Igår började skolan igen. Det kändes inte allt för kul att stiga upp på morgonen efter endast fem timmars sömn (för jag hade naturligtvis inte vett att gå och lägga mig i tid). Jag promenerade en halvtimme med hundarna innan jag tog tjugo i sju- bussen till Umeå. Det började inte vidare bra, för jag kom 20 minuter för sent på grund av att bussen var ordentligt försenad härifrån eftersom alla skulle köpa sina busskort. Dessutom var det vägarbeten som gjorde att det tog tid.
Det var bara registrering och fotografering som jag kände att jag behövde vara med på. Informationen om lokaler m m, som var på eftermiddagen, behöver jag inte. Fast de flesta i klassen verkar vara nybörjare på universitetet så för dem är det förstås bra.
Jag hade därför tänkt ta bussen hem kvart över tio så att hundarna bara skulle behöva vara ensamma i 6 timmar. Stina hämtade ju tillbaka sin bur när hon flyttade, så jag måste ha Bita lös i lägenheten. Det kändes ganska nervöst måste jag erkänna, även om det har funkat att lämna henne ca 4-5 timmar tidigare. Men det blev inte som jag hade tänkt, för de hade ändrat busstiderna så jag missade bussen, som går prick klockan tio numera! Det blev till att vänta till tio över tolv- bussen istället.
När jag väl kom hem efter 8 timmar visade det sig att det hade gått alldeles utmärkt. Bita hade inte tuggat sönder någonting! Hon hade legat på min jacka som jag lagt fram åt henne och förmodligen sovit hela dagen. Men hon hade rätt mycket energi när jag kom hem. Jag gick ut med hundarna så att de fick leka en halvtimme och på kvällen gick vi en promenad på ca en timme.
I morse gick vi en promenad i skogen på 1,5 timme innan jag tog bussen till Umeå klockan tio. Jättekul att gå i ösregnet! Bita tyckte inte heller att det var särskilt kul, i alla fall inte förrän hon var helt blöt. Hon verkar inte gilla vatten särskilt mycket, vare sig det ligger på marken eller kommer uppifrån. Myrrha bryr sig däremot inte alls om att hon blir blöt.
Idag blev jag bara borta i 6 timmar och dessutom var Jonas hemma på lunchen, så jag var lite mindre orolig för vad Bita skulle ha ställt till med idag. Och hon var en snäll hund idag också, för när jag kom hem låg hon och sov. Eller jag antar i alla fall att hon gjorde det, för hon kom emot mig i hallen (stod inte just innanför dörren som hon brukar) och sträckte ordentligt på sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar