fredag, oktober 17, 2014

Fin höstdag

Fåglar på väg söderut.

Idag var det toppenfint höstväder, men tyvärr jobbade jag och Chansa på förmiddagen. Dock gick vi en  kort promenad med mycket lek och bus och lite träning på eftermiddagen medan det fortfarande var soligt och fint.

Mest blev det som sagt lek och bus. Det var nu länge sedan Chansa fick kampa i ett snöre runt en stolpe och det har känts som att hon haft ett behov av att göra det. När hon fick göra det ett par gånger i veckan slutade hon t ex med att bita tag i kopplet när hon blev uppjagad, men på sistone har det kommit tillbaka lite grann. Anledningen till att hon inte har fått göra det på så länge är att de håller på att renovera husen mitt emot så det ligger en massa bråte vid stolpen på min bakgård. Så vi fick helt enkelt leta upp ett annat ställe med en stolpe där hon kunde få kampa, vilket blev fotbollsplanen.

 Kampar.

Väntar på att få börja om att kampa efter att ha släppt på kommando så gott det gick; repknuten hade snurrat runt käken så det var svårt att släppa. Jag måste försöka få tag på en annan kampgrej som håller. 

Vi lekte också lite med kongarna, men det är både lek och träning samtidigt eftersom hon måste vänta på kommando för att få springa efter, jag stannar henne när hon är på väg eller hon måste göra något för att få springa efter. 

Full fart tillbaka.

Väntar på att få lov att ta kongen, som landade mellan hennes framtassar när jag studsade den i marken framför henne.

Vi tränade också på snabba lägganden i leken och då kan hon oftast lägga sig väldigt snabbt. Det är bara vid sidan som hon inte lägger sig ordentligt, förmodligen för att hon så gärna vill gå fot. Att komma in i fotposition är det hon alltid tar till när hon blir frustrerad och inte vet vad hon ska göra, så hon upplever det nog som att hon gör rätt när hon går fot och fel när hon måste lägga sig, vilket också för att hon lägger sig långsamt. Men jag ska fortsätta att leka lägganden med henne ett tag, för jag tror att det kan hjälpa. 

Jag tränade också lite hopp-stå. På förmiddagen hade jag möjlighet att träna lite hopp-stå på jobbet och hon kom ihåg vad det gick ut på. Hon var till och med duktigare än hon var när jag lärde in det, trots att vi inte tränat på det på rätt länge. Det var lite svårare när vi var utomhus, så jag fick backa tillbaka till att stå framför henne, men hon var ändå riktigt duktig.

Det blev också lite fritt följ och apportering. Vi körde bara ettans apportering, fast det egentligen inte behövs så mycket träning på just det. Möjligen behöver hon träna på att behärska sig lite innan hon griper, för det händer att hon ibland kastar sig över apporten när jag säger "apport", men det händer inte speciellt ofta och hon utför momentet helt perfekt för det mesta. 

Apporterar fint.

Efter att ha lekt och tränat hade vi en liten fotosession för att få lite fina höstbilder. Hon är ju en liten modellhund som poserar villigt, men en gång när jag skulle ändra inställningarna i kameran fick hon vittring på nåt och drog iväg in i buskarna. När jag tittade efter hittade jag ett flertal döda igelkottar som varit döda olika länge från att ha dött ganska nyligt till att det bara var kvar skelett och taggar. Det verkar ju lite underligt att ett antal igelkottar skulle dö på samma ställe vid ett undanskymt hörn av en skogsdunge där det inte finns några gatlysen, så jag misstänker att det är någon, kanske ungar, som dödat dem och sedan slängt dem där. Mycket synd är det i alla fall, för jag gillar igelkottar. Chansa är kanske nte helt överens med mig på den punkten, men hon skulle i alla fall aldrig döda dem. 

 Sitter bland höstlöven.

 Lilla frökens vackra ansikte.

 Ligger bland höslöven.

 Ligger bland en annan sorts höstlöv.

Det krävdes några försök att få henne att hålla löven, men till slut gick det. 

När jag skulle rasta Chansa på kvällen haltade hon lite grann. Hon haltade inte alls mycket och nu vid sista kvällsrastningen haltade hon inte alls, men eftersom jag är lite nojjig efter hennes skada så hoppar vi över sökträningen i morgon. 

1 kommentar:

Anonym sa...

Chansa är en sådan fin malle, härligt med hundar som inte har något emot att posera. Uzie såg ut som om kameran skickade elstötar när jag tog fram den. :-/ :D
Dumt med hälta igen, hoppas att det går över på en gång!