Nu har vi kommit hem från ett par sköna dagar i stugan. Vi åkte dit mitt på dagen på måndagen. Jonas började med att kasta frisbee med Bita och nu börjar hon fatta poängen med det. Sedan gick vi en promenad längs älven med båda hundarna. Det är väldigt lite vatten i älven just nu så vi kunde gå på ställen vi aldrig gått förut. Jag badade i älven, men hundarna och Jonas valde att låta bli. Veklingar, det var ju faktiskt hela 15 grader i vattnet!
På tisdagen gick jag en långpromenad i skogen med hundarna. Jonas var tvungen att åka in till stan så han släppte av mig i skogen och sedan gick jag hemåt genom skogen, mestadels i obanad, och dessutom okänd, terräng. Det var en trevlig promenad bortsett från att jag glömde byta skor innan vi gick. Sandaler (med hål i sulan) är INTE lämpliga för skogspromenader! Jag fick en sticka rakt in i foten som gjorde ordentligt ont.
Hundarna aktiverade jag genom att gömma godis på en gammal stubbe. För första gången fattade Bita poängen med godisstubbarna!
Efter att ha tagit mig fram genom snårig skog, myrmark och kalhyggen kom vi fram till ett ställe med mycket högt gräs. Ibland kunde jag inte ens se hundarna. På de här bilderna syns de, men det är knappt man kan se att det är två hundar.
På eftermiddagen och kvällen blev det mer frisbeekastning och bollkastning. För mig är det praktiskt att använda bollkastaren för att kasta bollar ut i det höga gräset ute på legdan så att de får leta lite grann också. Jag kan inte kasta frisbees lika långt som Jonas. På kvällen var hundarna ganska trötta.
Idag regnade det, så vi bestämde oss för att åka hem på förmiddagen istället för att gå en långpromenad i skogen som vi egentligen hade tänkt. Hundarna sov mest hela dagen, men på kvällen gick vi upp på klubben. Det är ju onsdag och onsdagsträningarna börjar om igen. Idag var det dessutom träningstävling.
Jag var skytt på platsliggningen med skott och sedan la jag Bita på platsliggningen utan skott. Det gick väldigt bra. Jag la henne på kanten, en liten bit ifrån de andra hundarna, och hon låg i två minuter! Visserligen stod jag bara någon meter ifrån henne och jag berömde henne flera gånger under tiden, men jag är jättenöjd.
Jag tränade lite grann på planen bara för att få henne att koncentrera sig på mig fast det finns andra hundar runt omkring. Det funkade, men det var nog mest för att de andra hundarna var ganska långt ifrån oss. Vi har inte mött särskilt mycket hundar på sistone och tydligen behöver hon träffa hundar regelbundet för att kunna låta bli att göra utfall. För idag gjorde hon utfall, morrade och skällde på andra hundar nästan lika mycket som hon gjorde från början. Nåja, kanske inte riktigt lika mycket, men jag är inte glad över det. Det är också en viss skillnad i utfallen; tidigare var hon mest rädd, men nu börjar hon bli lite kaxig istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar