Ja, det verkar jag vara i alla fall :-) Igår satt jag framför TV:n och zappade mellan kanalerna när jag råkade fastna på ett hundprogram med Victoria Stilwell, alias Cruella De Vil. Hon skulle hjälpa ett par med en ung labbehane, som hon höll på att klicka in. Hon väntade sedan ut honom för att han skulle lägga sig och jag satt i soffan med kontrollen i handen och tummen på knappen, så i samma ögonblick som hunden äntligen la sig ner så bytte jag kanal :-) Nåja, det är inget fel på mina reaktioner och timingen i alla fall...
Klickertränat har jag också gjort de senaste dagarna. Jag och Lyle har jobbat ganska hårt med apporteringen i ett par dagar och han börjar bli riktigt duktig. Han har ett väldigt bra grepp och har inga problem att gripa eller plocka upp från marken. Idag har han också fått springa bredvid mig med apporten i munnen och han har inga tendenser till att vilja släppa den eller tugga.
Idag har jag också testat rutan för första gången. Jag har förstås först lärt honom att sätta framtassarna på en target, en musmatta, men det har vi bara jobbat med inomhus. Inne har det funkat jättebra; han springer till musmattan med stor intensitet och jag hinner ibland inte belöna färdigt innan han står på den igen. Så idag bestämde jag mig för att se om han fattade poängen med den även utomhus. Det gjorde han; han sprang till musmattan direkt flera gånger efter varandra. Innan vi började träna hade jag satt upp en ruta på 3 x 3 m, så efter några repitioner med att trampa på musmattan la jag targeten i rutan istället.
Av någon anledning blev targeten nästan osynlig när den låg mitt i rutan så första gången jag skickade honom blev han lite förvirrad och gick runt och nosade på konerna m m. Men när han till slut fick syn på targeten blev han överlycklig. Andra gången blev det också lite förvirring, men han hittade mycket fortare till targeten. Därefter hade han fattat vad det gick ut på och sprang direkt till mitten av rutan.
Jag tränade in rutan på det här viset med Myrrha också och det funkade jättebra, men ändå blir jag lite överraskad över hur bra det går med Lyle. Mycket av det jag lär Lyle har jag gjort med Myrrha tidigare, men när det gäller ställandet så har jag valt ett annat sätt med Lyle, ett sätt där jag utnyttjar hans vilja att hoppa. Han ska alltså studsa med frambenen och dunsa ner dem i marken/golvet och på så vis hoppas jag kunna få in riktiga tvärstopp både på ställande under gång och, kanske framför allt, på ställandet i inkallningen.
Jag har jobbat med detta ett tag nu, men svårigheten har varit att han blir lite för ivrig så att han studsar baklänges istället för att bli stilla efter att han dunsat ner med frambenen eller att han genast börjar göra nya hopp. Men det går i alla fall bättre och bättre, speciellt sedan jag började använda godis istället för boll som belöning.
Det kommer nog därför att ta ett tag innan jag har fått till ställandet så bra att vi kan tävla. Jag funderar också på att lära om platsliggningen så att han ligger med hakan i marken. Fördelen med det är att han får en uppgift att koncentrera sig på, vilket gör det lättare att ligga kvar. Nackdelen är att det tar tid eftersom jag måste börja om från början, så vi får se hur jag gör med det. Därför är det lite tveksamt om det blir någon tävling i februari; vi får nog skjuta upp tävlandet till mars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar