fredag, mars 25, 2011

En väldresserad och en fin hund

Nu var det ett tag sedan jag skrev i bloggen och det beror mest på att vi inte har gjort speciellt mycket. I lördags gick jag en promenad med hundarna på skoterspåren, men Chansa river hela tiden upp sitt sår efter hundbettet så jag tyckte att det var bäst att ta ett par vilodagar för att det skulle få chansen att läka ihop.

I onsdags cyklade vi dock upp till klubben för att ha möte i onsdagsgruppen. Det visade sig dock att vi skulle ha möte hemma hos Catrin , vilket ingen hade berättat för mig. Min cykel hade tappat sadeln på vägen dit, så Ewelyn kom och hämtade mig. Men Kalle råkade just vara på klubben för att titta till agilityförrådet och han hade en låda med verktyg i bilen, så vips! hade han lagat min cykel.

Igår var jag ledig på eftermiddagen och jag hade planerat en långpromenad med hundarna. Men medan jag åt lunch låg Lyle och tuggade på ett tuggben och plötsligt började han skrika. Jag vet inte varför, men han skrek till ytterligare en gång strax efteråt. Nu är Lyle världens sjåpigaste hund så det kan ha räckt med att han klämt tassen lite, men man blir ju lite orolig när han inte har mått så bra på sista tiden. Därför bestämde jag mig för att bara ta Chansa med på långpromenad.

Det blev en promenad i skoterspåren på legdorna och på vägen dit mötte jag en kvinna med två hundar. Jag sa till Chansa att gå vid sidan och det gjorde hon, fast jag fick hela tiden påminna och uppmuntra henne till att hålla sig kvar vid sidan. Andra hundar är verkligen svåra att motstå för henne. När vi möttes sa kvinnan imponerat "oj, vilken väldresserad hund du har".

Min reaktion var att brista ut i skratt. Kvinnan själv hade två småhundar som travade på varsin sida om henne, utan att dra i kopplet och utan att ägna Chansa en blick, så det är fullständigt obegripligt hur hon kan tycka att min hund är väldresserad. Fast jag tror att det beror på att det ser trevligt ut med en hund som håller kontakt med människan, även om det sker med konstant tjat.

Min väldresserade hund!?

Jag gillade den här bilden på Chansas skugga.


Kommer i full fart tillbaka med hockeypucken som jag kastat.

Rullar sig, som vanligt.

Full fart...

...och sedan tvärstopp vid pucken (för övrigt världens bästa leksak; den sätter inte igång någon social kamp hos Chansa, utan hon lämnar den gärna i min hand).

Världens finaste malle, även om hon är lite tunnpälsad just nu.

Fångar bollen.

Förväntansfull hund.

Liggande malle.

Vi var ute i 1,5 timme och sedan gick jag en timmes promenad med Lyle också. Han fick mest gå kopplad, men det verkade inte vara något större fel på honom så jag släppte honom och lekte lite med honom. Han var lika lekfull som vanligt, men han blir fortare trött (fast det kan bero på att han har blivit ganska tjock).

Lekfulla lakritstrollet.

Fångar bollen.

Flygande hund.

Pigg och vaken blick.

Full fart.

Kommer med bollen.

Min fina kille.

Jag och Lyle tog vägen förbi skolan och där mötte vi en pojke i 10-årsåldern. "Har du nån kille?" frågade han. När jag svarade nej spärrade han upp ögonen och sa "Har du inte?" som om han inte kunde tänka sig att någon som jag inte hade en kille :-) "Fast du har en fin hund i alla fall" sa han sedan lite tröstande.

Idag har jag jobbat, men jag började inte förrän kl 10, så innan jag for till jobbet gick jag en kort promenad med Lyle och cyklade 3 km med Chansa så att de skulle få röra på sig lite grann innan de skulle vara ensamma hela dagen. De sköter sig bra när de är ensamma, men de är rätt jobbiga när jag kommer hem. Chansa vill bara ligga i mitt knä och Lyle håller på och stöter med nosen under min arm för att jag ska klia honom istället för att skriva på datorn. Det är förstås trevligt att de vill vara med mig, men det kan också vara väldigt irriterande.

1 kommentar:

Anonym sa...

Varför tjatar du om att lyle är tjock hela tiden... Ge han mindre och light foder så borde problemet vara löst...