Lanternan

I tisdags tog jag och Chansa bussen till Byske mitt på dagen. Syrran hämtade oss på busstationen och sedan åkte vi på barnkalas hos Ida och Sami, för Alvin fyllde 9 år. Det var för varmt för Chansa att sitta i bilen så hon fick sitta ute på altanen i skuggan och där trivdes hon nog rätt bra.

Sedan åkte vi till Furuögrund för att lämna av barnen till deras farmor och jag passade även på att duscha och göra mig klar innan. Det var dock inte precis Chansas turdag. Jag och hon tog en promenad till Jenny och Rikard, där syrran skulle lämna lite grejer till barnen, så att hon skulle få röra lite på sig innan vi åkte till Ida igen. Syrran tog bilen och när hon skulle åka rusade Chansa iväg och sprang rakt in i bilen. Det var alltså inte syrran som körde på henne, utan hon som tacklade bilen. Det var ju dock på uppfarten, så det gick inte särskilt fort och Chansa klarade sig utan skador.

När vi sedan promenerade stannade hon för att göra sina behov utanför en stuga och då kom helt plötsligt en mycket ilsken kinesisk nakenhund rusande ut från huset och bet henne i sidan. Berner sennen och den franska bulldoggen som också bor där kom också ut från gården, men de kom bara för att hälsa. Chansa, som annars mest tycker att det är kul med andra hundar, blev nästan lite förskräckt av uppståndelsen. Hunden som bet henne orsakade dock inga skador på henne.

Sedan åkte vi hem till Ida och åt middag och drack lite gott innan vi gick ner på Lanternan på nostalgikväll. Det var inte så mycket folk, men vi hade riktigt kul ändå. Efteråt åt vi en hamburgare och promenerade sen hem till Ida för att hämta Chansa, som varit där med Sami och barnen under kvällen, och sedan cykla till Furuögrund. Men vi behövde inte cykla, för Matte hade precis slutat jobba och var på väg hem så han plockade upp oss i Byske.

Igår blev det en extremt lugn dag. Vi sov länge och när vi hade stigit upp la vi oss ute i solen på en filt med varsin bok och låg där hela eftermiddagen, trots att det ibland var nästan lite väl kallt. Chansa slappade också och sov gott i skuggan. Dock hade hon inte ätit något sedan måndag kväll, så hon åt lite gräs och spydde galla. Hon åt dock lite grann senare, efter att jag hällt en skvätt fil på kulorna.

Hon äter verkligen dåligt och jag vet inte riktigt hur jag ska få henne att äta bättre. Hon åt riktigt bra när hon löpte sist, men nu äter hon dåligt igen. Jag har provat flera sorters foder och det funkar ett tag, men sedan börjar hon äta dåligt igen. Jag tror att färskfoder skulle funka bra, men det kan jag inte köpa av utrymmesskäl. Jag måste nog ta med mig buljong eller liknande att smaksätta maten med när vi åker till Tåme, för annars kommer hon att magra bort när vi ska hålla igång med spår och uppletande hela dagarna.

Idag har jag tagit fram tältet och inspekterat det. Jag har också klippt klorna på Chansa så att hon inte ska riva sönder tältgolvet. Hon är så underbart snäll att klippa klor på och hon är väldigt snäll i andra situationer också. Igår kom en kompis till syrran och hälsade på med sina barn. Sexåringen gick raka fram till Chansa och klappade henne på huvudet och sedan gav han henne tuggbenet, som hon la sig och tuggade på. Innan jag hann stoppa honom hade han kastat sig ner på golvet med ansiktet intill hennes mun och kliade henne under hakan medan hon tuggade! Vilken jäkla tur att hon i stort sett helt saknar resursförsvar (fast jag förklarade förstås ändå det olämpliga i att göra så, så att han inte gör om det med en annan hund som kanske inte är fullt lika snäll).