Vilken tur

Vilken tur att jag och Chansa gjorde MH:t i söndags istället för nu på söndag, vilket ju var den dag vi egentligen var anmälda till. Igår kväll började Chansa nämligen löpa, så hade vi inte fått göra det en vecka tidigare så hade det inte blivit något MH.

Idag har jag och Chansa varit på onsdagsträningen. Jag hade egentligen tänkt promenera upp med båda hundarna, men mamma var förbi och hämtade Lyle innan hon åkte till Furuögrund, så istället cyklade jag upp med Chansa. På så vis hann jag med att träna ett pass innan det blev för mycket folk på planen. Chansa var dock lite okoncentrerad och även om det bara var en enda annan hund på planen så hann hon med att sticka dit och springa ett varv runt den. När jag ropade kom hon med full fart och kastade sig upp i famnen på mig. Knäppmallen!

Hon är faktiskt lite mera klängig och gosig nu när hon löper. Igår när jag klippte klorna på henne ville hon fortsätta ligga i mitt knä när vi var färdiga och ikväll när vi stod och pratade med Susanne ställde hon sig upp med framtassarna mot axlarna och lutade huvudet mot min hals och gosade lite. Hon är i och för sig alltid väldigt gosig, men det känns som om det är mer just nu.

Efter att ha fikat och pratat en stund körde jag ett till pass med Chansa och då gick det lite bättre. Framförgåendet funkade inte alls för då ville hon bara nosa på marken, men fritt följ och läggande under gång funkade bra. Jag tränade också mycket på att ligga kvar och sitta kvar, vilket ju är det som hon har svårt för. Jag tyckte dock att det gick riktigt bra, även om jag fick lägga om henne ett par gånger. Hon klarar i alla fall att ligga/sitta längre och längre stunder. Hoppet är nog hennes bästa moment just nu. Hon hoppar ut hur bra som helst och sätter sig på helt perfekt avstånd från hindret. Just nu belönar jag oftast där, men hon fick göra ett återhopp och det var inte heller några problem; hon satte sig inte ens snett.

När vi tränat klart fick hon springa genom agilitytunneln och det tyckte hon var skitkul. Hon har inte gjort det speciellt många gånger, men hon kom direkt ihåg vad hon skulle göra och sprang t o m genom tunneln när hon var på väg tillbaka med bollen som jag kastade som belöning.