vad folk tror att de ska uppnå när deras hund skäller och de säger till den att "int' har du väl lov att göra så där", "vad har matte sagt om det där, du vet ju att du inte får låta sådär och "titta på den där hunden, när man är tyst då får man godis". (Nu när jag tänker på vad de sa tycker jag att det låter som att de hade en liten knähund, men i själva verket var det en stor schäfer).

 Min duktiga hund i väntrummet (hon väntar på att jag ska få på mig jacka, mössa och vantar för att cykla hem). 

Riktigt duktig hund

Först och främst måste jag börja med att undra varför autocorrect (vad heter det på svenska?) tyckte att det var en bra idé att ändra "hund" i rubriken till "Hund"? Och på tal om det så envisas den ständigt med att ändra "inkallningen" till "inmalningen". "Inkallningen" måste ju vara ett betydligt vanligare förekommande ord än "inmalningen", som jag inte ens vet vad vad det är. Är det ens ett "riktigt" ord? I vilket fall som helst så är detta en hundblogg, så om det någon gång står "inmalningen" så ska ni läsa "inkallningen".

Inkallning är dock inget vi har tränat särskilt på sista tiden, men vi har tränat väldigt mycket på promenaderna på sistone. Vi har tränat på att gå fint i koppel och att passera andra hundar utan att vilja hälsa på dem och det går hur bra som helst. Jag har börjat att kasta godis till henne istället för att ge henne godis och det funkar så otroligt bra. Hon passerar andra hundar utan bry sig om dem det minsta. En gång började hon till och med titta sig omkring och leta efter den mötande hunden när vi hade passerat eftersom hon hade så fokus på mig att hon inte ens märkte när vi passerade den andra hunden.

I tisdags var vi på träningen i totohallen och då var hon också riktigt duktig. I början var det inte så många där, men det kom fler sen. Men hon brydde sig inte om att folk och hundar kom, utan var bara intresserad av att träna med mig. Vi tränade lite detaljer i fria följet, stå från ligg, framförgående, inmalning (jag menar naturligtvis inkallning...) apportering. Det gick bra, men mest nöjd är jag över störningsträningen där Jenny kampade med Klumpen bredvid oss och kallade in honom alldeles framför oss. Chansa brydde sig knappt om dem, utan hade jättebra fokus på mig.

Vi la också en platsliggning och det gick också riktigt bra. Hon låg trots att det var någon som kom klampande ner från övervåningen och ut genom en dörr alldeles bredvid där hundarna låg. Hon tittade ditåt, men låg hela tiden (fast för säkerhets skull gick jag ändå fram till henne). Nästan hela tiden var den en hund som gnällde och hade en massa andra ljud för sig och mot slutet ökade det och det blev hon väldigt störd av. Hon är väldigt lätt påverkad av stress och är andra stressad så blir hon också stressad. Men hon låg i alla fall kvar och jag är så nöjd för det.

Under veckan har vi jobbat på ett trick i vår Trick Challenge, som den här gången var att korsa frambenen när hon ligger. Det var otroligt svårt för henne av flera anledningar. Det var svårt för henne att göra rent fysiskt. Jag tror att det är för att hon är så välmusklad som hon får svårt att göra sådana rörelser. Inte förrän jag redan lyckats lära henne det kom jag på att det kanske gjorde ont i musklerna hon skadade när hon sprang ihop med Yasper och det var ju så dags då. Det var också svårt för att hon är så intensiv. Hon vill helst använda hela kroppen, inte bara flytta på ett ben. Det gjorde att hon gav mig både blåmärken och rivsår på handen och armen och jag blev ibland väldigt irriterad på henne. Och då blev det konflikt mellan oss och hon tyckte att hela grejen blev väldigt obehaglig. Men till slut så lyckades jag lära henne det hjälpligt bra i alla fall.

En anledning till att hon hade svårt med att korsa framtassarna var också att hon måste ta i så mycket att hon gled iväg på golvet och ett träningspass slutade oftast med att hon låg så här:

Idag har vi också varit och tränat, fast det egentligen inte var Chansa som skulle träna. Jag blev tillfrågad om att hjälpa en som vill börja tävla lydnad och bruks med sin whippet, så idag, när jag ställt in studiecirkeln med tjänstehundsgänget p g a att jag skulle jobba, men ändå tagit ledigt från jobbet så passade det bra att hjälpa henne och en kompis till henne att komma igång med träningen.

När vi var klara fick Chansa hälsa på Zimon, eftersom har är lite ängslig för andra hundar. Men till min stora förvåning var hon inte särskilt intresserad av honom. Istället stod hon mest och tittade på mig. Hon hälsade till slut på honom lite grann, men när han bjöd in till lek stoppade jag, för jag tror inte att en liten tunn whippet klarar en malletackling. Dessutom är golvet på RentAv alldeles för halt för hundlek.

Vi satt ett tag och pratade och Chansa var lös. Först låg hon bredvid mig och sedan låg hon upp och ner i knät, fast Zimon var lös och gick omkring eller satt på bänken bredvid oss. Hon fick också vara lös och fast Zimon låg alldeles bredvid så brydde hon sig inte ett dugg om honom, utan hon hade bara fokus på mig (hon kastade en blick på honom, men mer uppmärksamhet än så ägnade hon honom inte). Jag kastade t o m en korvbit så att den hamnade precis bredvid honom och hon åt upp den och kom sedan direkt tillbaka till mig. Hon är alltså, precis som jag trodde, helt ointresserad av andra hundar. Om hon springer fram till en annan hund så är det för att den gör något kul, t ex kampar, leker med bollar,  hoppar, skäller gällt etc. och inte för att hon är speciellt intresserad av hunden (om det inte är en hund hon känner och brukar umgås med).

I veckan har jag också gjort en del icke-hundiga aktiviteter. I onsdags kväll var jag med jobbet och åt julbord på Medlefors. Det var förstås fantastiskt gott och jag blev proppmätt. Efter julbordet gick jag på Bishop's med Cicci och Hampus och drack ett par öl. Mamma hade tagit Chansa med sig, så jag behövde inte ha bråttom hem till henne och därför blev det ganska sent. I går skulle jag egentligen ha jobbat ett 24-timmarspass, men eftersom vi fick låna pappas och Majs säsongskort tog jag ledigt och gick på hockey med Fia.

Dock blev det ståplats för oss, eftersom Hugo och Lina fick sittplatserna, men konstigt nog var det inte så jobbigt att stå. Dock var det lite jobbigt i sista perioden, då några karlar bredvid började ropa skällsord och oförskämdheter mot domaren och mot Lulespelare. Visst, det var en ful crosschecking på Bellemare som det borde ha blivit utvisning för, men nu blev det inte det och då kan man vara arg en liten stund, men att haka upp sig på det resten av matchen tycker jag är bara löjligt och har inte med hockey att göra.

Efter hockeyn gick vi på Old Williams och tog en öl. Där träffade vi en kille som stod bredvid oss på Västra Stå i första perioden och hans flickvän. De var på väg till Verandan så vi följde med dit. Där var det väldigt lite folk, men fördelen var att det i alla fall fanns plats att sätta sig ner en stund. Vi stannade där ett tag och gick sedan vidare till Bishop's och tog en öl där och därefter gick vi på Max och åt hamburgare innan vi åkte hem. Så i kväll blir det en lugn kväll med soffhäng i pyjamas (mamma hämtade Chansa på eftermiddagen, så jag behöver inte klä på mig och gå ut i kväll) och tända ljus.

Första advent

Sent igår kväll började det snöa och det har snöat en del i natt, så i morse när jag vaknade var det alldeles vitt ute. Det var därför mycket mysigt att tända första ljuset och äta en god adventsfrukost med snö utanför köksfönstret. Snön gör ju att det blir så mycket mer julstämning.

Första advent.

Och självklart stod också en långpromenad med Chansa på schemat idag. Jag har varit ledig flera dagar i veckan, men eftersom jag har haft mycket annat att göra, bl a med att få fram ljusstakar och diverse annat pynt och sätta upp julgardiner, så har det inte blivit så långa promenader med Chansa (delvis också beroende på att det varit så halt). Så idag packade jag ner kameran och gick på en lång, härlig promenad.

 Sötnosen.

 Snyggingen.

 Hon är dock inte alltid så snygg...

 Det är kul med snö.

 Ska vi leka?

Jag brukar hitta på lite roliga aktiviteter när vi är ute på promenad och en lek som alla mina hundar har gillat är när jag hänger upp en leksak i ett träd på lagom höjd (tillräckligt högt för att de inte ska komma åt den på en gång, men tillräckligt lågt för att de till slut ska kunna få tag på den) och det gjorde jag med Chansa idag. På MT:t fick hon ju högsta poäng på uthållighet, d v s då trasan försvinner in i röret, för hon höll på tiden ut och hon använde sig av olika strategier för att försöka få ut den. Det stämmer verkligen överens med hur hon är. Hon ger inte upp i första taget och hon använder olika strategier för att få ner bollen. 

 Funderar på hur hon ska gå till väga.

 Står på bakbenen.

 Kanske från det här hållet? 

 Om jag tar stöd på grenarna kanske det går?

 Hmm, det funkade inte, vad ska jag göra nu? 

 Jag vet, jag skäller på den!

 Skallmarkering verkar inte funka heller. 

 Men om jag tar sats och hoppar riktigt högt går det nog!

(och det gjorde det också).

Jag använder inte ofta tennisbollar till Chansa och detta är anledningen- de håller inte särskilt länge. 

Igår förmiddag var vi på RentAv och hade studiecirkel med tjänstehundsgänget. Vi började med att göra ett uppletande bland alla grejer som står där. En grej la vi ovanpå en stor soptunna på hjul, en hängde vi upp på ett galler, en la vi i en stor tunna och en en på golvet bland alla städvagnar. Chansa jobbade väldigt intensivt och letade lika bra högt som lågt. Ibland är jag dock inte säker på att hon är särskilt smart, för hon valde att krypa under en släp istället för att springa runt den :-) Hon hittade i alla fall alla grejer. Hon hade lite problem med den som låg i tunnan. Hon hittade den hur enkelt som helst, men tunnan var för djup för att hon skulle nå ner och få tag på grejen. Hon försökte ett tag med olika strategier och till slut backade hon och började skälla. Det var en riktigt fin skallmarkering som nästan fick mig att ångra att jag valde rulle i söket :-) 

Då hjälpte jag henne att få fram grejen och jag tror att det var därför som hon skällde på bollen jag hängde upp i trädet idag. Det brukar hon nämligen inte göra, men det lönade sig ju igår. Efter uppletandet hade vi en lång fikapaus och sedan tränade de andra på liggmarkeringar, som ju är anledningen till att vi har studiecirkeln. På slutet tränade vi också lite annat, bl a att de andra kampade med sina hundar i närheten av mig och Chansa. Den här gången var det inte alls svårt för henne att hålla fokus på mig. Vi la också platsliggning med störning, t ex att Jenny och Gunilla gick slalom runt hundarna, tjoade och viftade med armarna, hoppade m m, och det var inga som helst problem. Chansa låg lika lugnt som hon gör när jag själv gör sådant. Jag är så nöjd och stolt över henne! 

Det blåser!

De senaste dagarna har jag och Chansa inte gjort mycket. Eftersom det har regnat har den lilla snö som kommit försvunnit och istället blivit till is, så det är förenat med livsfara att gå ut. I söndags hade det inte regnat något, så det var helt okej att cykla till Medlefors, där klubben hade en uppföljningsdag om målstyrning. Det var precis som förra året en väldigt givande dag med bra diskussioner. Och maten var förstås också god.

Det blev dock inte tid till någon sömn innan jag skulle jobba på söndagsnatten, så det blev en ganska tung natt. Jag höll mig dock vaken ganska bra genom att se en skräckfilm (Sinister, en riktigt bra film). Men när jag kom hem var jag väldigt trött, så jag och Chansa sov hela dagen. Hon är verkligen underbar på det viset. Hon är aldrig jobbig och krävande när jag vill sova på dagen, trots att hon redan sovit hela natten. Hon är för övrigt väldigt sällan jobbig och krävande hemma. Hon kan verkligen konsten att koppla av och slappa, samtidigt som hon aldrig tackar nej till aktivitet :-)

Sedan var Chansa med mig på jobbet på måndag kväll och natt och eftersom jag jobbade med en arbetskamrat som är väldigt hundrädd så fick Chansa mest bara ligga stilla och det är nog det jobbigaste man kan tänka sig för henne, så hon var helt slut hela förmiddagen igår :-)

Men på kvällen trotsade vi blåsten och halkan och begav oss till totohallen för inomhusträning. Det var värre än jag trodde och det tog en evighet att ta sig dit med myrsteg. Men jag ramlade bara två gånger i alla fall. När vi skulle hem fick jag som tur var åka med Susanne till Coop och därifrån var det inte svårt att gå; de hade sandat så mycket på gångvägarna att jag t o m kunde gå i normalt rask takt.

Träningen gick riktigt bra. Att värma upp henne genom att springa runt en stolpe visade sig vara bra, för hon var riktigt alert och med i fria följet, trots att det var många andra hundar runt omkring. Avlämningarna framifrån på apporteringen går också framåt. Nästa gång ska jag dock använda mig av en stolpe för att träna på det, för det funkade mycket bra förra gången. Då får hon upp så hög fart att hon kommer tillräckligt nära. Att ställa sig från liggande är hon helt fantastisk på. Jag använder fortfarande handen som target, men hon reser sig så snyggt i en enda rörelse utan att flytta på en enda tass varenda gång. Hon är ju också sedan tidigare väldigt bra på att hålla positioner eftersom vi tränat så mycket stadga, så det kommer inte heller att vara något problem.

Vi la också en platsliggning och trots att det var en väldigt orolig platsliggning med hundar som låg oroligt och hundar som gnällde och hade alla möjligt ljud för sig och förare som gick fram och tillbaka till sina hundar så låg hon jättebra. Hon nosade lite grann ett par gånger (det är ett problem vi har med träningen i totohallen), men hon låg inte ett dugg oroligt. Dock tyckte hon att det var jättejobbigt, för efteråt när jag satte mig på huk för att ge henne godis var hon lite klängig och kramig.

Idag var det ännu halkigare och blåste ännu mer, så jag har istället koncentrerat mig på att tvätta, städa och göra fint här hemma. Jag har dock inte tagit fram adventsljusstakarna m m, trots att många runt omkring har gjort det för länge sedan. Det är fusk att ta fram dem för tidigt, även om jag längtar efter att få julfint, så jag väntar tills på fredag.

När jag städade hittade jag en av Myrrhas gamla leksaker, en mjukistomte. Myrrha var väldigt försiktig med sina leksaker och jag har sparat flera av hennes favoritleksaker som minnen, men jag kände inget behov av att ha kvar den här så jag gav den till Chansa även om det bara skulle vara för att hon skulle få roa sig en stund med att slita sönder den. Men till min stora förvåning så började hon inte genast att slita i den, utan hon gick och bar på den lite och la sig sedan i bädden och sov. Jag och mamma åkte iväg och handlade och tittade på möbler (jag planerar att köpa en ny soffa) och inte heller när hon var ensam hade slitit sönder den. När jag kom hem blev hon lite upphetsad och bet till i tomten och upptäckte då att den pep, så sedan låg hon och pep med den en lååång stund. Till slut slutade den dock att pipa, tack och lov.

Jag avskyr pipleksaker och har aldrig låtit mina hundar ha sådana. Myrrha var dock ett undantag eftersom hon hade ett så mjukt grepp att de nästan aldrig pep och när hon någon enstaka gång råkade bita till så att den pep blev hon alldeles förskräckt och släppte den. Chansa blir dock oftast väldigt stressad av pipleksaker, men hon blev inte det den här gången, annars hade hon inte fått fortsätta.

I kväll blåser det ännu mer och det är fortfarande bara blankis på vägarna, så jag och Chansa gick ut på gräsmattan vid parkeringen och kastade boll istället för att ta en promenad. Nu ska jag plocka in granriset med ljusslingan som jag har utanför köksfönstret, för jag är rädd att det blåser iväg under natten annars och sedan ska Chansa och jag mysa i soffan resten av kvällen.

Stänga dörren

Den senaste Trick Challenge var att stänga dörren. Det var inget Chansa kunde sedan tidigare, så det var kul att få börja helt från början med ett trick. Först tänkte jag lära henne stänga dörren med nosen med hjälp av en post it-lapp, men som vanligt gav jag upp. Jag har testat att använda post it-lappar som target sååå många gånger, men Chansa bara jagar upp sig och biter i dem och jag blir bara irriterad på henne. Men hon hade i alla fall hunnit lära sig att dörren var viktig, så helt plötsligt hoppade hon upp och stängde den. Jag passade förstås på att klicka och efter ca 5-6 repetitioner hade hon fattat vad hon skulle göra och efter ytterligare 5-6 repetitioner så kunde hon göra det på kommando också. Ibland blir till och med jag förvånad över hur snabbt och lätt hon lär sig saker :-)

I tisdags var vi och tränade på totohallen. När vi kom dit hade vi gott om utrymme, för det var bara jag och Gunilla där. Det kom dock fler eftersom, men det var rätt skönt att ha nästan hela hallen för sig själv ett tag. Träningen gick riktigt bra. Jag har börjat att lära in stå från ligg och jag är riktigt nöjd över hennes teknik. Jag har bestämt mig för att köra på låsta bakben, precis som jag gjorde med Lyle. Han hade dock snygga lägganden bakåt, men det kommer nog att bli en utmaning med Chansa. Jag jobbade också lite med avlämning av apporten framifrån och det går också framåt.

Vi la en platsliggning och hon låg riktigt stabilt och bra, trots att en person örjade kampa med sin hund just som vi ställt upp för att göra platsliggning. När jag bad att h*n skulle sluta så gjorde h*n det, men istället började h*n att ha sin hund att hoppa, gnälla och skälla. Jag behöll därför kopplet på, men Chansa låg verkligen jättefint, trots provokationen, och även om hon nosade lite så var hon jätteduktig.

I onsdags jobbade jag ett extra pass och Chansa fick följa med mamma hem och så lämnade hon tillbaka henne på torsdagen, så när jag kom hem från jobbet väntade en glad hund på mig. Igår var jag ledig, så vi gick en promenad mitt på dagen. Det var mulet när jag gick ut, men sedan kom solen fram medan vi promenerade till ett ställe där jag kunde släppa henne, då solen gick i moln igen. Jag hade lilla kameran med mig, så det blev lite bättre bilder än mobilbilder den här gången, även om det inte precis blev bra bilder.

Chansa undersöker (det fanns en del spår efter rådjur).

Full fart med bollen. 

Självklart var hon ju också bara tvungen att rulla sig i det frostiga gräset. 

Hon rullade sig till hon lyckats göra en frostfri fläck. 

Fina Chansa i frostigt gräs.

På kvällen blev det soffmys med finaste mallen :-)

Idag har jag hållit studiecirkel i passiva markeringar för tjänstehundsgänget. Chansa fick sitta uppbunden och hon var lugn, tyst och snäll hela tiden. Jag tränade lite med henne också, fast inte på liggmarkeringar, utan på att kunna hålla fokus på mig när det är hundar som leker och kampar runt omkring. Det som är allra svårast för henne och som hon inte riktigt klarar av är när hundar leker precis framför henne. Bakom är inga problem och även om det är lite svårt så klarar hon att de leker på sidan om henne. Jag ser på henne att hon verkligen försöker behärska sig när det blir svårt, men ibland klarar hon det inte. 

Efter studiecirkeln åkte jag och Susanne upp på klubben. Hon skulle rätta proven som de blivande (förhoppningsvis) tävlingssekreterarna skrev. Jag tänkte träna lite med Chansa, men det gick inte. Det var alldeles för svårt att gå på den hårda snön. Istället lekte vi och tränade självkontroll med mallebollarna. Nu är hon en trött liten malle som myser med en nästan lika trött matte i soffan :-)

Uppdatering

I helgen har jag och Chansa jobbat i stort sett hela helgen. Det har också varit ganska varmt och det har också regnat, så det mesta av snön har försvunnit och det är mest bara is på vägarna. Det är inte kul att promenera, men jag och Chansa har i alla fall gått till och från jobbet, för cykla med henne vågar jag absolut inte när det är så här halt. Det visade sig dock att haltin, som jag köpte för att underlätta för mamma att promenera med henne, är rätt användbar. Hon kan visserligen dra  även i halti om man inte har kort koppel och hon kan dessutom ta sig ur den, men trots det underlättar den när det är så här halt. 

I onsdags låg snön dock fortfarande kvar och jag var ledig, så jag och Chansa gick en promenad på legdorna. Jag hade glömt att ladda kameran, så det blev återigen bilder med mobilen istället. 

 Soligt och snöigt.

Chansa njuter av snön :-)

Vi tränade lite självkontroll med kongen. 

Snö.

I tisdags var vi på årets första (för oss) inomhusträning på totohallen. Tidigare har det ju varit på måndagar, men i år fick vi tisdagar istället och eftersom jag jobbar natt antingen måndag eller tisdag varje vecka och det är lika många måndagar som tisdagar så passade det mig ganska bra. Chansa löpte så vi höll oss lite i utkanten (så mycket man nu kan i en inomhuslokal), men jag ägnade nog mer tid till att fika än att träna i alla fall. Men den lilla träning vi ägnade oss åt gick i alla fall bra. 

I lördags var det också inomhusträning. Några av de som håller på med tjänstehund på klubben ville att jag skulle hjälpa dem att lära in en passiv markering i spåret, så vi har startat en studiecirkel och vi ska köra några lördagar framöver. Chansa fick också göra lite liggmarkeringar med olika targets och så gjorde vi ett miniuppletande. Jag stannade också kvar en stund efteråt och tränade lite lydnad. 

I veckan har vi också jobbat på trick #13 i vår Trick Challenge. Den här gången var det att spela död, vilket Chansa redan kunde. Dock hade jag lärt henne att göra det på kommando "död", vilket är det kommando jag haft på alla mina hundar. Det är ju dock roligare med "pang" eller något liknande, så när jag lärde Lyle "död" bestämde jag mig för att jag med nästa hund skulle använda "pang" istället, men av gammal vana blev det ändå "död". Därför tog jag det som en utmaning att byta kommando istället och det funkade rätt bra (dock verkar inte jag vara lika läraktig som min hund, för på filmen från lördagens inomhusträning säger jag "död" i alla fall). 

Måndagspromenad

I lördags var jag på ÖND:s utbildningskonferens på Medlefors. På morgonen cyklade jag med Chansa till Moröhöjden, d v s helt motsatt riktning, för att hon skulle vara hos pappa och Maj, och sedan vidare till Medlefors. Normalt sett är det inga problem, men just då var det inte så kul eftersom det var is precis överallt. Så jag fick gå en stor del av vägen när jag hade Chansa med mig, för jag vågade inte cykla och på vägen till Medlefors cyklade jag väldigt långsamt.

Sedan var jag tvungen att cykla hem innan middagen för att ta emot Chansa, som pappa skjutsade hem för att jag skulle slippa cykla dit och hämta henne. Efter att ha duschat och bytt kläder cyklade jag sedan tillbaka till Medlefors för att äta middag. Efter middagen var vi ett antal personer som gick till relaxavdelningen och pratade och drack vin, öl m m. Jag hade tagit med mig badkläder, så jag tillbringade en hel del tid i poolen och sedan i bastun innan jag cyklade hem på isiga gator mitt i natten.

Igår jobbade jag på Morö Backe och Chansa skulle vara hos pappa och Maj, men då vågade jag inte ta cykeln, även om det snöade blötsnö och inte alls kändes speciellt halt. Istället promenerade vi dit mitt på dagen och sedan hem på kvällen, så hon fick en rejäl promenad.

När jag vaknade i morse lyste solen, så mitt på dagen gick jag och Chansa en promenad ute på legdorna. Chansa är överlycklig över snön och går hela tiden framför fötterna och hoppas att jag ska kasta snöklumpar :-) Snöklumpar är verkligen det bästa hon vet. När vi gick hem igår kväll var hon lös och det kom en cyklist i hög fart precis framför henne, men hon tittade inte ens ditåt för att hon hoppades att jag skulle kasta en snöklump :-)

Det var slut batteri i både systemkameran och kompaktkameran, så jag fick lov att fota med mobilen istället. Visserligen blir det ganska bra bilder med min iPhone, men inte kan de mäta sig med bilder från en riktig kamera. Här är i alla fall en del av dagens bilder:

 Bus i snön.

 Full fart.

 Snyggaste mallen.

 Flyger fram. 

 Hela tiden full fart.

 Lite kastande av snöklumpar blev det också.

 Karatestilen :-)

 På jakt efter snöklumpen. 

 Spanar. 

 Ser lite korkad ut. 

 Ständigt full fart. 

 Väntar på att jag också ska komma över diket och upp på vägen. 

 Inte lika bra som med systemkameran, men ett par okej bilder på snö och frostiga grässtrån fick jag i alla fall.