Idag är jag verkligen stolt över Bita. Hon har nämligen varit ensam hemma (med Myrrha) i fyra timmar medan jag jobbade. Och hon hade inte förstört någonting! Hon hade bara dragit ner en av mina jackor, men hon hade inte tuggat på den utan bara legat på den. Tidigare på dan var hon också ensam en liten stund, ca 45 minuter, och inte heller då hade hon förstört någonting. Dock hade hon tagit ett par av mina shorts och legat på, så jag antar att det är en bra idé att lägga fram något klädesplagg åt henne när jag lämnar henne.
Hon har också varit väldigt duktig på promenaderna de senaste dagarna. Häromdagen när Bita och jag gick strandpromenaden gick jag lite i egna tankar och glömde bort att hålla ögonen öppna. Bita stod och luktade på en fläck 10 bakom mig och helt plötsligt kom en hel skolklass cyklande. Det fanns inte en chans att jag skulle kunna kalla in henne och jag var säker på att hon skulle dra efter dem. Men det gjorde hon inte; istället stod hon helt lugnt och tittade på dem när de cyklade förbi (i väldigt hög fart dessutom). När det blev en lucka bland cyklisterna kom hon travande fram till mig och satte sig!
I tisdags kväll gick vi den långa strandpromenaden, d v s bort till dammen och tillbaka igen på södra sidan. Vi tog det ganska lugnt och vi stannade ganska länge på ett ställe så att Myrrha fick bada lite grann. Jag kastade boll ut i älven och då kan hon faktiskt tänka sig att simma lite. Jag tror till och med att hon tyckte att det var kul, för när hon hade badat klart blev hon tokbusig och började hoppa omkring. Det tyckte Bita var kul förstås, men att bada förstår hon sig inte på. Hon kan på sin höjd tänka sig att blöta ner framtassarna lite grann.
Igår var det onsdag och det innebär onsdagsträning. Jag hade lovat att vara kvällens instruktör så jag var där tidigt för att hålla i platsliggning med och utan skott. Sedan hjälpte jag till med lite olika saker, t ex att hålla i Nike när han gick över stegen (vilket inte var lätt när han ville hoppa ner) och att kommendera Annika och Kurri, som ska tävla tvåan på lördag.
Men när de flesta hade slutat träna tog jag ut Myrrha och Bita (som satt i Bennys bil och nästan höll på att få åka hem med honom) och tränade lite grann. Bita var verkligen otroligt duktig. Jag tränade med henne lös fast det fanns andra hundar på planen. Hon bet mig nästan inte alls i benet när hon gick fot och hoppet verkar hon ha fattat nu. Nu gäller det bara att få henne att förstå att man ska vänta på ett kommando innan man hoppar...
Jag körde också en budföring med henne för första gången. Stina fick vara mottagare och det var inga problem att få Bita att springa till henne. Men sedan var hon inte lika pigg på att springa tillbaka till mig, för Stina hade ju godis. Sedan var jag mottagare till Hekla och fast hon blivit en liten tjockis så orkade hon springa budföring.
Myrrha var väldigt pigg på att träna när det blivit svalare, men jag hade förstås glömt både koner och apporter så det blev mest fotträning och lite inkallning. Eftersom Jonas är i Finland så hade jag inte bråttom hem så jag stannade kvar och pratade lite med Pernilla om aussievalpen som hon ska skaffa. Den kommer från en väldigt intressant kombination, så det ska bli kul att se vad det blir av den.
Medan vi stod och pratade släppte vi lös hundarna. Myrrha gick omkring och strosade för sig själv, men Bita var så rädd för Yana (som Pernilla är hundvakt åt) att hon bara satt tryckt mot mina ben och skakade, trots att Yana flera gånger gjorde lekinviter åt henne. Boxrar tycks inte vara Bitas favoritras. Lotus var hon mer förtjust i (han är ju aussie och de är ju trevliga), men hon vågade inte leka med honom på grund av Yana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar