Idag har mammas hund Ecco varit hos mig medan de var på marknad i Jokkmokk. Att ha två hundar är inte dubbelt så jobbigt som att ha en, men att ha tre är tio gånger så jobbigt. Nåja, kanske inte riktigt och kanske det inte skulle vara så jobbigt om man inte hade en monstervalp som hela tiden kampar med de äldre hundarnas koppel och springer fram och tillbaka och trasslar ihop kopplen. Det skulle också vara lättare om Ecco hade varit en liten aning lydigare.
Idag har Chansa varit ganska lugn och har sovit mest hela dagen. Igår sov hon nog också mest hela dagen. Jag jobbade och hundarna var först ensamma i 4 timmar. Sedan gick vi en promenad på lunchen och efter det var de hemma i 3 timmar. Chansa har aldrig varit ensam så länge, men det gick jättebra och hon hade varken kissat inne eller tuggat på något (knappt ens sitt tuggben).
Men på kvällen tog hon igen att hon varit lugn hela dagen. Först bet hon mig helt oväntat i armen. Det är förstås inte ovanligt att hon bits, men den här gången låg hon helt lugnt bredvid mig och tuggade på ett tuggben när hon helt plötsligt högg mig i armen. Jag skrek till av smärta och överraskning och då började hon istället fjäska för mig och kröp upp i famnen och gosade. Och så helt plötsligt fick hon in en hörntand i ena näsborren och bet sig fast riktigt ordentligt. Det blödde inte mycket, men länge, och det gör fortfarande ont i näsan.
I morgon blir det tävlingskurs för Peter Andersson. Det kommer att bli lite jobbigt efter att ha jobbat hela natten, men det går säkert bra ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar