Ny spårlina

Idag har jag varit ledig, veckans enda lediga dag. Jag hade egentligen planerat att gå en promenad i skogen och spåra lite, men i morse ändrade jag planerna ganska hastigt och åkte till Byske för att gå på marknad istället. Fast först åkte vi till Furuögrund eftersom det var Furuögrundsdagen och jag och Chansa gick en tipsrunda. Hon var lite jobbig och ville hälsa på folk, speciellt i början, och hon skällde också ut en liten hund som nästan kom fram till henne eftersom dennes husse hade flexikoppel på den (vem i hela friden låter hunden gå i flexi i en folksamling?!).

Sedan åkte vi på marknaden, men då fick Chansa inte följa med utan hon fick sitta i en bur hemma hos min moster Agneta. Och med tanke på hur mycket folk det var på marknaden så hade hon det mycket bättre där, för det gick knappt att komma fram själv. Jag gick inte ens runt överallt, men jag antar att det är ungefär samma saker som alla andra år.

Jag köpte i alla fall en ny spårlina. Min lila spårlina är inte alls bra (fast den matchar selen!), så jag behövde en ny och bättre. Dock kommer jag att behöva köpa ett par trädgårdshandskar också, för det finns risk att den kommer att bränna i händerna annars. Efter marknaden blev det fika hos Agneta innan vi åkte hem.

I kväll cyklade jag och Chansa till skogen där jag la ett spår till henne. Spåret blev ca 400 m med tre 90-gradersvinklar, fyra apporter (två brandslangsbitar, en bit av en trasig tennisboll och en spårpinne) och två stigövergångar. Sedan gick vi en promenad på kanske drygt en timme (jag glömde telefonen hemma, så jag hade ingen klocka) och lekte lite grann innan vi gick spåret.

Hon började spåra jättebra, men tappade spåret just före första vinkeln. Hon jobbade dock ganska bra för att försöka hitta spåret igen så när hon tog upp det efter vinkeln istället för före lät jag henne fortsätta. Dock missade hon ett föremål som låg precis efter vinkeln, men hon markerade en snitsel som ramlat ner och fick belöning för det istället.

Första spårövergången förvirrade henne lite grann, förmodligen för att vi redan gått längs den stigen. Hon följde den först åt det håll vi hade gått, sedan åt det håll vi kom ifrån och sedan igen åt det håll vi hade gått fast då fick hon vittring på spåret på andra sidan stigen och följde det istället. Vid ett tillfälle var jag säker på att hon inte var på spåret och höll emot i linan, men hon stretade framåt, så jag gav henne lite mer lina för att hon skulle få jobba sig tillbaka och hitta spåret igen. Hon vände också tillbaka nästan på en gång- med ett föremål. Den andra stigövergången var också lite knepig för henne, men hon löste det bra och spårade sedan bra hela vägen till slutet.

 Tokmallen.

 Snyggmallen.

 Busmallen.

 Eyes on the prize.

 Lång tunga har hon.

 Snyggaste Chansa.

Chansa med sin nya spårlina (som inte matchar selen, men som funkar bra i skogen).

Igår kväll spårade vi också, fast hårda spår på grusplanen. Det blev tre spår, ca 10 m långa med vred på vart fjärde steg. På det första spåret var hon lite för het och hade för bråttom, men sedan spårade hon väldigt bra. Vi passade också på att träna lite lydnad. Det blev lite linförighet, där vi fokuserade på vänstersvängar, och apportering, där vi fokuserade på ingångar. Det är svårt för henne att inte tugga vid ingångarna, men jag tycker att vi gjorde lite framsteg i alla fall. 

Sedan så tränade vi också platsliggning och det gick mycket bra. Eftersom det rör sig så mycket folk runt fotbollsplanen och jag inte kan ha uppsikt åt alla håll hade jag henne kopplad till en början, men det gick så bra att jag till slut vågade mig på att släppa kopplet och gå ca 20 m bort. Tipset jag fick av Marina på Tåmelägret verkar faktiskt funka riktigt bra även på min hund.